Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Onsdag och arbetsveckan är nu avklarad. Hann jag något då? Svårt säga, jag hann åtminstone alla inbokade möten inkl. magnetkameran. Några enstaka timmar fick jag dock sitta ifred på mitt rum och arbeta. Jag lägger otroligt mycket tid just nu på att skriva lathundar och uppdatera hemsidan då så mycket väldigt plötsligt har förändrats. Samtidigt får jag fler frågor än någonsin tidigare av kollegor och chefer. Men det beror väl på rutinförändringar som leder till följdfrågor som märkligt nog landar på mig som inte har med saken att göra mer än indirekt. Att så mycket hamnar på mig beror säkerligen på att jag har ett enormt kontaktnät och har hört det mesta och känner till bakgrunder. I dag fick jag frågan ”Varför har vi aldrig fått höra detta – vem har sagt det från början?” Ofta har jag fått höra något i förbigående direkt från källan och kan därmed hänvisa direkt till person. Jag vet oftast vem som sagt vad, vem som besluta vad och varför. Jag är förvånad över denna insikt. Hur jag hamnat i smeten? Jo, jag blir kallad till möte efter möte med olika konstellationer och innehåll. Kanske därför jag också ser sammanhang då jag kan knyta ihop alla information jag får från alla håll? Är detta något positivt egentligen? Ja och nej. Jag värdesätter att vara välinformerad, men det är också lite skrämmande att jag är så ensam om att få till mig så mycket information och att så många utan information upptäckt att jag finns. Det besvärliga är att dra gränser, för jag har också tystnadsplikt som facklig (när är jag facklig? – det är flytande). Och när blir information skvaller? Och kan det ge konsekvenser att jag sprider information? Kan det skada någon mer än mig? Trots allt ska information gå i linje via chefer, men vi har så otroligt många parallella chefsled och i olika nivåer. Information brukar fastna eller bli bortsållad.
Nog om jobbet.
Ledig fyra dagar? Några direkta planer har jag inte. Inte ens hushållssysslor är nödvändiga (åtminstone inte något som tar fyra dagar). Om tid och ork finns så har jag haft ett projekt nu i tio år där jag inte kommer någonvart – rensa i bloggarkivet. Jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag ska ta bort, ändra eller lägga till. De ”bra” bloggtexterna från tidigt 2000-tal är inte publicerade här. Men fyller de någon funktion? Dagny har 3 miljoner följare, jag har mig veterligen sporadiskt mellan 0 och 2, oftast 0. Ändå fortsätter jag blogga?
Flärdtjänsten var katastrof i dag. Bil kom en timme efter jag skulle bli hämtad och jag var hemma en halvtimme efter ”senast framme”. Kanske jag kan göra anmälan då resegaranti gäller om bil blir mer än 20 minuter försenad, men jag presentkort 50 kr som kompensation stinker. Det kompenserar ingenting vad gäller min hälsa. Dessutom tror jag inte att jag får denna kompensation ändå eftersom de säker hävdar force majeure. Katastrofen i Göteborg i dag var att klaffbron inte fälldes ner och då stannade trafiken i hela staden och köerna blev enorma och proppade till alla leder i och runt stan. Folk blir då otåliga och försöker ta sig fram ändå med flera trafikolyckor som följd. Vilket inte förbättrar det redan usla trafikläget. Så polisbuss köra på cykelväg flera kilometer där cyklister fick väja. Nej, det var inte under utryckning, de ville bara inte bli stillastående i köerna (som faktiskt rullade om än sakta).
Hemskt, men jag orkade aldrig titta på Eurovision Song Contest i går. Ändå känner jag inte att jag missat något. Och nu orkar jag inte mer onsdag, så jag lägger mig.
Oj. Om jag kommer ihåg. I morgon borde jag blogga om unga killar och deras möten på nätet med pedofiler. Typ. Eller nåt.
