Kategori: <span>Blogg</span>

På jobbet får jag cirka 500 mejl per vecka, riktade till mig att besvara eller för kännedom. Denna vecka fick jag ett mejl.

Nej, optikern hörde aldrig av sig. Mina nya glasögon skulle vara klara nu.

Skägget ska rakas. Nej, inte av. Men det ser inte bra ut att ha en rattmuff runt halsen. Det växer väldigt långt nere på halsen och det ser ut som en rattmuff då det bullar sig precis där. Hade jag haft struma skulle det sett ut som om jag hade haft en perserkatt liggande över halsen. Vilket jag haft. Inte struma, men perser över halsen. Äh. Och det blir nog inga knävelborrar, för vaxet biter inte och jag vill inte ha valrossmustasch över munnen. Ska slätraka skalpen också med hyvel. Kanske jag kan se respektabel ut på jobbet trots skägg och rakat huvud?

Nej, balkongen är inte en plats jag vill vistas på. Grannhuset får förstärkta balkonger, så det borras och det borras och det borras. Betongslagborr som ekar mellan husen gör att jag får nervsammanbrott.

Sista semesterveckan är inledd och jag har bokat kommande veckors arbetsbil as known as flärdtjänsten. Det är också dags att börja stålsätta sig vad gäller jobbet, börja mentalt förbereda sig och göra upp en plan. Redan till helgen gör jag ett gästspel, men sedan är det allvar. Min mjukstart på ordinarie arbetstid är att gå till sjukgymnastiken för första gången på… Öh, hur länge sedan är det som det var midsommar? Ett par veckor sedan? Vilket innebär att jag också måste packa gympaväskan.

Det är märkligt hur dagens alla planer kunde skita sig bara för att jag glömde ställa klockan i morse. En timme senare än normalt vaknade jag, och jag vill inte stressa. Alltså ställer jag in hela dagen.

Nu väntar jag bara på…. 1) paket med skäggvård, 2) beställda mediciner till apoteket, 3) mina nya glasögon. Hoppas allt hinner komma denna vecka, för när jag väl börjat jobba så finns inte tid till ärenden. Vilket får mig att fundera… Skulle jag inte köpa ny säng?

Nu hörde jag startskottet. Första jobbmejlet för hösten som förföriskt viskar ARBETA DIN JÄVEL! Lite stressande eftersom jag fortfarande har semester någon vecka till. Men jag försöker slå ifrån mig, streta emot, ignorera.

Inte många knop i dag. Jag har fortfarande problem med att sova. I natt kunde jag sova mellan 04.05-08.15. Jag har ingen aning om varför det är så här, men jag sover inte så mycket mer när jag arbetar (då sover jag mellan 00.00-05.00 som längst). Det som är så märkligt är att jag ”normalt sett” har ett sömnbehov på 16 timmar per dygn och som är ms-relaterat. Vad jag vet så har jag fortfarande ms. Om inte så är jag ett medicinskt under. Men att sova 4-5 timmar per dygn är också ett medicinskt under som borde sluta med en krasch.

De flesta dagar den här sommaren har varit soliga och varma balkongdagar. Trist nog har jag inte varit på balkongen på hela sommaren, för jag har aldrig varit hemma dagtid. Balkongtiden är mellan 11-14 när solen lyser på balkongen. Japp, exakt den tiden jag aldrig varit hemma. Som i dag, då var det optikertiden. Kan jag hoppas på morgondagen?

Det märkliga med denna sommar är att jag haft dagliga ärenden. Alltså, jag har haft tider att passa. Ställen att besöka. Någon slapparsommar har jag inte haft. Kanske jag arbetat för mycket också, även om det totalt sett bara varit knappt en vecka på månad. Men nästa vecka har jag en riktig ledig vecka (förutom helgarbete). Då tänker jag strunta i alla måsten, alla ärenden, alla möten. Nästa vecka rensar jag min kalender och tar dagen som den kommer. För sedan smäller det.

Jag börjar se hösten nu. Jag börjar förstå vad som förväntas utav mig. Det blir åter sjukgymnastik en gång per vecka. Det blir fortsatt kognitiv träning för att motverka panikångest (som jag numera får nattetid). På jobbet har jag nu fått veta deadline för mitt projektarbete som jag precis hunnit påbörja. Alla arbetsdagar augusti/september är inbokade och inrutade. Vissa delar av mina arbetsuppgifter kommer jag inte att hinna med under kommande året, men jag har redan börjat dumpa över på andra. Men där är också det oförutsedda, vilket jag räknar med och får ta då.

Eftersom jag gjort skägget till en daglig följetång… Det börjar bli ostyrigt nu. I går råkade jag tugga på mustaschen när jag åt lunch. Knävelborrar nästa? Men det är nu jag saknar hår på huvudet. Långt sådant. För jag vill också ha en man bun!

Nu har jag varit hos optikern och beställt nya glasögon. Det är märkligt.

Nya glasögon typ 3-4 år sedan. Därefter yr, yr, yr.

Tar nu på mig gamla glasögon. Ingen yrsel alls.

Optikern testade glasögonen. Samma styrka på båda. Men…

Gamla glasögon (som jag inte blir yr av) saknar korrigering brytningsfel. Är av väldigt dålig kvalitet. Köpta på Synsam som påstår sig vara crème de la crème.

Nya glasögon (som jag blir yr av) har korrigerat brytningsfel. Är av väldigt hög kvalitet, den bästa. Köpta på Direktoptik som är skitbilliga och har dåligt rykte.

Förra året var jag hos nynya optikern och gjorde synundersökning men köpte då enbart läs-/terminalglasögon. De såg då mitt brytningsfel som inte korrigerade med dåvarande glasögon.

I dag var jag åter hos nynya optikern som gjorde ny synundersökning. De hittar inget brytningsfel längre. Och ser ingen skillnad på mina glasögon i övrigt. Får nu mitt sjunde par glasögon med samma styrka. Förra året pratade de om progressiva glasögon nästa år. I dag ser de inget behov av att jag använder läsglasögon eller progressiva glas i framtiden.

Va??

I väntan på åska och regn… Ja, de lovar så mycket, kufarna på SMHI.

Sista arbetsdagen innan ny semesterperiod. Jag har planer, med start i morgon med synundersökning hos optiker inför nya glasögon. Därefter improviserar jag och tycker det ska vara skönt med riktig ledighet. Men jag kommer att vara aktiv, för det är en mardröm att annars komma tillbaka till jobbet på hösten och vara fysiskt nedsatt. Tidigare denna sommar har det gått väldigt bra i och med att jag kämpat hårt med mina garderober. Nu när de är klara får jag hitta på något annat, men vädret får väl avgöra.

Skäggdomen efter två arbetsdagar är 1) skräck när de ser mitt skägg, och 2) eftertänksamt gillande. Jo, de blir väl lite överraskade av att se att jag inte är som tidigare utan har genomgått en make over under sommaren. Men de som uttalat meddelat att de inte gillar skägg, ger mig ändå godkänt då de påstår att jag klär i det. Nå, jag var själv lite rädd för mitt skägg när jag lät det börja växa, då jag inte vet vilka gener jag har. Fasan hade varit glest pubertetsskägg. Det hade åkt av illa kvickt. Nu dröjer det några månader till innan jag ser om fyllighet finns, eller om det lockar sig. Spännande.

Allt klär en skönhet. Även skägg. Vill man vara fin, får man lida pin. När andra tråkar en. Julen kommer tidigt i år. Ge mig bara en röd mössa också.

Efter två veckors semester har jag gjort ett tillfälligt inhopp på jobbet. Det var sig likt. Jagad, jagad, jagad. De hade tagit reda på när jag skulle vara i tjänst och stod därför och väntade på mig med alla sina frågor som de samlat på hög senaste veckorna. Det är märkligt. Jag kan svara, men frågan är varför de inte själva kan lösa problemen? Och jag rivstartade också med projektarbete i dag där deadline i stort sett är när jag är tillbaka på jobbet officiellt efter semestern. Full rulle, med andra ord. Officiellt finns två ekonomer, men nu har man börjat kalla mig för det också eftersom jag rättar ekonomernas matematiska uträkningar.

Men det viktigaste av allt – mitt skägg fick godkänt?! Jag är chockad/förvånad/överraskad. Trots allt har jag inte läst igenom vår policy men vet att de inte godtar ovårdat utseende som till exempel piercingar och tatueringar (det ska döljas med kläder eller plåster). Varför jag är så orolig för mitt skägg? Tja, det är vildvuxet och spretar åt alla håll trots kamning och vax. Så är det under de månader jag har en utväxt innan det hunnit växa jämnt och innan jag har gjort en första trimning. Men är det okej nu, så är det säkert okej också när jag officiellt är tillbaka på jobbet då jag till dess hunnit få det lite mer jämnlångt. För en månad sedan när jag slutade raka mig, så hade jag en förställning om ett ”semesterskägg”. Nu är jag istället av åsikten ”skägg – mannens nödvändighet”. Vi får väl se.

Nu ett par dagar senare blev jag färdig till att installera Windows 10 ovanpå min senaste dators Win 8. Snabbt, enkelt och smärtfritt. Åtminstone har jag ännu inte upptäckt något katastrofalt. Allt ligger kvar i bruken. Det är bara gränssnittet som ändrats. Om något annat ändrats under huven har jag ingen aning om. Men om det känns så mycket bättre? Njae. Jag gillar inte appar.

I morgon ska jag göra ett inhopp på jobbet. Jag har en lång lista på saker jag ska hinna uträtta eftersom jag nu varit ifrån i 15 dagar. Det växer snabbt på hög och jag har varit jagad sista veckan med mejl från jobbet. Lite konstigt känns det att behöva stiga upp två timmar tidigare än vad jag nu blivit van vid. Frågan är om jag kan sova i natt – om jag kan vända tillbaka dygnet. I natt somnade jag väl vid 3.30-tiden och gick upp vid 8-tiden. Antalet timmar är de samma som tidigare; jag sover bara 4-5 timmar per dygn. Men kan jag inte vända dygnet rätt så blir det i natt bara 1½ timme i sängen. Vetskapen om det stressar så jag förmodligen inte kan sova alls.

I dag var det dags för en runda till Ica. Jag måste ju ha lunch med mig i morgon! Och nu ska jag bara försöka finna arbetskläder som inte utstrålar ”jag har semester och klär mig värre än white trasch”. Men arbetsväskan är packad och klar. Den stora frågan är annars – vilka kommenterar får jag kring skägget?

Snusrunda till snusbutiken för att köpa snus så jag har något att snusa innan snuset tar slut. Och så vinkade jag av ömma modern. Som sa sig vara förvånad över hur mycket jag sprang ut och in trots semester. Nå, men jag har faktiskt ärenden! Jag är ingen diva på divan även om jag borde vila under de få sammanhängande semesterdagar jag har.

Tidigare har jag sagt att jag har sju veckors semester men jobbar 2 dagar per vecka. Nästan. Eller, jo det stämmer. Totalt sett har jag nu 15 sammanhängande lediga dagar, vilket är sommarens rekord. På andra plats kommer hela 6 dagar sammanhängande ledighet!

Nästa sommar vill jag göra en ändring. Tre veckor sammanhängande semester och sedan arbeta en dag per vecka resten av sommaren. Så känner jag nu åtminstone.

Planen för i morgon är den samma som för alla andra dagar. Tvätta. TiVo. Shoppa. Och dra i skägget så det blir lite längre, så jag har något att visa upp på jobbet på måndag. Okej, men en sak har jag observerat. Mitt skägg växer enbart nattetid. På de 4-5 timmarna som jag sover har skägget växt mer än på hela dagen. Förstår inte riktigt. Så om jag sover blir jag en Sleeping Beauty med monsterskägg?

En sur dag. Nej, det var jag som var sur. Ungefär som kränkt vit man, men det handlar mer om att jag ibland bara är trött, har huvudvärk, sovit för lite och ändå måste vara i rörelse. Då blir jag butter. Men det gick över lite senare under dagen efter en extra halvtimme i sängen plus kaffe. Tänka sig.

Annars så var detta min sista semesterdag. För den här gången. Nu går jag inte på semester förrän på torsdag i nästa vecka. Denna vecka har jag fått en del mejl från jobbet, men endast 3 ställda direkt till mig. Som jag inte tänker besvara – för jag har semester (be strong!). Andra mejl har mest varit ”för kännedom”, vilket gör att jag ler lite i njugg. För det är bekräftelse på sådant jag hävdat hela våren, men nu kom det från någon annan till alla mina chefer. Ha! Samtidigt ska jag nog vara lite orolig. Hösten och våren kommer att bli förödande tuffa med fruktansvärt extremt mycket att göra. För mig.

Och skägget bara växer… Det är svårt att förklara min fascination, förutom att jag aldrig haft helskägg. På något sätt har det blivit en fix idé som inte fanns för en månad sedan. Åtminstone inte på allvar. Men det känns på riktigt nu när det gått en månad och jag dessutom köpt skäggschampo och skäggolja (för min känsliga och ovana hy). Själv märker jag inte av skägget annat än genom andras reaktioner. Det kliar inte. Jag anar det inte själv som om jag skulle ha något i ansiktet. Ändå verkar det stärkande, på nån vänster. Inte att det ger självförtroende eller skulle vara extra manligt. Nej, det är mer en frihetskänsla. Slippa raka sig.

Uppväxten på 70-talet borde innebära massor av skägg omkring mig, men jag kan bara påminna mig om att en kompis pappa hade skägg. Och att på 80-talet hade fyra av mina högstadielärare skägg. Och på 90-talet två klasskamrater på Komvux. Så, nej – skägg har inte varit något som följt mig under åren. Varav min fascination? Nu verkar alla ha skägg, utom de jag känner. Kanske jag i den kretsen drar igång en trend som sägs vara på nedgång internationellt? Äsch.