Månad: <span>augusti 2008</span>

Vilken natt! Lade mig med huvudvärk, vaknade ett par timmar senare med ännu värre huvudvärk, gick upp, tog Treo och Oleum Basileum, satt framför tv:n/datorn ett par timmar, mådde illa men det var Gazzy som kräktes, torkade kissespya, plockade kissebajs från golvet, lade mig igen. Det händer mer nattetid här än dagtid. Nu är huvudvärken borta men jag är ganska trött. Dags att titta på hela veckans inspelade avsnitt av Våra bästa år. Fem njutningsfulla timmar av god tv-underhållning.

Nå, äntligen är mitt favoritväder här. Svag vind, soligt och 13 grader varmt. Åtminstone var det så i förmiddags när jag letade mig till affären. Nu är det väl något varmare, typ +19, vilket är way too varmt för mig. Morgnarna är höst, dagarna sensommar.

Lite chockad blev jag när jag gick ut i morse. Det har gått många månader sedan jag hade känsel i benen p.g.a. värmen. Det svalare vädret gör att jag börjar återfå känslan av beröring. Morgonens chock berodde på att jag inte var beredd på att känna kläderna mot kroppen. Ingen känner väl beröringen av kläderna man har på sig, då vi är så vana. Men jag fick en överdos av beröring. Så oväntat. Det kändes som att springa naken i motvind. Okej, jag var tvungen att kolla. Jag hade kläder på mig.

Mitt CV har legat på arbetsförmedlingens hemsida nu i ett par år. Jag söker inget aktivt, men tänkte att kanske något erbjudande kunde dyka upp som jag då får ta ställning till. Men jag är inte särskilt eftersökt. Förra året ringde en arbetsgivare i panik och observerade inte att min kompetens inte matchade det hon var i behov av. Annars har ingen arbetsgivare läst mitt CV sedan i februari. Det är ganska otroligt med tanke på alla lediga tjänster där det inte finns någon sökande. De borde vara mer aktiva att ragga upp kompetent folk. Det jag tror kan vara en anledning till att ingen hör av sig till mig, är att jag avancerat och blivit överkvalificerad. Varför nu det skulle vara ett hinder om där är så stor personalbrist. Trots allt har jag en grundkompetens och väldigt många års erfarenhet.

Kanske jag borde söka själv lite aktivt även om jag inte vill byta arbetsplats eller arbetsuppgifter. De senaste dagarna har jag fått en obehaglig känsla av spariver och dess konsekvenser i förhållande till min anställning. Huvuden har börjat rulla i min kringmiljö på jobbet. Vad som händer har där inte gått ut någon information om. Men jag och kollegorna noterar ju hur liemannen går runt.

Av någon oförklarlig anledning har jag efter två veckors arbete redan tappat sugen. Kanske handlar det om att jag ständigt är så engagerad men inte lyssnad på. Det blir alltid platt fall och man blir uppgiven. En kollega ringde från ett annat sjukhus och undrade varför jag inte slutade, men jag tror inte det är lösningen. Tidigare erfarenhet har gett mig den uppfattningen. Gräset är inte grönare…

Helg och tre fridagar. Ska jag bli färdig att installera mitt trådlösa nätverk nu? Tiden får utvisa. När det väl är genomfört behöver jag inte lämna sängen till Gazzys förmodade stora glädje. När jag kom hem i dag klagade hon lite och undrade varför jag övergett henne ännu en dag. Andra dagar brukar hon skälla ut mig när jag kommer hem sent. Väldigt sällan framför hon sitt gillande att jag kommer hem. Hela veckan har hon protestkräkts nattetid. Och råkat ”tappa” lite bajs på golvet. Nå, jag vet vad hon försöker antyda. Jag är både ett kräk och ett arsle som inte är hemma hos henne som under semestern. Om jag väl är hemma så ignorerar hon mig ändå och sover i sängen dagarna i ända. Hon verkar bara vilja ha kontroll över mig. Och hon kräver uppassning med mat, dryck och gos. Slavdrivare! Hon är kvinna ut i klorna. Och jag en toffel.

I tre veckor håller de på att borra i väggarna på jobbet. Nu har jag hittat lösningen för att uthärda. Jag, stereo, hörlurar. Och Kal P. Dal.

[youtube]MPMONg_AzbY[/youtube]

Jag kan ju undra om min lilla text här från förra veckan lästes av någon på jobbet. Nu är bladet borta med instruktionerna jag skrivit där någon sedan skrivit till en del löjliga kommentarer kring min person.

Nej, det är ingen hemlighet på jobbet att jag bloggar. Och mina åsikter ventilerar jag betydligt friskare på jobbet än här.

Frågan är vilket betmötande min företrädare ska få som återkommer efter flera års frånvaro. Eftersom det verkar inrikta sig på arbetsuppgifterna så lär h*n också få utstå mycket spott och spe som görs om till personangrepp. Trakasserierna kommer inte från någon enskild, det är från en hel grupp.

Om jag spånar helt fritt… kan där vara ett arbetsmiljöproblem? Eller är det något som är acceptabelt? Nästa fråga blir då – är det acceptabelt att jag ens andas om det här i min personliga blogg? Här får jag förståelse och respons. Åtminstone.

Vissa dagar undrar jag vad jag egentligen gör. Svaret är enkelt. Ingenting. Jag har haft ännu en fridag där jag knappt lämnat sängen eftersom jag hört hur det ösregnat ute. Vilken tur att jag inte behövde göra något annat än att stanna i sängen hos Gazzy. Huvudsaken är ju att hon är nöjd med tillvaron.

Några dvd-filmer jag beställt kom i dag. Huset Silfvercronas hemlighet. Små glimtar under årens lopp har jag sett, men aldrig hela serien. När den gick på tv var jag för liten. Det är väl därför jag också har Kullamannen i min dvd-samling. Väldigt mycket min uppväxt återspeglas i dessa klassiska svenska tv-serier. Jag känner igen tiden och miljön. Det är väl igenkännandet jag tycker om nu när jag i vuxen ålder ser dessa barnprogram.

Den andra dvd:n var någon film ur Highlander-serien. Min fantasy-gen tycker om både filmerna och alla spinoff-serierna som gått. Just nu ingår Highlander i det jag samlar på i dvd-väg.

24 följde jag bara några avsnitt av i första säsongen, men tyckte den var seg och hoppig. Nu gör jag ett nytt försök men med säsong 2. Den börjar visas på TV4+ nattetid, fem dagar i veckan, efter midnatt från fredag/lördag. Får se hur många avsnitt jag följer. Annars är det väldigt få serier jag följer just nu. Jo, jag ser ju Ellen (komediserien, inte talkshowen) som går i repris på femman måndag till fredag. Fast jag spelar in reprisen morgonen efter vid 06-tiden. Dagtid krockar det ju med en annan inspelning – Våra bästa år. Också måndag till fredag.

Säg vad ni vill, men jag har visst god tv-smak.

För att vara jag är det väldigt oväntat. Jag tycker om den amerikanska versionen av SYTYCD (So you think you can dance). Jag och dans är väl ingen hit i vanliga fall. I kvällens avsnitt blev jag dock särskilt imponerad av Josh och Katee.

[youtube]PkKJdx3dEGE[/youtube]

Klippet är bara på 1:40. På 1:13 springer Katee på luft och på 1:20 gör Josh ett snyggt infångande. Väldigt snyggt nummer. Juryns omdöme finns inte i klippet men de fick högsta betyg för att med små medel förmedla väldigt mycket känsla och historia.

Låten de dansar till är Adeles Hometown Glory.

[youtube]nL49yZNE4yk[/youtube]