Yrsel

Så var det dags igen! Det som inträffade i måndags, inträffade också i dag. Därför börjar jag bli väldigt skeptisk till om jag verkligen haft en vätskeförlust.

Efter halvdag på jobbet åkte jag hem. Dock hann jag äta lunch där, men kände mig väldigt stressad – av att äta. Jag har panikkänslor när jag äter eftersom jag håller på att sätta i halsen. En ms-grej. Dysfagi, jag kan inte svälja utan stor anstängning. Nåja.

Jag har ändå varit väldigt pigg och det kändes bra att komma hem. Jag öppnade ytterdörren, tog ett steg in och fick åter den där riktigt frukantsvärda rotatotiska yrseln där jag trodde jag skulle svimma. Jag kunde inte röra mig. Så hemsk var yrseln. Med en hand på dörrhandtaget lyckades jag dra igen ytterdörren, men sedan var jag tvungen ner på golvet. Och så var jag tvungen att blunda. 60 sekunder senare var det över. Jag kunde resa på mig, ta av mig jacka och skor, gå in i lägenheten där jag fick i mig lite vatten innan jag kunde sjunka ner i en fåtölj. Väldigt matt.

Det är en otrolig ansträngning att försöka hålla sig på fötter när en sådan här yrselattack kommer. Man spänner varenda muskel i kroppen och efteråt blir jag väldigt matt. Av den fysiska ansträngningen, misstänker jag. Och så får jag käneselbortfall på hjässan och något som liknar ”efter ett migränanfallshuvudvärk”. Frossa uppstår också (energiförlust av fysisk muskelöveransträngning?).

Förmodligen är detta ms-relaterat. Jag säger ”förmodligen”. Det kan vara ett skov. Det kan också vara en  form av migrän. Eller epilepsi (även om jag ännu inte förlorat medvetandet). Kanske tumör. Eller virus. Det kan egentligen vara precis vad som helst, men ändå stämmer det inte riktigt in på någonting. Det är då man får skylla på ms.

Händer detta ute så kommer jag inte ha ha någt att grabba tag i, utan falla handlöst. Det är otäckt. Men eftersom detta nu hänt två gånger på fem dagar, så måste jag nog kontakta min neurolog i nästa vecka. Good luck till det, säger jag bara. De finns aldrig där när man behöver dem.