4 saker

4 TV-program jag ser:

  • Elementary
  • Grimm
  • Person of interest
  • Once upon a time

 

4 saker jag har gjort idag:

  • Tvättat (tre maskiner)
  • Lyssnat på ljudbok
  • Tagit min dagliga spruta
  • Slappat (fridag)

 

4 saker jag längtar efter:

  • Lyssna mer på ljudböcker (svårt få in tiden)
  • Sommarsemester (rensa hjärnan)
  • Bli så pass bra att jag kan resa till Skåne
  • Ny säng

 

4 saker på önskelistan:

  • Ny tv
  • Surfplatta? (Behöver inte, saknar inte)
  • Alltså… jag saknar inget!
  • Kärlek

 

4 saker jag avskyr:

  • Bli integritetskränkt
  • Vänster
  • Armhålor
  • Långsamhet (note to self: blogga om detta)

Återanvändning

Svarade 2009, svarar på nytt… med nytt… kanske.

01. Stänger du av mobilen när du sover? Aldrig! Hur ska jag då kunna kolla tweets om jag vaknar mitt i natten?

02. Vem såg dig senast naken? En läkare.

03. Hur såg du ut på högstadiet? Mycket hår. Inga glasögon. Raka motsatsen till i dag. Men så har det ju gått… *räknar* … typ 30 år.

04. Hur kommer du se ut om tjugo år? Som vilken annan pensionär som helst. Byxor uppdragna till armhålorna.

05. Hur var du på dagis? Jag gick aldrig på dagis, det existerade knappt. I min byhåla var det bara några som gick på dagis. Resten hade dagmamma eller var hemma (som i mitt fall).

06. Hur är du att ha som arbetskamrat? Kunnig, hjälpsam, effektiv, innovativ, snäll men vill gärna få egentid de få gånger jag vistas på mitt rum.

07. Har du celluliter? Det är väl bara kvinnor som kan få det? Precis som livmodersframfall?

08. Biter du på naglarna? Jag började igen vid årsskiftet (stressrelaterat) men biter inte på tumnaglarna.

09. Har du något handikapp? Nja, funktionsnedsättningar av varierande grad över tid.

10. Är du rädd för att få hängbröst? Också något som bara kvinnor kan få? Åtminstone hör man aldrig ordet hängbröst i samband med att man refererar till en man (orättvis mansvärld).

11. Tror du att gud är en man eller en kvinna?  Jag är man.

12. Svär du? Aldrig! Förutom 1. När jag citerar någon som svurit, och 2. Jag säger ”faaaan” högt varje natt för att mota bort de inre demonerna som viskar åt mig att jag under dagen gjort något fel. Det hjälper faktiskt.

13. Är du trevlig mot Jehovas Vittnen? Nej, jag ger dem mitt onda öga och de faller genast döda till marken.

14. Hur homo är du på en skala 1 – 10? Vrider jag huvudet åt vänster så ser jag regnbågsflaggan på torget utanför. Det är West Pride just nu i Göteborg och då är vi alla homo grad 20.

15. Tror du på utomjordingar? Ja, den där ödlan som japanerna såg på fotot från Mars… Det måste vara beviset!

16. Om du var tvungen att välja en maträtt som du måste äta varje dag livet ut, vad väljer du? Stekt fisk med kokt ris och tzatziki. Och med gröna bönor. Stekt rödspätta med kokt  ris och remouladsås. Jag är trött på det jag gillade 2009.

17. Vilken mat är den största missen att bjuda dig på? Champinjoner eller sushi.

18. Har du blivit arresterad? Nej, inte ens anhållen.

19. Ljuger du? Nej, men jag försöker att inte säga sanningen.

20. Har du kysst en polis? Och här får jag åter fundera lite… Nej? Jag gissar på nej! Men jag är inte säker.

21. Är du rädd för Securitasvakter? Nej, de har blivit populära i Göteborg sedan de tog över biljettkontrollen i kollektivtrafiken. Tidigare kontrollanter misshandlade resenärer.

22. Har du någonting att dölja? Alltså… Jag har blogg, Facebook och Twitter… Vad kan jag ha kvar att dölja?

23. Vad har du på din nyckelknippa? Nycklar. Jag brukar ha nycklar på nyckelknippan. Vad kan man mer ha på en nyckelknippa?

24. Är du / har du varit gift? Nej/nej.

25. Skulle du gå upp klockan tre på natten för att hämta pojk/flickvännen från krogen? Nej, jag skulle göra slut direkt eftersom jag inte varit med på krogen.

26. Kan du laga cyklar? Jag har ingen cykel och jag har ingen cykelverkstad. Så jag vet inte.

27. Kan du fixa med bilar? Nej, jag kan fixa datorer. Hjälpligt. Vid behov.

28. Brukar du köra om? Jag kör ingenting. Inte ens hembränt.

29. Kan du baka bröd? Ja, allt annat vore inkompetent.

30. Vet du hur man frostar av en frys? Ja? Vad är det för dum fråga!

31. Vilken tv-serie skulle du helst leva i? Knight Rider. Förutom att jag är lika cool som David Hasselhoff, så är det guld värt att ha en självkörande bil och slippa flärdtjänstchaufförer.

Dagens lärdom

Hur gammal är jag i antal dagar? Det kan Excel räkna ut.

1. I cell A1 skriver man in: =IDAG och trycker sedan Enter.

 

2. I cell A2 skriver man in sitt födelsedatum med datumformat och trycker Enter.

 

3. I cell A3 skriver man in: =A1-A2 och trycker sedan Enter.

 

Då ser man sin ålder i antal dagar.

 

Det fiffiga är att om man sparar denna Excelfil på datorn så stämmer alltid åldern i antalet dagar när man öppnar filen. Eftersom man skriver formeln =IDAG så läser Excel av vad det är för datum på ens dator och räknar automatiskt ut antalet dagar.

Tid och pengar

Ett visst mått av obehag infinner sig när man inte kan kolla nätet under dagen. Det känns som om man missar allt vad nyheter… heter… när man inte kan kolla sin mobil eller dator. Dag 1 är avklarad vad gäller Excelutbildning, och trots att raster fanns samt att man satt framför en dator med nätuppkoppling, så fanns aldrig tiden. Hemkommen har jag kastat mig över nätet utan att för den del finna något intressant. Livet går sin gilla gång med elände och katastrof – så ock ute i världen.

Jo, jag hann åtminstone kolla min jobbmejl via mobilen under dagen, för där var det intressant. Det är kul när man få ta del av andras pajkastning sinsemellan. Det blev dagens cliffhanger. Vem som skulle svara med vad och så. Och egentligen helt ointressant för min del.

I går sökte jag om sjukpenning via e-ansökan på nätet. Det kändes lite dumt, men betydligt enklare än att skriva i papper som sedan ska postas. Det dumma är att jag fått ansöka om en ynka dag (dag 15 av 15). Detta drar resurser både från mig och från FK, men trots allt så förlorade jag 2000 kr på att stanna hemma i två veckor från jobbet. Kanske jag kan få några kronor extra? Det jag såg på nätet är att jag inte angett min förvärvsinkomst sedan 2011. Jag lät den stå kvar. För hur otroligt det än låter så har jag sänkt min lön 2012 jämfört med 2011. Hur lönen blir 2013 vet jag inte förrän i oktober/november (avtalet blev klar första veckan i april, men både regionalt fack och arbetsgivare mal långsamt i byråkratikvarnen). Jo, jag kommer säkert upp i 2011 års nivå, och förbi, under 2013 varför jag inte brydde mig om att ändra uppgiften hos FK. Dessutom får jag ju ob-tillägg några tillfällen i år som spär på årsinkomsten. Men det är svårt att förstå exakt vad det är man ska fylla i hos FK. Där stod att jag arbetade 100 %, men det gör jag inte. Det ändrade jag till 75 %, men vet inte om det är rätt. För när jag arbetar 30 timmar per vecka så säger FK att det är 100 % eftersom 30 timmar är min fulltid. Samtidigt ansökte jag om hel sjukpenning (för en ynka dag) vilket då blir 80 % av 75 % som egentligen är 100 %. Jag kryssade sedan i rutan att jag intygade ”på heder och samvete” att jag angett korrekta uppgifter. Egentligen borde där vara två rutor att kryssa i. För det var enkelt att kryssa i ”på heder”, men betydligt svårare ”på samvete”. För samvetet… vet… inte riktigt om det blev rätt.

Trots ovan… Räkningarna är betalda och det gick ihop sig trots minus 2000 kr i lön och plus 2700 kr i studieskuldsavbetalning. Jag har relativt bra lön. Den är låg, men det går runt och blir över. Mer kan jag faktiskt begära.

Galen

Ja, då var arbetsveckan över! Eller… Äh, det återstår faktiskt ytterligare tre arbetsdagar, men upplägget är så annorlunda jämfört med vad jag kallar för arbetsdag att jag inte ser dem som det. Jag ångrar alltid att jag bokar in utbildningar, konferenser med mera. I stundens hetta (när jag ser en inbjudan) så blir jag så entusiasmerad att jag inte tänker mig för. Det jag glömmer bort i hänryckningens tid, är att jag faktiskt har begränsningar vad gäller fysik och ork.

Den här veckan ska jag på en tvådagarsutbildning som anordnas av ett privat företag där jag också ska vistas. Oron har kommit smygande så smått… hur ska jag orka… hur ser där ut… hur löser jag lunchen… hur långt måste jag gå… Och så vidare. Därför tog jag reda på det i dag. Jo, det är på femte våningen. Hiss finns. Där finns också ett lunchrum så att jag kan ta mat med mig istället för att vingla ut på stan (panikångesten ligger och lura efter dagen som varit). De enda orosmomenten är just nu 1) finns någonstans att sitta om flärdtjänsten uteblir/blir försenat, och 2) orkar jag sitta låst i skolbänken två heldagar? Samtidigt vet jag att allting löser sig. Och att jag efteråt inte alls ångrar att jag hoppade ut i det okända.

Jag försöker komma ihåg ”aldrig mer”, att jag verkligen inte vill bli exalterade när inbjudningar dyker upp. Men jag verkar alltid glömma. Och jag har redan anmält mig till ytterligare en tvådagarskonferens till hösten samt att jag vill gå på ytterligare en tvådagarskonferens i höst. Ska jag aldrig lära mig?

Ambivalent. Jag vill inte. Jag vill. Och så våndas jag när jag bokat upp mig och arbetsgivaren betalt dyra avgifter för min skull. Efter det kan jag heller aldrig ångra mig. Och det blir alltid bra. Men jag tror det aldrig i förväg.

Jag blir galen på mig själv.

Och så har jag nyligen varit sjukskriven och mår inte särskilt bra. Ändå erbjöd jag mig att ändra i mitt schema för att täcka upp luckor. Som om jag inte hade ett fullsmockat schema ändå.

För ett år sedan frågade min doktor om det inte var dags för mig att pensionera mig ytterligare 25 % med tanke på mitt hälsotillstånd. Men jag har ju inte tid! Jag är ju så himla engagerad och hoppar hela tiden in i något nytt som vänder upp och ner på mig där jag är överarbetad, slutkörd och panikslagen.

Sa jag att jag blir galen på mig själv?

Nå, men det är snart semester. I sju veckor. Förutom att jag ska jobba en dag per vecka under min semester. Plus att jag kanske drar tillbaka en utav semesterdagarna eftersom jag har så mycket att göra på jobbet.

Magproblem

I fredags och i går åt jag årets första svenska jordgubbar. Trots att jag tvättade dem ordentligt så fick jag… Om jag säger så här – jag har inte sovit i natt. Men efter i natt har det varit lugnt och jag kan åter trött och matt gå på en ny arbetsvecka.

Under ett par veckors tid har jag städat på Facebook och öppnat upp så fler kan ansöka om att få bli min vän. Efter 4½ år raderade jag Farmville och jag tog bort en massa kommentarer (som mest berörde 1) Farmville och 2) ”jag är trött och ska sova”). Så vad använder jag Facebook till? Jo, främst inkorgen med direktmeddelanden. Och några grupper (typ diskussionsforum) som jag är med i. Dravel hör inte hemma på Facebook. Till det har jag Twitter.

Arbetsvecka. Jag har fått stuva runt lite bland dagarna för att få schemat gå ihop då jag ska ge två upplärningar samt gå på tvådagarsutbildning. Jag hoppas min mage sköter sig nu och att jag inte heller har några större problem med skovet där vänsterfoten fortfarande är förlamad.

Punktförkortningar

Det här har jag skrivit förr, om svenska språkregler när det gäller förkortningar. När det handlar om förkortningar av ord så har regelverket ändrats fram och tillbaka genom åren. Det som gäller i dag, är de regler som kom 2000-2002 och som gavs ut av Svenska språknämnden. Dessa svenska skrivregler ges numera ut av Språkrådet som gav ut exakt samma regler på nytt 2008.

Till en början kan jag säga att det finns två spår för förkortningar – ett med punkt, ett utan punkt. Det viktiga är att följa ett spår och stå fast vi det. Själv föredrar jag förkortningar med punkt (avbrytningsförkortningar), och anledningen är att vi i dag skriver de flesta texterna i datorn. Vid förkortningar utan punkt är det lätt för ett dataprogram att göra avstavning mitt i en förkortning, och det är inget som rekommenderas. I Word kan man göra ”hårt mellanslag” för förkortningar utan punkt, så det inte avstavar. På webben får man med hjälp av html-kodning lägga in att specifikt ord inte ska avstavas. Men varför vara så omständlig när man kommer förbi dessa problem genom att använda punkt?

Ytterligare en regel finns när det gäller förkortningar. Undvik förkorta ord om det inte är på grund av utrymmesbrist! Därmed faller hela påståendet att man ska förkorta på webben som har obegränsat med utrymme att skriva på, till skillnad mot när man sitter och skriver på ett A4-papper för hand eller med gammeldags skrivmaskin.

I över tio år har jag varit handledare åt sekreterare, både kollegor och studenter, som är väldigt osäkra på hur man förkortar korrekt. Dels finns det olika typer av förkortningar, där olika regelverk gäller, och dels så har man över tid fått lära sig olika regelverk för förkortningar. Till slut blir det förvirrande när det kommer till att bestämma sig för hur en förkortning ska se ut. Därför har jag sammanställt följande, och jag förespråkar ”punktförkortning”.

  • Månader och veckodagar kan förkortas men det bör undvikas. I veckodagarna tar man bort –dag. Alla månader kan förkortas utom maj.
  • Språknämnden/Språkrådet rekommenderar punkter vid avbrytningsförkortningar (som bl.a. och fr.o.m.). Väljer man att inte använda punkt måste mellanrum finnas.

 

Det finns olika typer av förkortningar:

  • Avbrytningar (med punkt) som adr., etc., bl.a., forts., resp., t.ex., åtm., pat., fr.o.m., t.o.m., p.g.a.
  • Sammandragningar (utan punkt) som jfr, dr, gm, hr, i sht, tfn, Gbg
  • Internationella beteckningar för måttenheter (utan punkt) som km, g, l, m, ml, cm
  • Initialförkortningar (utan punkt och utan mellanrum) som UV, EU, FN, GP, SAOL
  • Initialord som inte är egennamn skrivs alltid med små bokstäver. bb, bnp, cd, cp, mc, ms, pc, pm, pr, pvc, tv, vd, wc
  • Initialförkortningar som läses ut som normala ord. aids, hiv, damp, laser, radar, syo
  • Förkortning som utgör ett egennamn. Fass, Fifa, Nato, Saco, Stim
  • Initialförkortningar där stora och små bokstäver växlar. FoU, JämO, REoS
  • Kortord (utan punkt) som labb, labbet, temp, tempen
  • Fysikaliska och kemiska beteckningar. mW, dB, pH
  • Tautologiska sammansättningar. cd-skiva, ISBN-nummer, TIA-attack
  • Genitivändelser: avd.:s, pat.:s, Gbgs, EU:s valutor, Unicefs julmärken, tv:ns, cd:ar, mc:n. KSSS’ styrelse eller KSSS styrelse eller KSSS:s styrelse. Internationella måttförkortningar får inte genitiv-s eller andra böjnings- eller avledningsändelser.
  • Förkortningar vid sammansättningar använder sig av bindestreck. nr-serie, KU-förhör, DNA-molekyl
  •  Valutaförkortningar kan sättas antingen framför eller efter beloppet.

Avveckling

Nu har släkten pratat ihop sig (jag fick yttra mig). Vi avvecklar graven för min mormors mor och mormors far. Graven har funnits i 40 år och nu hade gravstenen (nästan) fallit, vilket kostar en del att få tillbaka på plats. Jag minns inte mormors mor och jag tror inte någon av mina kusiner är intresserade av gravvård för några som man inte hade nära relation med. Ändå blir jag faktiskt lite ledsen. Graven tas bort. Spåren från mitt ursprung sopas undan. Det känns så. Men rent logiskt är det korrekt att  vi nu gör så här.

Lill-Jontas

En tidigare arbetskamrat som jag känt sedan barnsben blir nu 65. Det känns fortfarande väldigt märkligt att jag själv är så pass gammal att jag minns när hon var omkring 30. Att jag i dag är äldre än vad hon var då.

Ett annat minne sköljde över mig med anledning av ovan. Hur jag själv var som barn. En plötslig insikt. I hyreshuset vi bodde var jag väldigt kompis med alla. Nej, där fanns inga andra barn, men det hindrade aldrig mig från att springa runt och ringa på dörrar för att sedan bjuda in mig själv. Jag gillade att umgås med vuxna (även om jag hade jämnåriga kompisar i grannhus). Kanske det är därför jag inte är förtjust i barn. Jag gillade aldrig själv att vara barn. Och föredrog vuxet sällskap.

Det här medförde en del pinsamheter, att jag trängde mig in i andras hem. Ovan 65-åring trängde jag mig in hos när hon fyllde (typ 28) år och hade gäster. För jag ville ha tårta. Nej, jag visste inte att hon fyllde år förrän jag trängt mig in.

Och alla de där gångerna jag ringde på dörrar för att sälja hemmagjorda lottor och där jag släpade med mig prydnadssaker hemifrån som vinster. Ja, jag tog betalt! Har för mig att lille far efteråt fick gå runt och återbetala lottor och samla i hop prydnadssakerna igen. Men grannarna skrattade mest, tyckte att min initiativförmåga skulle premieras och ville inte ha någon återbetalning – men de lämnade tillbaka sakerna.

Det ena minnet efter det andra återkommer, som en dominoeffekt. Bäst jag slutar återge allt.

I dag, i morgon, för alltid

När man pratar om trollen… Genom mitt brevinkast har jag i dag på hallgolvet funnit Dagens medicin. Eftersom jag genom alla år – enda sedan de började trycka tidningen – pratat gott om dem, så borde jag någon gång få kraftigt rabatterad prenumeration eller kanske rent av gratis årsprenumerationer. Varför jag säger så? Tja, det kanske kan ha med att göra att de publicerade en intervju med mig 1998 (tror jag) samt att jag efter det varit med ytterligare 2-3 gånger. Det enda jag sörjer är att de inte oftare skriver om min profession inom sjukvården.

På tal om sjukvården… Jag har nästan gjort min arbetsvecka nu, säger jag en onsdag. Jo, det återstår bara fyra timmar av arbetsveckan. Det känns väldigt bra. Kanske för att jag ännu inte sett efter hur nästa vecka ser ut.

Okej, jag behöver inte titta. Jag har faktiskt redan memorerat nästa vecka, men valde att inte tänka på den. Och när jag säger så kommer naturligtvis hela planeringen upp till ytan i medvetandet. Två dagar ska jag visst ge upplärning, och två dagar ska jag utbildas i Excel (fortsättning/fördjupning). Det känns lite jobbigt om jag känner efter. För det innebär att jag inte få sitta i fred någon dag alls nästa vecka för att utföra egna arbetsuppgifter. Det börjar kännas lite pressat också eftersom det snart är midsommar och då allting ligger nere därefter på grund av semestertider. Folk är inte på plats. Arslen!