Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Fjärde gången på tre år, första gången på ett år: Jag gick till Ica utan att ta hjälp av hämndtjänsten. Gick bra. Sjukgymnastiken har hjälpt. Funderar också på att börja med kryckan och släppa rollatorn.
Redan i torsdags noterade jag det. I går chockerade jag mig själv och andra genom att tycka rollatorn vara så överflödig att jag traskade runt på jobbet utan hjälpmedel och utan att stödja mig mot väggarna. Därför vågade jag i dag testa att gå till Ica. Senaste jag gjorde det höll jag på att falla ihop och kunde knappt ta mig hem. Och det gick väldigt bra i dag. Visst, jag blev trött, men inte så farligt. Det viktiga är också att jag tar det lugnt. När jag gick till affären (tidig lördagsmorgon) så sprang jag på hämndtjänsten det första jag gjorde när jag kom ut. Jag fick frågan om jag ville ha sällskap för att vara på den säkra sidan. Jag tackade nej. För jag måste testa det här utan livlina för att se hur mina begränsningar förändrats. Om jag nu slipper snö och is, så kan jag tänka mig att göra om detta lite mer regelbundet. Mitt mål är fortfarande att själv klara mina inköp. Trots allt har det gått tre år och jag borde ju någon gång göra framsteg. År 1 hade jag hälseneinflammationen och kunde inte gå/belasta. År 2 hade jag alltför svår panikångest. År 3 hade jag stresskollapserna och benförlamningen. Så förhoppningsvis har jag nu kommit tillrätta med alla problemen. Och hade jag inte varit så envis hade jag nog hamnat i permobil redan år 1. Det hade varit enklare ur ett frihetsperspektiv och peace of mind, men förmodligen har det varit mer värdefullt att kämpa i slutändan.
Så vi får väl se. Ett steg i dag, ett jättekliv… någon annan dag…
2 kommentarer