Kategori: <span>Blogg</span>

För att fortsätta på gårdagens text…

Ny säng? Jo, den jag har känns ganska knölig och obekväm. Den är väl 6-7 år, minst. Men frågan är vilken bredd en ny säng ska ha? Nuvarande 180 cm känns lite… emellanåt… ödsligt. Nå, men jag vill ha en inte fullt lika bred säng av en helt annan anledning; jag har trångt. Jag saknar ett skrivbord/datorplats. Med mindre säng skulle jag kunna få in ett skrivbord i sovrummet (alternativt inte ha soffa alls i vardagsrummet). Förra sängen var 105 cm, helt okej men trångt. Kanske 120 cm? Fortfarande lite för stort men vettig bredd. Ja, jag brottas med märkliga tankar, men detta är ett beslut jag måste ta innan jag kliver in i en sängbutik och viftar med sedlar.

Ny soffa? Jo, den jag har är inte mer än 3-4 år men fruktansvärt obekväm att sitta i. Jag avskyr schäslong (eller vad det är jag har) och saknar höga armstöd att hänga/halvligga mot. Och tyget börjar gå sönder och dynerna är fasta (ej vändbara eller tvättbara). Så, jag vill ha en tresits med höga armstöd.

Jo, jag var ute på torgmarknaden i dag. Skit, skit och ännu mera skit (det vill säga kläder). Jag köpte några servetter och en blombukett. Så jag handlade mer än vad jag hade tänkt.

Planen för i morgon? Mer skäggvård. I dag fick jag hem skäggschampo och skäggolja. Nu ska jag gå och köpa hårbalsam och hårvax. Mitt skägg ska vara rent, lent och formbart. För jag vill inte se ut som Tjalle Tvärvigg när jag nästas vecka gästspelar på jobbet (två arbetsdagar, sedan går jag på semester igen).

Nästa vecka kunde jag få komma till optikern. Jag längtar! Nuvarande (gamla) glasögon är för smala då mitt huvud är jättebrett. Och så glider de då saknar nässtöd, vilket är något min jättesmala näsrygg kräver. Fysiologiskt är jag ett mästerverk, men också… defekt. Och detta att jag börjat skela mer och mer; obegripligt.

Ömma modern tycker att jag är jätteskäggig och ovårdad. Eh? Men det som verkar förvåna henne mest är att skägg växer i otakt och att jag har så många olika färger i skägget. Vitt på hakan, rödblond på läppen, brun på ena kinden och grå på andra kinden. Som sagt – jag är ett mästerverk men också lite defekt.

Planen för i morgon? Torgmarknad. Jag brukar aldrig gå på den trots att de en dag per månad står nedanför min balkong med sin jäkla torgmarknad. Det jag inte gillar är att där nästan bara är kläder till försäljning. Jag vill ha en riktig marknad med nyttosaker. Kläder är något jag just nu kan spy över/på efter att ha fått ihop 7-8 sopsäckar med kläder som ska gå i soporna.

Jag har långt framskridna laner på att köpa ny säng och ny soffa. Förutom nya glasögon. Tur det inte drabbar någon fattig.

Att vakna med migrän var inget jag hade räknat med. Trots allt har jag nästan aldrig migrän när jag har semester. Det är något som hör jobbstress till.

Det börjar ge resultat i garderoberna. Jag behåller 11 par byxor och 15 skjortor. Resten går i soporna. Nu ska jag bara rensa bland sängkläder, underkläder och t-shirts. Jag vet att jag har över 100 t-shirts. Så många behöver jag inte. Samma sak gäller strumpor. Där har jag nog ett par hundra… Och så måste jag slänga lite gardiner.

Nu har jag gått in i semesterperiod 6 av 10. Sista perioden räknar jag med att slänga papper. Massor av papper.

Trots migrän. Jag måste raka huvudet i dag. Men skägget rör jag inte. Än. Det jag ser nu är att det är mer grått än jag trott. Haken har varit vit några år, men resten?! Fortfarande fascinerande med allt det vita och gråa. De enda i min släkt som jag sett gråhåriga är mormor och mormors mor.

Tvättar, tvättar, tvättar. Det tar aldrig slut. Kanske främst på grund av att jag hittat så mycket kläder längst in i garderoberna. Som jag inte visste att jag hade (kläderna alltså, garderoberna kände jag till). Och som passar mig. Det som är trasigt, slitet, omodernt (mer än 20 år) går till soporna. Alla dessa ”nya” kläder jag hittar måst jag naturligtvis tvätta! Just nu ser min lägenhet ut som ett slagfält, jag kommer inte fram någonstans. Jag kan inte ens fälla upp strykbrädan! Vilket skulle behövas med tanke på alla skjortor jag funnit.

Vad gör jag när jag inte tvättar? Tänka sig, jag har börjat kunna sova igen. Två nätter à 7-9 timmar är eoner!

Vårens inspelningar på TiVo börjar ta slut, jag har sett ikapp inför säsongsstarterna i höst. Netflix har inga bra serier som jag inte sett, och det är bedrövligt att de inte har någon bra och fullständig katalogtjänst att botanisera i. Viaplay vet jag inte när jag tittade på senast. Kanske dags att börja inaktivera tjänster? Funderar också på att dra ner på kanalutbudet på TiVo, för jag tittar bara på max 10 kanaler och inte de 250 jag har. Det är också dags nu vid månadsskiftet att ÄNTLIGEN säga upp för-jävliga-Telia.

Mycket man ska hinna på semestern… Sju veckor går väldigt snabbt, särskilt som jag i snitt ändå jobbar en dag per vecka. Men i går hann jag beställa skäggolja och skäggschampo. Även om skägget är väldigt kort, glest och spretigt, så är det krulligt. Jag måste ”dra ut” det för att inte få inväxningar. Ack, ja… Hoppas det är mödan värd.

Det var lite rart av ägaren av snusbutiken utbrista ”Odlar du skägg?” när jag gjorde ett besök. Nästan så jag ville omfamna honom då han är den första att kommentera det. Måste betyda att mina ansträngningar inte går obemärkt förbi. Tipset jag fick var att låta det växa till en buske. Kanske för att det är så glest och spretigt. Med tiden tar det sig.

Förra sommaren lät jag också skägget växa, men inte särskilt länge. Det var glesare förra sommaren och såg än värre ut jämfört med idag. Anledningen är att jag tidigare rakade med hyvel. Senaste året har jag använt hårtrimmer. Varför? Jo, så ”underskägget” fått växa. Skäggstrån växer inte jämt, utan det som växer lite långsammare benämner jag som underskägg. Därför är det lite tätare den här sommaren, men det tar cirka 6-12 månader att få ett jämnlångt skägg. Därför bör jag också undvika att trimma det eller jämna till det som det är nu. Det måste växa fritt någon vecka till. Om jag orkar. Jag väntar på en första reaktion på jobbet som är de som måste uthärda flest timmar per dygn med mig.

Semesterlunk. Det är ganska tråkigt men behövligt. Det enda praktiska jag gör just nu, är att odla skägg. Vilket i sig tar på krafterna. Varför skulle jag annars vara så trött?

Varje dag ser jag sol. Varje dag är det omkring +20 ute. Därför begriper jag inte hur ”alla” kan klaga på en regnig och kall sommar. För jag har inte fått den uppfattningen. Det är behagligt och uthärdligt. Ostadigt väder med regnskurar gör kanske att man bara minns skuren som kommer cirka fem minuter per dag?

Sjätte dagen utan ett ljud från jobbet. Jag är imponerad.

Visst, jag borde mer aktivt gå ner i vikt även om jag gör det per automatik just nu. Jag borde ha en medveten strategi för snabbare viktnedgång. Av en händelse upptäckte jag i dag (när jag rensade garderob – ni vet, ett sommarprojekt) att om jag går ner 10 kg så får jag på mig precis allt. Som vilken liten sketen butik som helst kan sälja. De senaste åren har jag gått ner cirka 15 kg – utan strategi (då jag inte brytt mig tänka/planera). Anledningen till viktnedgång – även om den är långsam – är att jag… öh… inte orkat äta? Och tränat några gånger i veckan? Svår fråga, men ändå.

Smal lär jag aldrig bli, vet inte ens om jag eftersträvar det. Men lite lägre vikt hade suttit fint. Eller… kläderna hade suttit fint. Och så märker jag av det där föreställningen att jag inte är kompetent. Feta människor är ju dumma och lata. Tror varken at jag är dum eller lat, men det märker ingen. De ser en fet karl.

När jag skriver detta är det en lördag i april (2015-04-18 kl. 19.02). Inlägget är tidsinställd av den enkla anledningen att jag annars glömmer detta datum. Den 20 juli, alltså. Vad är så speciellt med denna dag? Tja… Det är 6000 dagar sedan jag började blogga. Eller ”skriva dagbok på nätet”. 6000 dagar motsvarar 16 år, 5 månader och cirka 5 dagar. En ansenlig tid.

Eftersom det är en milstolpe – låt mig återupprepa:

• Kvällskurs HTML-design hösten 1998.
• Januari 1999, sjukskriven för ms-diagnos, uttråkad.
• Skapade hemsida 990214.
• Dagbok (på nätet), senare benämnt blogg, hade premiär 990215 efter att ha inspirerats av Annica, Eva och Laila.
• Fortfarande uttråkad, därför bloggar jag fortfarande efter 6000 dagar.

Genom åren har min blogg gett mig så mycket i form av kontakter, nya vänner, nya erfarenheter. Men de senaste tio åren har bloggen inte haft den effekten, utan vi har flyttat över till Facebook (ja, hela gänget – alla vi som bloggade i slutet av 90-talet). Så vad ger det mig egentligen att fortsätta blogga? Ingenting konkret, men jag känner att jag måste skriva något varje dag för att sammanfatta och klargöra (för mig själv) vad det är som händer omkring mig. Varför offentligt och inte papper och penna? Nej, nu har jag vanan inne. Här finns hela min historik.

Men det är något kusligt över att ha bloggat i så många dagar. Något otäckt som jag inte kan definiera. Beroende?