Etikett: <span>#blogg100</span>

Så här två år senare har jag fått påminnelse om att det är dags att testa synen igen. Jag vet inte riktigt, men jag tror inte synen förändrats. Däremot är jag sugen på ett par nya glasögon trots att jag har sex par med samma styrka. Men jag tror nog att jag ska beställa en ny synundersökning, mest för att jag hittat en optiker jag är nyfiken på. De är riktiga ögonläkare och specialister på ögonsjukdomar, det vill säga – de är mer än optiker (vad heter det i plural?). Jag är väldigt tveksam till om jag har optimal syn med glasögon eftersom jag har så många ögonskador. Kanske det går att finjustera ett par glasögon ännu lite bättre med tanke på mina ögonsjukdomar som en vanlig optiker inte riktigt vet hur de ska tackla? Men jag är trött på mina gamla glasögon även om jag har flera modeller med samma styrka. Eftersom det går mod i bågar så vill jag ha nytt.

Men när jag tar selfies så är det oftast utan glasögon. Varför? Jag gillar inte blänk i glasögonen. Jag gillar inte att glasögonen är i vägen. Jag gillar inte bågarna. Jag ser dessutom bildskärm på mobilen bättre utan glasögon. En allvarlig bild från i går…

En ledig dag där dagen försvann lika snabbt som om jag jobbat. Kanske tid är konstant trots allt? Märkligt nog har jag alltid så himla mycket att göra i bostaden när jag är ledig, att jag inte hinner typ vila eller vad nu meningen med en ledighet är.

För några dagar sedan beställde jag ett Micro-SD-minneskort. Jag är fortfarande upprörd efter att ha fått sms i dag om att det skulle hämtas på en DHL-station (eller vad man ska kalla det för). Långt iväg. Ett litet minneskort som är 1×1 cm och 1 mm i tjocklek. Skickat som paket?! Med DHL! Varför kunde de inte skickat det som brev hem till mig? Lådan, eller försändelsen, som de lagt ner detta lilla Micro i, var cirka 10x10x20 cm. Och lådan mar mosad och det var rena turen att innehållet inte fallit ur under transport. Men jag är väldigt upprörd över detta att de skickar det som ett paket med DHL till ett ställe långt iväg.

Nu har jag åter kunnat börja beställa snus på nätet. Förr kom alltid dessa försändelser till postutlämningen, men förra året började de också skicka med… Schenker, tror jag. Där mitt paket hamnade i butiker antingen utanför Göteborg, eller i andra ändan av stan. Nu har de ändrat tillbaka så jag kan hämta det på mitt postutlämningsställe. Och enklast hade väl varit att gå in i den snusbutik som levererar snuset hem till mig, för de ligger mitt i centrala Göteborg. Men i en källarbutik. Med trappa. Ingen handikappsanpassning vilket gör att jag inte kan komma in där med rollator. Alltså får de skicka. Då är det extra hemskt om de skickar med Schenker till en affär utanför Göteborg.

Jag är ganska trött på detta att vi måste ha ett postutlämningsställe men helt andra ställen för leverans med Schenker och DHL. Och att inte ens de båda lämnar till samma butik för utlämning. Enklast för min del hade varit om allt hade skickats till bensinmacken som jag har nära till. Eller hemleverans. Men ju närmare jag har för levereans, desto dyrare får en betala i frakt. De skickar jag hellre någon annan att hämta mina paket. Som i dag. Det blir billigare även om de får bege sig väldigt långt för att hämta några ynka paket.

Nästa vecka får jag två nya paket. Spännande att se vart de dyker upp…

Så dålig jag var i går! Förstår inte vad det var. Okej, ryggskott och ischias är en sak (som jag känner av något mindre i dag), men varför blev jag så omtöcknad? Varför skruvades min tinnitus upp på högsta volym? Varför fick jag lägga mig redan 20.30? Och i dag märker jag ingenting – förutom ryggskott/ischias som blev lite bättre efter dagens sjukgymnastik men som under kvällen nu förvärras igen.

Att det är tisdag går heller inte riktigt in. Jag kan inte ens efter lite tankeverksamhet komma ihåg hur många möten jag varit på dessa två dagar. Det enda jag minns är att dagen avslutades med ett 4-timmarsmöte där jag tydligen var speedad och varnades för att dricka ännu mer kaffe, trots att det bara var dagens andra. Och när jag är speedad så är jag också väldigt spontan. Eftersom många var närvarande på mötet i dag, så var det kanske bra att jag lät grodorna hoppa så stämningen blev lite mer uppsluppen.

Men jag, och många med mig, är nu enormt stressade. Nästa vecka ska ett stort projekt sjösättas och råkar man bara nämna projektet till namn, så bryter folk ihop. Den nivån.

Så var jag irriterad och ledbruten i går, så är jag i dag speedad och ledbruten. Se, det går framåt! Men helst – ingen bör prata med mig om de vill fortsätta ha uppfattningen om mig som trevlig. Vänta tre veckor så jag hinner finna mig själv.