Ungefär som SJ

Slöseri med tid. Det tänker jag nästan varje dagligen. Exempelvis om jag beskriver dagen. Jag har haft en utbildningsdag. Naturligtvis var jag först. Flärdtjänstens förtjänst. Jag var på plats en halvtimme före alla andra. Så tog dagen slut och jag fick stanna kvar medan alla andra kunde gå hem. I ytterligare en timme fick jag ofrivilligt sitta och invänta bilen. En och en halv timme av dagen har varit slöseri; en tid som jag inte kunnat göra så mycket annat än att vänta. Turligt nog så kunde jag sitta inne och vänta. Så jag slet upp min anteckningsbok ur väskan och skrev ner stolpar på saker jag ska göra nästa gång jag är i tjänst. Också ett sätt att fördriva tid, som är fritid. För vad kan jag egentligen göra?

Hur många timmar per år ägnar jag egentligen åt att vänta på en bil? En skillnad jämfört med andra som inte är i behov av flärdtjänst, är att de förmodligen får starta hemifrån tidigare för att komma fram med allmänna kommunikationsmedel. Men under deras transport får de sitta och kan ha en bok med sig, eller nåt. Oftast får jag stå ute i kyla, regn och blåst där jag ska balansera på kryckan och försöka hålla mig upprätt.

Jag är trött på detta. Väldigt trött. Dagarna blir långa och till stor del innehållslösa. Särskilt om sedan inte bilen dyker upp på avtalad tid, utan man ska ringa och efterlysa vilket resulterar i ännu längre väntan.

Det därför jag gått emot FK under alla år. De vill att jag jobbar få timmar men fler dagar per vecka. Varför skulle jag det? Då skulle det också bli fler dagar av lång meningslös väntan.

Nåja. En positiv sak med den här dagen var lunchen. Grillad lax. Fisk är underbart!