Avsnitt Självkännedom. Eller spånande därom. Jag funderar på om inte alla har ett parallellt tänkande. Själv kan jag i timmar sitta till synes passiv och overksam. I själv verket tänker jag, planerar, drar upp riktlinjer. Sedan verkställer jag det. Men jag tänker i många spår samtidigt och försöker att inte göra trassligt garnnystan av det hela. Parallellt tänkande. Det är därför jag bland annat har så många roller på jobbet och klarar av att utföra alla mina uppdrag. Det skulle inte fungera att koncentrera sig på bara en uppgift åt gången, då skulle jag aldrig komma någonstans med någonting. Många verkar inte riktigt klara av det här, men träning ger färdighet. Mitt problem med att tänka i många spår samtidigt, är att jag aldrig riktigt kan släppa tankarna. Inte förrän jag är klar med dem och dessutom praktiskt verkställt dem. Och då släpper jag ofta det så hårt att jag sedan inte kan gå tillbaka och säga hur jag tänkte eller gjorde.
Det var lite lugnt på jobbet i dag och istället för att göra alla ”måsten” så gick jag tillbaka till den där högen med jobb som jag låtit ligga sedan i somras. Det visade sig att jag inte längre hade en aning om vad det var jag skulle göra, så det blev papperskorgen. Cirka 1500 A4 gick i papperskorgen.
Snart är det dags för det där tandläkarbesöket där visdomstanken ska dras. Jag börjar bli nervös. Inte över själva tandläkarbesöket, utan för att jag måste ringa till Moldavien och beställa sjukresa. De är väldigt jobbiga att prata med. Jag vet inte riktigt om de förstår mig, om de gör rätt när de bokar , samt att jag inte riktigt förstår vad de säger. Det är någon slags pseudosvenska där nyanser försvinner i språket och den knastriga telefonledningen. Blir det fel med bokningen så får jag problem med tandläkaren. Missar jag tiden får jag betala eftersom min tandförsäkring inte gäller i det läget. Och det är en onödig kostnad. Om inte jag är skuld till missen.
Helgen var för kort, det kände jag redan i lördags. Veckan är jobbig. Plus att hämndtjänsten åter gjorde bort sig i fredags genom att utebli. ”Nej, vi har inga uppgifter om att vi skulle komma till dig”. ”Men ni har ju själva skickat ut ett schema samt ringde in vikarie till mig”. ”Jaha? Nej, vi vet inget. Ansvarig ringer på måndag”. Ringde någon i dag? Självklart inte. Men så är hämndtjänsten i Göteborg nästan sämst i landet enligt dagens GP. Jo, jag vet. Jag får ju erfara det varje vecka.
Kommentarer stängda