Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
En viss njutning infinner sig när jag får beskriva hur ”antijulig” jag är.
Så – vad gjorde jag mer i går, på julafton? Tja, under kvällen satt jag i någon timme inne i min klädkammare. Ni vet, den där som inte innehåller några kläder alls. Däremot två bokhyllor, ett skrivbord med hurtsar och lådor, samt två datorer och en massa annat skräp. Jag var på jakt. Också bekant är att jag aldrig kastar något. Nu letade jag efter något jag behöver i mitt arbete. SIS-standard för uppställning av dokument vid maskinskrivning.
Numera använder man datorer för att skriva allting och ibland finns mallar. Hemska mallar. Kanske det är därför så många inte använder några som helst förlagor för hur man egentligen ska ställa upp protokoll, brev med mera. Jag ryser. Samtidigt är det några år sedan jag skrev den här typen av dokument men det verkar vara på gång igen och jag behöver uppdatera mig. Nja, försöka dra mig till minnes hur man egentligen gjorde.
Jo, jag fann det jag sökte. Märkligt nog har inte standard ändrats, utan det gäller som jag en gång lärt mig. Jag hade maskinskrivning som ämne på gymnasiet, så mina anteckningar är från 1987. Och alltså fortfarande aktuella. Otroligt! Och roligt. Dock måste jag ”översätta” alla marginal- och tabulatormått till datorns märkliga förinställningar.
När jag satt där i klädkammaren fann jag också andra papper som jag är glad att jag inte kastat. För femton år sedan satt jag med i en arbetsgrupp som gick ut på att få in fler män i vården. Frågan är om jag egentligen har något facit på det arbetet? Många arbetsgrupper satt runt om i landet, men jag kan inte säga att något förändrats. Det roliga var att läsa analysrapporter som beskrev vården på 80-talet, utvecklingen och omorganisationerna med besparingar i början av 90-talet och om den stress personalen utsattes för. Och om hur hopplöst det var att få in män i vården då status och lön inte var den bästa. Öh, skulle något ha blivit bättre? I don’t think so!
En formulering måste jag få återge. Källan är från ett arbete på Sociologiska institutionen, Göteborgs Universitet (Att bryta mark för brytare, 1990).
Lockropen strider mot en allmän vetskap som finns bland folk om att arbetet är underbetalt och att man arbetar som en kugge i ett byråkratiskt maskineri.
Tja, nu när jag går in på mitt 18 år inom vården så kan jag bara konstatera att jag fortfarande är den där kuggen i samma gamla maskineri. Hur omorganisationer jag varit med om? Nio. Alltså rör man om i grytan vartannat år utan att tillsätta något.
