Månad: <span>december 2012</span>


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Tack alla skattebetalare som ger mig läkemedel motsvarande 120000 kronor per år! Tack, tack! Och tack alla politiker som gett mig ett högkostnadsskydd! Tack, tack!

I dag är jag helt förstörd i kroppen. Det är svårt att gå på isiga och snöiga gator med dålig syn, dålig balans och sommarskor. Sedan hjälpte det väl inte att jag stått och gått mycket under den utbildning jag höll på med i några timmar i dag. Allt sammantaget blev en överansträngning för mina ben, eller för nervimpulserna eller vad det är som gör att jag få svaghet i benen (inte musklerna åtminstone – jag har urstarka muskler i benen).

I ett dygn har det nu snöat i Göteborg, men inte kommit mer än max ett par centimeter. Trafikkaoset förstår jag och det har inte så mycket med snön i sig att göra. Folk vågar inte lita på kollektivtrafiken, så de tar bilen. I en stad som tagit bort 2 av 3 körfiler p.g.a. trängselskatten som införs vid årsskiftet. Klart det blir kaos! Och folk kör som om det var torr sommarväg med slitna sommardäck, d.v.s. ”undan eller väck – för här kommer jag”. Och, ja…

Kylan just nu som legat på minussida i några dagar, är helt underbar! Värk försvinner. Domningar försvinner. Jag rör på mig lättare (när jag inte spänner mig av att kämpa med balansen). Ja, livet känns då underbart!

Fick frågan i dag vad jag gjort, för man kände inte igen mig riktigt. Något hade förändrats, men man kunde inte sätta fingret på vad… Öh, jag rakade skalle och ansikte i går? Har jag sett så ovårdad ut? Och har man glömt hur jag såg ut för sex veckor sedan?

Utbildningen jag gav i dag gick bra. Divine intervention kom till mig som vanligt. Som en skänk från ovan.

Men stressen börjar nu bli obehaglig. Samtidigt som jag bestämt mig för att ta lite extra semester trots att det är det sista jag borde göra ur ett arbetsperspektiv. Men jag behöver SEMESTER! Om ett par veckor…

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Medicinering Multipel skleros (ms) Omvärldsbevakning Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Och här sitter jag och väntar på upplösningen. Några minuter till bara, sedan har mina Treo lösts upp i vattenglaset. Jag får huvudvärk på kvällarna numera och jag tror det beror på mörket. Det är ansträngande för mina små blå att försöka se något i mörker och tänder jag lampor blir det ännu värre. Jag saknar dagsljus. Trots en mycket solig dag. Som också brukar ge mig huvudvärl. Äh, orsaken är okänd, jag har helt enkelt huvudvärk.

Jag önskar jag visste vad jag egentligen gjort i helgen. Jag glömmer snabbt sådant som är ointressant. Det som ännu inte fallit i glömska, är att jag för någon timme sedan rakade huvudet. Och jag rakade av mig skägget också. Med hyvel! Det var länge sedan. Jag sparade dock en liten skägglapp på hakan vilket gör att jag ser ut som om jag flytt ett kriminellt motorcykelgäng (inkl. rakade huvudet). Nej, jag tänker inte raka av mig skägglappen på hakan, för då kan man ta mig för sparkad riksdagsman från sd.

Jo, det har ju varit gamla hederliga SopSlängarSöndag! Och tvättmaskinen har gått hela helgen. Och jag har lagat mat. Men inte vattnat krukväxterna (skäms)! Så något mer än sova har jag trots allt gjort i helgen.

Ändå fantiserar jag om semester. Jag har dragit tillbaka mina två semesterdagar till jul, för jag hinner inte. Samtidigt funderar jag på om jag ändå inte skulle kunna ta en hel veckas semester, för jag behöver det.

Just nu ska jag plugga in en föreläsning jag ska ge i morgon där jag inte haft möjlighet att läsa in mig på ämnet som jag aldrig tidigare utbildat i. Men jag har huvudvärk och känner inte för att plugga på in fritid. Ändå måste jag nog läsa igenom materialet även om jag är expert på att improvisera och leverera.

Men först – Treo!

Skål!

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Medicinering Omvärldsbevakning Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Sitter och läser i mitt omfattande dagboksarkiv och upptäcker ett par saker när jag läser 2004 års blogg…

Ett tecken på att man blivit vuxen är när man inte ändrar datorns upplösning, inte ändrar fönsterfärg och utseende, samt inte har någon skrivbordsbild. Jag blev vuxen för typ 2-3 år sedan. Det viktigaste med en dator är att den 1) fungerar och 2) har rätt program.

Jag har inte haft hål i tänderna sedan 1997. Det är något jag fortfarande inte vant mig vid eftersom jag alltid hade 3-6 hål varje år att laga i skolåldern. Numera är det bara rotfyllningar som gäller (har tre) och utbyte av trasiga plomber.

Något jag totalt glömt är att jag suttit med i manligt nätverk på jobbet. Vad hände med det nätverket? Det lustiga är att jag nu börjar återfå minnet av det efter att ha läst om det. Och plötsligt lägger jag ihop ett och ett. För ett par månader sedan träffade jag en manlig sjuksköterska som är chef. Jag kände igen honom men kunde inte placera varifrån… Manligt nätverk! Jag tror det var han som för åtta år sedan sa ”man måste anstränga sig som man inom sjukvården att inte avancera”. Han har inte ansträngt sig. Och jag kände inte igen mig i det uttalandet då, och inte nu heller. För jag kämpar. Inte så mycket för att avancera, men för att få hävda min rätt, min person och min kompetens. Jag blev under så många år illa bemött och det sitter delvis i ännu. Ibland när jag fortfarande hör ”vi kan inte ge dig mer i lön, för då kommer dina kvinnliga kollegor att klaga då de också vill ha mer i lön”, så kan jag bemöta det. Med ”enligt kollektivavtalet så ska lönen vara individuell och inte jämföras med någon annans”. Jag behöver inte kämpa lika hårt som tidigare, men kämpa måste jag. Om det borde jag återkomma till en annan dag.

Men något mer att säga har jag inte i dag.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Minne

Kommentarer stängda