Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Vad har jag gjort hela julen? Öh… Inget speciellt? Suttit ner och försökt skapa ett arbetsschema (jo, jag är ledig) för 2015 där jag timme för timme redogör för vad jag måste hinna med. Och det tar tid. Eftersom jag har svår abstinens (workaholic) så är detta så nära jag kan komma att arbeta utan att arbeta. Dessutom är det väldigt rogivande samtidigt som jag tvingas tänker efter.
Varför är schemat för nästa år så viktigt? Jo, jag ska börja jobba arbetshelger igen och hoppar också på ett nytt uppdrag som kräver att jag måste prestera något visst varje dag. Det är knep och knåp (pusslande) eftersom jag naturligtvis inte bara har ett uppdrag att hinna med. Jag tror att jag fortfarande har 5-6 uppdrag/roller där jag aldrig kan få någon ersättare (ingen kan mitt jobb) samtidigt som jag ska ersätta andra (jag kan allas jobb). Inte blir det enklare att hinna alla egna uppdrag, ersätta andra, jobba 75 %, tillfälligt jobba 75 % av 75 % (på grund av rehab 25 % av 75 %), börja arbeta helg (en gång per månad), få in konferenser och semester, plus att jag kommer att ha deadlines 1) varje vecka, 2) varje månad, 3) varje kvartal och 4) årsbokslut. Något jag inte fått in i planeringen är sjukdom, så nu vet jag att jag att kommer att vara frisk hela 2015.
Det är sant – jag har svår arbetsabstinens. Jag har normalt inga problem med att vara ledig, men nu känner jag mig något stressad eftersom jag befinner mig i tvingad ledighet och ligger en månad back med arbete som bara måste vara klart senast 5 januari. Dessutom vet jag inte hur aktiv jag kan vara på jobbet när jag väl är där, eftersom jag samtidigt (just nu) har ansvar för en student. Jag klättrar nästan på väggarna hemma av frustration, för jag känner bara att jag behöver vara på jobbet. Men får inte och kan inte.
Jag blir ständigt lovad löneförhöjning och det är också något jag får, men jag blir aldrig nöjd. För den står ändå inte i proportion till vad jag ska hinner, faktiskt utför och har ansvar för.
Det enda som känns bra i röran är att jag om två veckor kan möblera om på jobbet med ”nya” (ärvda) möbler. Möjligheterna känns oändliga i en situation där jag är hårt styrd av tid och deadlines.
