Kategori: <span>Dravel</span>

Efter att ha avverkat ännu en arbetshelg så känner jag mig ganska nöjd. Jag har idiotjobbat och försakat mycket av rasterna – i motsats till vad jag skrev på Facebook – där skrev jag att jag tittade på tv och åt choklad då det var stiltje. Okej, jag tittade på tv när jag åt frukost (min enda rast om dagarna) och hade choklad bredvid datorn när jag arbetade. Stiltjen berodde på att jag inte behövde utföra så mycket akutjobb åt andra, utan kunde verkligen sitta med mitt eget jobb. För första gången sedan december. Nästa gång jag har den möjligheten är om 3-4 veckor, om jag har tur. Trots att jag slet ganska intensivt i helgen, så kom jag inte så långt, men framåt.

När jag arbetar helg vill jag alltid ha en latte från Pressbyrån. I sommar har jag känt mig lite lurad. Mjölken har varje gång koagulerat ovanpå kaffet i en enda hård kaka. Det beror på att de inte rengör kaffeapparaten då det är uttråkade ungdomar som inte vill jobba som står där på helgerna. Första gången lärde jag mig en läxa angående latten, och de andra gångerna har jag chansat, konstaterat att kaffet inte är drickbart och sedan bett personal i kassan att hälla ut latten (utan att ta betalt) och rengöra maskinen. Typiskt nog ska jag inte direkt jobba mer helg i år, så även om ordinarie personal rengör lattemaskinen, så kan jag inte köpa mer latte. Nåja. Latte har varit min present till mig själv när jag jobbat helg.

Ibland ställs frågan ”vad är det första när du stiger upp på morgonen”, där jag nog alltid får svara ”tar på mig glasögonen”. Den riktigt intressant frågan är dock ”vad är det första du gör när du kommer hem från jobbet om dagarna”? Startar tvättmaskinen… Alltid… Tvättmaskinen är alltid igång när jag är hemma och ledig. Alltid. Det är tröttsamt och är en konsekvens av att varje tvätt tar så många timmar (2-3 timmar normaltvätt + 2-3 timmar om jag orkar tumla). Men jag är glad att jag har egen tvättmaskin.

Tja, om fyra månader (och en dag) så är det julafton. Det dröjer någon månad till innan jag vet om det blir arbete för min del – jag kan ju alltid hoppas! Det är ju tradition.

Nej, jag tänker inte så mycket på jul i dag. Men jag kom tänka på advent eftersom jag nu ska få till mig en lampa från min fars dödsbo (okej, ömma modern har förvaltat en del saker åt mig de senaste 8 åren). Och just denna lampa påminner mig om advent och jul eftersom vi under min uppväxt brukade ha den istället för adventsljusstake på mitt rum. Ändå har den förmodligen ingenting med jul att göra annat än att jag förknippar den med jul. Det är en stallykta i trä med glassidor. Det är mosaikinfattade glasskivor som är olikfärgade. Och den är elektisk med glödlampa, inte med stearinljus. Åtminstone hoppas jag få den före advent. Jag julpyntar aldrig, har ingen julgran. Det enda jag har är adventssaker i form av lampor. Jag är innerligt trött på alla fula adventsstjärnor och -ljusstakar.

En annan fundering jag har i dag, är vad jag ska göra med alla serietidningar jag har överallt. Det motsvarar fyra Billy-hyllor (minst). Själv kan jag inte släpa iväg något till ett antikvariat eller sälja via nätet där jag måste posta saker. Därför funderar jag på soprummet och brännbart. För jag tror heller inte att det finns någon marknad för serietidningar. Och jag har inget behov av att sälja för pengar, bara bli av med och frigöra utrymme hemma. Jag är ganska osentimental vad gäller saker. Jag kastar gladeligen allt som jag inte har någon praktisk nytta av. Ömma modern hade hos sig funnit en del av mina kläder och undrade om jag vill behålla dem. Öh, nej. Det är kläder som hon förvägrat mig att slänga trots att det är 30 år sedan jag hade dem. Hon hade nu upptäckt att de blivit både malätna och mögliga. Varför i all sin dar skulle jag vilja behålla de kläderna? Hon börjar nu också bli osentimental men inte i samma utsträckning som jag.

Jaja, jag är lite nostalgisk när det gäller den där lampan… Men den är av praktisk nytta och fyller en funktion!

Plötsligt blev jag väldigt osäker. När är det jag ska arbeta nästa gång? Visst, officiellt är jag inte tillbaka på jobbet förrän i september, men i augusti arbetar jag vissa helger och jag tar ut strödagar som semester i veckorna samt är ledig inför/efter helg. Så, jag arbetar. Och är ledig. Från är – när arbetar jag nästa gång? Har jag koll? Är det nästa helg jag ska arbeta eller är det helgen efter det? Ingen. Aning.

Samtidigt så känner jag inte riktigt för att kolla upp detta. Jag vill inte öppna min kalender. Min kalender är alltid så deprimerande. För jag vet att jag måste ta itu med förberedelser inför flera viktiga möten. Som jag tror är nu i augusti.

En tanke som slog mig nu, är att det också snart är dags för sjukgymnastik efter sommaruppehållet. Jag tror att jag skött mig och inte tappat funktion. Jag känner mig starkare och stadigare. Yrsel och panikångest har jag inte känt av de senaste veckorna. Hade inte kryckan stått på jobbet så hade jag nog testat att gå ut utan rollator. Och kryckan lämnade jag på jobbet eftersom jag vid tillfället fann det omöjligt att jag skulle kunna släppa rollatorn i sommar. Nåja. Så fort jobbstressen åter infinner sig lär jag få fortsätta med rollatorn. Kanske.

Och jag har inte varit hemma i Skåne på över tre år nu. Omöjligt med tanke på stående tåg. Riksfärdtjänst med bil? Nej, kommunen bokar då tåg. Som inte går. Och som jag inte kan resa med ändå. Så jag sitter där jag sitter, så att säga.