Chicken

IMG_1876

Skägget drar. Följare. På Instagram. Under flera år har jag haft cirka 10 följare, men sedan jag började hashtagga skägget så tillkommer nya varje dag (just nu cirka 70). Jo, det är skägget och inget annat som är anledningen. Verkar som jag på kuppen fått en inbjudan till Tunisien.

Lat söndag. För tredje dagen höll jag på att få migrän, men jag lyckades avstyra det. Darriga ben (pseudoskov), så jag försöker vila. Nya iphonen fungerar bra, bättre ljud i 6:an än i 4:an. För femte gången har jag nu sett första avsnittet av Games of Thrones. Jag har verkligen svårt för att komma in i serien men har gett mig tusan på att nu ska det ske! Trots allt så har jag alla senaste fem säsongerna på HBO Nordic. Jag tänker inte titta på något annat förrän jag sett alla säsonger! Okej, jag gör ett undantag. Nästa helg börjar Bron III.

Tog ett foto i dag som jag inte vågar publicera. Var så glad över min nya stass, men kukbulan… Nej. Inviterna jag får är fullt tillräckliga…

Skandal!

Just nu drunknar jag i TiVo-inspelningar som jag inte hinner se. Vad gör jag då? Jo, jag registrerar mig för HBO Nordic. För där finns de riktigt bra tv-serierna (Game of Thrones, Penny Dreadful, True Detective, Fear the Walking Dead och så vidare). Netflix har fått vila hela sommaren. Viaplay har fått vila ännu längre och hänger löst.

Visst, jag har råd med allt detta, men det känns väldigt onödigt med Viaplay och rubbet med +250 kanaler via TiVo. Jag hoppar mellan tv-serier och vill enbart betala för de kanaler där just ”mina” tv-serier visas.

Onödigt är också Göteborgs-Posten som jag efter 15 år funderar på att göra mig av med. Berättade jag att jag sagt upp Telia (hemtelefon och bredband)? Nå, men jag blev äntligen färdig till det. Det värsta är att de önskar få tillbaka sin 15 år gamla router som inte fungerat senaste 10 åren. Nå, vill de ha besväret med återkrav, så okej… Jag har också hunnit uppdatera båda mina aktiva datorer med Windows 10.

Fredag – min sista semesterdag. Jag har hunnit ganska mycket i sommar?! Förutom sortera och slänga papper. Men huvudsaken är att jag gått igenom garderoberna.

Förresten… Förra sommarens tv-maraton var Revenge. Denna sommar har det varit Scandal. Starka kvinnor är de bästa, också på tv.

Två veckor senare

För första gången sedan jag senast var ledig (jul/nyår) så är jag i fas med allt jag spelat in på TiVo under våren. Ändå var det inte särskilt många serier jag följde, men det blir snabbt många avsnitt ändå. Och eftersom jag varit i fas (mer eller mindre) några dagar, så har jag haft tid med garderoberna som nu är klara. Mer än hälften av dess innehåll går i soporna.

Dagens skägg?

Resultatet hittills är två veckors utväxt. Först efter tre månader får man göra en första trimning, för det är då man ser hur ens skägg beter sig. Då kan man jämna till det och vara nöjd med resultatet om man har ett arbete där man behöver vara representativ. Men om ingen bryr sig om storleken så ska man låta det växa i sex månader. De där jätteskäggen som hispers har, tar tolv månader. Ingen vill låta det växa 18 månader, för det är då skägget dela på sig och blir ”flyigt”. Vill man ha ett jämnt och tätt skägg, så är tolv månader maxgränsen. Vad jag själv har för mål vet jag inte. Första målet är väl att stå ut i tre månader utan att röra det.

Ja, där är en hel vetenskap kring skägg, och YouTube är en god källa.

John C

Lång väntan, men nu kommer Constantine på svensk tv. Lördag 18 juli kl. 23.05 (eller 23.00, beroende på vems tablå man ska följa) på Kanal 11. Långfilmen var ett litet mästerverk som jag ser om och om igen. Serien fick väl inte så goda recensioner i början, men IMDb har ändå gett ett högt betyg vilket ska tolkas som att tv-tittarna varit mer nöjda än recensenterna.

Märkligt nog så visas alla nya bra tv-serier i sommar runt eller efter midnatt.

Och så var semesterperiod 2 slut, och jag ska arbeta ett par dagar igen innan semesterperiod 3 börjar. Vilket är en dag innan jag sedan arbetar nästa helg. Men sedan! Går jag på sammanhängande långsemester (2 veckor). Sedan jobbar jag. Går på semester. Jobbar. Semester. Jobbar. Fridagar. Ordinarie arbetsschema. Nej, jag hänger själv inte med riktigt.

De vandrande döda

Äntligen har jag nu blivit färdig att se säsong 1 av The Walking Dead. Jag har försökt vid ett flertal tillfällen att se serien, men det har varit trögt. Jag har varit för ointresserad även om alla tycker serien är ett mästerverk. Huruvida den är det, vet jag inte ens efter säsong 1. Den är ett tidsfördriv och hade jag inte haft mobilen att ständigt titta i, så skulle jag nog inte uthärdat. Den är händelsefattig. Det är det snällaste jag kan säga. Men jag vill gärna följa serien detta till trots. Jag måste uthärda åtminstone en serie som räknas som mästerverk. Har ju inte stått ut med Dexter, Breaking Bad, Orange is the new Black, House of Cards och Games of Thrones. För mig är det svårt att förstå när många följer en serie och hävdar att det är så bra så! Egentligen finns där bara två serier jag följer slaviskt och gärna ser repriser av; Supernatural och Doctor Who.

Men en sak är väldigt sorglig med The Walking Dead – den svensk textöversättningen. Ständigt återkommer ”zombie” vilket är en katastrof. Serien har gjort en ära i att aldrig använda ordet zombie, utan hänvisar till ”they”, ”them” och framför allt ”walkers”. Vandrare borde alltså vara den svenska översättningen och inte zombie.

Varför är jag så känslig för översättningar?

Sense….8

I går dök det upp en ny helt fantastisk serie på Netflix. Sense8.

Ja, hur beskriver man den? En korsning mellan Heroes, Matrix, Lost och lite annat som går ut på att tänja på våra gränser tankemässigt. Där är en väldigt tydlig HBTQ-ingrediens i form av lesbisk transkärlek och hemlig bögkärlek med faghag. Allt skildras väldigt ingående och närgående, vilket kanske inte är så märkligt eftersom 1) Netflix tillåter mer än gammel-tv, och 2) The Wachowskis (som gjorde Matrix) är inblandade. De sistnämnda två bröder fram tills den ena av dem blev kvinna. Men kanske inte detta är så viktigt om man ser till helheten av karaktärer som också inkluderar kvinnor i underläge där samhälle och tradition begränsar dem.

Okej, så vad handlar det om egentligen? Åtta personer på olika kontinenter blir mentalt sammankopplade, kan prata och hjälpa varandra. Den som är försvarslös kan få överta kunskap en annan besitter, t.ex. skytte eller kampsport. Det finns en bakomliggande konspiration som går ut på att förgöra/utnyttja dem (så långt har jag inte kommit än, men misstänker). Själva vet och förstår de inte riktigt hur eller varför de är sammankopplade.

De är många karaktärer och miljöer. Det utspelar sig parallellt i Mexiko, USA, England/Island, Tyskland, Indien, Kenya och Korea. De är snabba klipp, korta scener, totalrörigt men ändå så snyggt gjort och med starkt manus. Första scenen i första avsnittet är totalt obegriplig men ganska snart klarnar det och det är inte svårt att hänga med i alla hopp. Det jag mest reagerar på är hur jobbigt det måste varit för filmteamet och skådespelarna att spela in samma samtal två gånger men i olika miljöer. När de sensetiva (sense8) pratar med varandra finns båda karaktärerna på två ställen i världen. Kanske det är det som gör det begripligt, att filmmässigt visa det så här när de egentligen pratar med varandra i huvudet. Äh, svårt förklara. Sammanfattningen är att detta är en väldigt bra serie, välgjord, ett hantverk.

Tvdags.se har också skrivit om Sense8.

Liknar nog mest Nolan

Ny månad, ny vecka, men samma gamla blogg.

Ibland lever jag väldigt nära det fiktiva och har svårt att orientera mig i verkligheten. Nja, åtminstone när jag gått in i tv-bubblan. Jag har precis sett klart Revenge och fick lite dåligt samvete. Trots allt handlar serien om hämnd och rubbade familjerelationer. Alltså fick jag nu för mig att jag borde kanske vara en god son och ringa lille far. Som dog för 9½ år sedan. Tanke nr 2 borde naturligtvis vara att han inte är i livet, men det blev tanke nr 3. Tanke nr 2 var hur jag skulle kunna slippa ringa eftersom jag fortfarande inte vill prata med honom. Nå, men tanke nr 3 löste ju det problemet. Och så hamnade jag på tanke nr 1 igen – jag är ingen god son.

Jag har förr försökt att i bloggen beskriva vår relation. Ska jag nu dra till med Revenge-liknelsen så är jag Charlotte och han Victoria. Och om inte det klargör någonting – se alla fyra säsonger av Revenge!

För lite tv

En dag av tio utan huvudvärk, och det var i går. Ljuset är skarpt med eller utan sol samt att jag är ganska stressad. Det går inte att urskilja om det är migrän eller spänningshuvudvärk. Den enda självmedicinering jag har är kaffe och Treo. Och snus som tröst.

Var det i höstas jag fick för mig att se Bones på Netflix? I november började TV3 visa säsong 10 vilket jag då också började spela in på TiVo. Säsong 1-8 avverkade jag på några dagar på Netflix. Sedan blev det tvärnit då säsong 9 inte fanns någonstans att se. För ett par veckor sedan började TV8 visa säsong 9 med 1-2 avsnitt per dag och jag kunde återuppta Bones. I går tog säsong 9 slut och jag är nu inne och tittar ikapp avsnitt 1-16 säsong 10 på TiVo. Alltså, detta pusslande! Men snart är jag ikapp.

Lite oväntat så lade Netflix i förra veckan ut säsong 8 av Doctor Who. Det var ovanligt snabbt eftersom säsongen sändes i Storbritannien i höstas. Min sammanfattning är att manus blivit rejält mycket sämre och att nya doktorn är värdelös.

Revenge har blivit nedlagt efter säsong fyra och det återstår ett par avsnitt på TV3, men allt ligger ute på Viaplay. Jag har inte hunnit se de sista avsnitten än, men det ska bli skönt att kunna släppa en serie som varit på upphällning.

Det som irriterar lite är att jag inte heller hunnit se nya säsongen av Outlander. Eller alla serier jag spelat in på TiVo. Eller som jag tänkt se på Netflix och Viaplay. Och jag ligger back i Stargate SG-1. Det enda jag nu kan säga att jag ser är Bones.

Bäst av allt är att schlagereländet är över. Det är nog det som gör att jag inte hinner titta på mina serier. Jag borde ta tjänstledigt februari-maj varje år.

Lite tv, mycket film, men helst tv

Ända fram till första reklaminslaget orkade jag se. Förmodligen spelar jag in hela serien Wayward Pines och tittar kanske när höststormarna kommer. Om det var bra vet jag inte, men där är nästan för mycket referenser till Lost. När det hela blir en kopia så känner jag mig… lost. För vill jag verkligen se på något som redan gjorts? Jag avvaktar också lite reaktioner på nätet om serien.

I kväll visar elvan Poltergeist. Jag känner mig här lite frestad att återuppleva filmen även om det bara var ett par år sedan jag såg den senast. Den kom när jag gick på mellanstadiet och jag såg den på VHS. Efteråt var den en snackis i skolan. För en 12-åring var den otäck på ett sådant där kittlande sätt. I dag kan jag inte påstå att jag kan uppleva samma känsla ens för något nytt. Eller ska jag hoppas på sommarens nyinspelning av Poltergeist? Kanske riktig skräckfilm bara kan upplevas korrekt av en prepubertal yngling? Vid min ålder blir jag mest bara otålig, gäspar och lägger mig. Men eftersom jag är tv-serienörd, så hoppas jag alltid på något – bra eller dåligt – som har förmågan att trollbinda. Och gärna med en krydda av fjärilar i magen. Långfilmer är som bekant egentligen inte min grej eftersom tiden på 1½ timme inte räcker till för att ge djup åt karaktärer. För mig är det det viktigaste. Jo, jag kommer nog att se Poltergeist igen. Synd att det är en reklamkanal med sina omotiverade avbrott. Poltergeist är kvalitet karaktärsmässigt, intressant story med oväntad vändning och i dag urusla specialeffekter. Förmodligen kan Poltergeist symbolisera min uppväxt och med distans ser jag gärna filmen igen.

En film jag i flera år hoppats få se på tv, Netflix eller Viaplay verkar aldrig dyka upp. Därför beställde jag i dag dvd:n för Stargate. Just nu ser jag om tv-serien SG-1 och har även sett serierna Universe och Atlantis samt någon fristående film för SG-1. Med tanke på att de ständigt rullar i tv och på Netflix, så är det märkligt att just ursprungsfilmen inte visas. Men serien SG-1 är trots allt bäst, för där fanns en utveckling i händelseförlopp, särskilt sista säsongerna av serien. Synd att varken Atlantis eller Universe byggde vidare på det. Men vi är några (miljoner?) fans som hoppas på att Stargate kommer tillbaka som tv-serie i någon form. Det som gör denna scifi så bra är att den är förlagd till nutid och vår verklighet. Och att den knyter an till vår egyptiska mytologi.

Men nu är det lördag och före Poltergeist kommer veckans höjdpunkt i form av Supernatural.

Overkill

Uppdatering gällande två saker som tynger mig. Mentalt. Som ett I-landsproblem.

Just nu har jag 49 timmar tv-serier på TiVo som jag borde sett. Det innebär att jag ligger tio veckor back. Och kan glömma även fortsättningsvis det där med böcker.

Telefonnummer man kan nå mig via. Det har utökats. Egentligen behöver jag bara ett nummer på jobbet och ett privat.

  • Hemnummer 1
  • Hemnummer 2
  • Mobil 1
  • Mobil 2
  • Mobil 3
  • Mobil 4
  • Arbetstelefon
  • Tjänstemobil

Ja, man kan nå mig via åtta olika telefonnummer. Två problem med det.

  1. INGEN RINGER MIG NÅGONSIN! Och jag har ingen att ringa.
  2. Om det ringer… Vilken jäkla telefon är det som låter? Innan jag hunnit kolla alla telefoner så har man lagt på.

Females are strong as hell!

För ett par dagar sedan hade Netflix en ny premiär; Unbreakable Kimmy Schmidt, en komediserie i tretton avsnitt. I dag började jag se serien och har hunnit med åtta avsnitt. Den är en bagatell. En trevlig sådan, men likväl en bagatell. Grundidén är intressant. Kvinna i sekt inlåst i en bunker med tre andra kvinnor under femton år. Fritagen vill hon leva livet i New York, och där spricker det. Serien alltså. Fattigdomsromantik och rika världsfrånvända med mörka hemligheter (de har också varit fattiga). Och massor, massor av dåliga bögskämt där 95 % av alla män egentligen är gay. Detta upprepas avsnitt efter avsnitt. Komedi? Nja, humorn är ganska menlös, snarare lite mysfaktor om man är beredd på att ignorera fördomar även om de försöker skämta om just dessa fördomar. Som produktion håller serien hög standard, men manuset sänker en del. Samtidigt kan jag ha överseende med det eftersom det är en säsong 1. Svängarna brukar inte tas ut förrän i efterkommande säsonger när de etablerat idén hos tittarna. Så ser det åtminstone ut i andra tv-serier. Säsong 1 är alltid slätstruken.

Det bästa med Unbreakable är annars märkligt nog ledmotivet, signaturmelodin. Den är Songify the news/Songify this. Ni vet, när pratad text omvandlas till sång. Det finns en app där man själv kan prata in en text och omvandla det till en sång. Unbreakable fastnar. Och texten är riktigt bra. Särskilt en sådan här dag (internationella kvinnodagen). Females are strong as hell!

I was outside cuttin up bike tires with my grandson, when out of nowhere
Forty hundred police vehicles came bookin
They went, busted up in that weird old white dude’s house
He had a cult up in there
White dudes hold the record for creepy crimes
But females are strong as hell

Unbreakable!
They alive, dammit!
It’s a miracle
Unbreakable!
They alive, dammit!
Females are strong as hell
Unbreakable!
They alive, dammit!
It’s a miracle
Unbreakable!
They alive, dammit!
Females are strong as hell

We’ve been livin here 10 years
Nobody seen no girl
Nobody heard no girl
Nobody smelled no girl

He had them underground
They came out the hole lookin round
Like a bunch of Punxsutawney Phils
And I said, ”Nathan, is this for reals?!”

One, two, three, four girls came out
One, two, three, four girls came out
Unbreakable!
They alive, dammit!
It’s a miracle
Unbreakable!
They alive, dammit!
Females are strong as hell
Unbreakable!
They alive, dammit!
It’s a miracle
Unbreakable!
They alive, dammit!
Females are strong as hell

Huvudbry

Än har jag inte fått min fibertelefon eller mitt fiberbredband. Väntan är olidlig. Typ. En anledning till att jag dragit ut så väldigt på att lägga in en beställning, beror på att jag efter 27 år ska säga upp min fasta telefon. Nej, jag känner ingen nostalgi med tanke på priserna och de urusla kopparledningarna. Det jobbiga är att jag inte kan behålla min officiella mejladress som jag har registrerade lite här och där på nätet. Jag måste hitta alla hemsidor där jag registrerat min mejladress så jag kan byta ut den. Det är tidskrävande. Eftersom jag ständigt glömmer lösenord trots att jag har dem uppskrivna… någonstans… då kan jag aldrig göra en återställning av lösenord om uppgifterna går till en icke existerande mejladress.

Kanske jag i kväll borde åtgärda mejladressen. Det skulle fungera… Om jag hoppar över Revenge. Men jag måste se Revenge! Det är ju tisdagens samtalsämne på jobbet!