Etikett: <span>#blogg100</span>


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Förmodligen upplevs jag som väldigt sjukdomstyngd eftersom jag ständigt tjatar om fysisk smärta. Då kan jag väl lika gärna räkna upp allt jag just nu känner?

  • Migrän, periodvis. Just i dag har jag vaknat med huvudvärk.
  • Bältros, kronisk. Smärtan här beror lite på i vilken fas inflammationen befinner sig i. Jaja, jag vet att bältros är en infektion, men huden är inflammerad när en inte har vätskefyllda blåsor (tänk vattkoppor). När man säger att bältros är fruktansvärd smärtsam, så håller jag inte riktigt med då jag upplever den smärtan som helvetisk klåda. Just nu känner jag av den.
  • Status post hälseneinflammation. Trots att det gått tre år så gör det fortfarande ont, vilket gör att det är svårt att belasta vänster fot. Jag haltar efter att ha gått en stund.
  • Neurogen/neuralgisk hudsmärta, kronisk. Här har det också gått tre år och periodvis så känns det bättre. Just nu – inte så bra. Det som är lite lurigt är att denna hudsmärta konstant sitter på samma ställe (över levern) och att bältrosen (som flyttar sig) ibland sätter sig på samma ställe. Just nu sitter bältrosen över levern. Dubbel smärta på fysiskt samma ställe.
  • Ryggskottet. Det är tröttsamt att i en månad haft ett ryggskott som inte vill ge med sig trots fysisk aktivitet och ett träningsschema. Värsta smärtan av alla ovan nämnda.

Att jag trots allt fungerar är mer märkligt än beundransvärt. Självklart påverkar det humöret, mest genom att jag blir trött, tyst och ser lidande ut. Jag har lovat att på jobbet säga när jag har smärtsammare dagar eftersom de bara ser att det är något, men inte vad. Jag gillar inte att berätta om detta eftersom jag tycker det låter ursäktande. Får jag bara vara i fred och sköta mitt, så kan jag också förtränga smärtan något. Måste jag ventilera och lägga kraft på att upplysa om något som är kroniskt, tvingar det mig också att känna efter för att kunna förklara. Och då känns det värre. Jag försöker blockera smärtan, eller medvetandet om den.

Det tråkiga är bara att jag inte kan få någon medicinsk hjälp med ovan. Smärta är något som vården är dålig att bemöta och behandla. Jag vet inte ens vad som skulle kunna hjälpa. När det gäller läkemedel så är där väldigt lite jag tål. När det gäller dessa typer av smärta så hjälper inte opiater, vilket jag heller inte tål (överkänslighet). Antiinflammatoriskt hjälper inte, och när det gäller gruppen NSAID-preparat (typ Voltaren, Diklofenak) så får jag svåra biverkningar av det. Vanliga paracetamol (Panodil, Alvdedon) hjälper mig endast om jag har feber, men aldrig mot smärta. Antiepileptiska läkemedel kan dämpa hjärnans förnimmelse av smärta, men ger också fruktansvärda biverkningar även om det hjälper, om än marginellt, mot smärta. Sedan finns där inte så mycket mer vad gäller läkemedel. Det som kan erbjudas utöver detta är TNS, sjukgymnastik och psykologsamtal. Vilket känns lite desperat och kanske hjälper vissa.

Nej, det är bara att härda ut…

||||| 0 I Like It! |||||

Hälsohistoria Kampen Medicinering Personligt Skräp

Kommentarer stängda

Totalt kaos uppstod när jag skulle hem från jobbet. Tre taxibilar. Tre skulle hämtas. Inget stämde. Fel personer satte sig i fel bil. Förvirringen beror säkert på… att… vissa… inte behärskar namn på svenska. En Jan, en Janne, en Jonas. Klart det blir fel! Jag behärskade mig och gick inte in i någon bil eftersom jag vill vara 100 % säker på att det är mig de ska hämta. Andra var väl lite desperata till att hoppa in i vilken bil som helst eftersom alla tre bilarna var mellan 15-30 minuter försenade. Jag med min onda rygg rör mig inte mer än nödvändigt. Därför slapp jag vara en utav de som hoppade in och ur bilar. Hur det hela reddes ut? En av chaufförerna började dubbelkolla med de andra chaufförerna. En chaufför som sedan tidigare visste vem jag var (och som jag inte skulle åka med) och började dirigera alla rätt.

I dag har jag större delen av dagen stått och arbetat vid mitt skrivbord. Underverk för ryggen, men värdelöst för benen. Och efter jobbet har jag bytt mot annan värkmedicinering som förhoppningsvis hjälper bättre, trots att den är svagare. Men fungerar inte det starka, så får man testa med det klena. Effekter vet man aldrig förrän man testat.

Och så har jag fått ett par nya arbetsuppgifter igen! Surprise! Självklart har inget tagits ifrån mig.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel

Kommentarer stängda

I sex av sju rum hemma har jag böcker. Om jag bor i en sjurummare? Nej, jag räknar alla utrymmen som hallar (plural), klädkammare och kök också. I vilket fall som helst så kan man väl säga att jag har gott om böcker när de trycks in precis överallt (utom på toaletten). Jag är också ganska ensam på jobbet med att ha bokhyllor med böcker. Det är nästan så jag har ett bibliotek på jobbet och det är både privata böcker och sådant arbetsgivaren köpt in åt mig på min begäran. Totalt sett så har jag böcker till hälften bestående av skönlitteratur och till hälften facklitteratur.

Så jag läser mycket böcker? Nej, jag läser inte böcker. Längre. Jag hinner inte. Dessutom får jag bara huvudvärk sedan 15 år tillbaka om jag försöker läsa någon bok. Åtminstone öppnar jag ingen skönlitterär bok för att läsa.

Vad hände med tiden? Förmodligen den där flugan Internet, smarta telefoner, TiVo och Netflix. Det är de som stjäl tid för mig. Samt att jag förvärvsarbetar. Och sover. Dygnet har ändå för få timmar till allt detta, och då är det böckerna som åker på stryk.

Egentligen borde jag göra mig av med alla böcker. De tar plats och samlar damm. Böcker fyller egentligen ingen funktion för mig längre. Säger jag som i mina dar läst dygnet runt, skolkat från komvux för hinna läsa Sagan om Isfolket, bodde på biblioteket och så vidare.

Ljudböcker. Okej, jag gillar ljudböcker i form av mp3. Var det förra sommaren jag lyssnade på typ 10-15 Harlan Coben-böcker? För det är bara på sommaren jag har tid att lyssna på böcker. Så, tar man bort jobbet så återstår litteraturen.

Saknar jag böcker? Både och. Jag tänker inte så ofta på böcker eftersom jag har så fullt upp ändå. Men när blicken faller på mina bokhyllor med böcker, så börjar jag fundera vad hände.

Men det kommer en sommar i år också. Nio veckor av ledighet. Jag skulle hinna 70 pocketböcker, men… Jag vill inte läsa för läsandets skull. Men det blir nog någon bok i sommar.

||||| 0 I Like It! |||||

Fundering Litteratur Personligt Teknik Tv Vardagsblogg

Det är viktigt att förstå min vardag och min plats i organisationen jag befinner mig i. Det är också viktigt att andra vissa lär sig nedan så fort som möjligt. Min blick kan döda… också…

 

PS1: Funnit ovan på Facebook
PS2: Jag gjorde texten könsneutral

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård

Kommentarer stängda

Under ett halvårs tid ska jag ha ett väldigt oregelbundet arbeta helg då det de sista tio åren varit väldigt svårt att tillsätta den tjänst jag en gång hade. Ja, det är problem med de andra helgerna också. Anledningen till att jag glatt tar på mig helgarbete vet jag inte riktigt. Jag gillar att arbeta i tysthet och stillhet utan ringande telefoner, människor som spring fram och tillbaka och skriker till varandra. Hade hemarbete funnits som ett alternativ så hade jag nappat direkt.

Ja, egentligen märks det inte riktigt att jag emellanåt har ett helgschema. Luckor finns alltid och eftersom vi är så få blir det ganska ofta arbetshelg för min del. Men. Eftersom jag i år är uppbokad med andra arbetsuppgifter så har det varit svårt att skapa ett fast helgschema. Jag har fått pussla rejält och har blivit av väldigt mycket med sammanhängande ledighet. Väldigt sällan får jag två dagar fritt på rad. Det har stört mig lite (oroat mig) eftersom jag inte vet hur jag reagerar med ork att arbeta så oregelbundet. Dumt nog. Det jag kan konstatera är att det inte har någon betydelse om jag är ledig eller jobbar, om det är uppdelat eller sammanhängande. Att jag mitt i en arbetshelg dessutom hoppat över en timme på grund av sommartid har heller inte påverkat mig. För jag är väldigt radiostyrd. Jobbar eller sover. Antingen eller. I slutändan plus minus noll. Det enda jag reagerar negativt på är om jag arbetar ”heltid” mer än tre dagar på rad. Det blir för mycket.

Egentligen är allting redan nu för mycket. Och då syftar jag på min onda rygg. Bäst är att arbeta stående vid skrivbordet. Sitter jag får jag inte luta ryggen mot något, utan måste skjuta bak höfterna när jag sitter för att jag inte ska få ont. Allt fungerar kortare stunder.

I dag är jag lite förvånad. En ny stjärna på jobbet som jag träffat nu för första gången, pratade inte med mig. Märkligt när vi bara är två.

På tal om ny stjärna. Flärdtjänsten. Morgonens chaufför förvånade mig (också) oerhört. Han tog i hand och presenterade sig. Och kramade om mig när jag klev ur bilen. Nästan så barn tillverkades på kuppen.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel

Kommentarer stängda

Inte kunde jag vänta. Nu har jag beställt en ny mobiltelefon trots att jag har abonnemang till juli på min iPhone. Det bästa med iPhone är den enkla kopplingen till iTunes, iCloude och så vidare. Ändå är jag inte nöjd och mycket hänger på apparna. Visst, de är fler än till android, men de är fula och opraktiska. Motsvarande programappar för android är större, snyggare och enklare. Det förstod jag inte förrän jag fick min tjänstemobil (Samsung).

Men jag kommer inte släppa min iPhone ändå. Jag kommer ha kvar abonnemanget och telefonen även fortsättningvis. Mest som telefon. För alla appar kommer jag istället använda Sony. Det var en Xperia Z1 som jag beställde.

Det betyder med andra ord att jag nu har fem aktiva mobilabonnemang. Två av dem kommer jag nu att avsluta. Och tjänstemobilen ska jag försöka låta bli att använda privat. Vilket då innebär att jag bara kommer använda mig av min iPhone och min Xperia. På olika sätt.

Fanns det egentligen någon anledning till att jag valda just Xperia Z1? Tja. 1) Bra pris, jag fann ett för telefonen billigt abonnemang. 2) Stor skärm, 5 tum. Det var egentligen skärmstorleken som var avgörande eftersom jag ser så dåligt. Samtidigt ville jag inte lägga för mycket pengar på en telefon som blir omodern innan abonnemanget gått ut. Blickar jag ännu längre fram, så kommer jag att efter Xperia åter välja iPhone under förutsättning att de kommer med något bra. Utveckligen går väldigt sakta för iPhone. De borde bli större och billigare om jag fick bestämma. Kanske jag redan nu hade köpt en ny iPhone istället för en Xperia, men det ligger verkligen efter och börjar mer och mer leva enbart på sitt namn.

Det lustiga är att jag hört många säga att när de fått erfara både iPhone och en androidmobil, så föredrar de alltid android. Det kunde jag inte som iPhone-ägare förstå förrän jag fick min tjänsteandroid.

||||| 0 I Like It! |||||

Teknik

Kommentarer stängda

Hur ont ryggskottet gör? Jag tror jag förlorade medvetandet en kort stund när jag åkte flärdtjänst i dag. Han gasade och alla rörelser känns. Och när bilen accelererar, jag då… Och så tappar jag andan totalt av smärta och kan inte prata. Det är märkligt att sjukgymnastik inte hjälper. Eller att starka värktabletter inte hjälper. Eller att jag rör på mig inte hjälper. I motsats till alla vedertagna sanningar kring ryggskott, så hjälper vila mig. Men vila får man inte göra under ett ryggskott. Dessutom har jag inte tid med vila. Jag är ändå förvånad över hur länge det suttit i och att det inte blir bättre. Trots åtgärder.

Det blev inte så spännande. Ingen har gratulerat mig på namnsdagen i dag. Folk verkar bara intresserade av att sätta fram klockan. I vanlig ordning blir jag förbannad när jag hör åsnebryggan ”ta fram utemöblerna, sätta fram klockan”. Kan inte folk lära sig att sommartid får man genom att sätta fram klockan en timme? Måste de verkligen fundera och dra paralleller? Idioter! Arslen! Jag har ont.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Kampen

Kommentarer stängda

Egentligen borde jag ha en inredningsblogg, för det är på inredning jag lägger mina pengar. Ja, efter snus då’rå… I dag har jag skruvat ihop två små bordslampor (lampor, inte slampor) att ha vid dubbelsängen. Perfekt! Även om det är blått sken (lampskärmarna är blå) så ger det en väldigt dämpad belysning då jag inte vill ha stark läsbelysning när jag befinner mig i sängläge. Nej, jag läser aldrig i sängen. Det ger fel signaler till hjärnan som då blir överaktiv när man sedan ska sova. Och det blå skenet från de nya lamporna ger också ett lite porrigt intryck. Så där lite förföriskt. Ja, jag behöver all uppbackning jag kan få.

Japp, jag har varit ledig i dag. Igen. Svängdörrarna här hemma har nästan gett tvärdrag, men nu är alla viktiga hembesök åtminstone avklarade för den här gången. Det är jobbigt med besök. Åtminstone när en har en fridag där vila står överst på programmet. Och besöken är flera och utspridda under dagen. Den typ av vila jag behöver just nu rör inte sömn eller att jag skulle vara trött. Nej, det handlar om att kunna slappna av och kurera den onda ryggen. Helt klart blev sjukgymnastiken för mycket i går.

I morgon blir det spännande… Ska någon komma ihåg?

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Trots att jag försökte ta det lugnt med vikterna i dag på sjukgymnastiken, så har jag ändå fått frukantsvärt ont av ryggskottet. Det känns ganska hopplöst. Särskilt som sjukgymnasten sa att det kunde sitta i någon månad och att man under något års tid kunde känna av det. Liksom, har jag inte ett kroniskt smärttillstånd som det är redan?

Efter en extremt kort arbetsdag (halvdag) åkte jag till snusbutiken och fick sedan kämpa mig igenom ett folkhav  när jag gick hem (torgmarknad utanför mitt fönster). Med tanke på smärtorna, uttröttheten efter sjukgymnastik, ett långt arbetsmöte på hemsk stol, snusbutik och folkhavet, så hamnade jag i sängläge när jag väl kom innanför dörren. Och somnade ett par tre timmar. Bedrövligt. Behövligt. För nu börjar arbetsveckan på allvar.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Kommentarer stängda

Bedrövligt är ett passande ord för hur lunchmatsedeln sett ut hittills den här veckan på jobbet. Särskilt som det är ett sjukhuskök som lagar maten.

I måndags nappade jag på Korvgryta med bacon o smörgåsgurka serveras med ris. För min del känns det väldigt viktigt att de inte har kastat ner några svampar i maträtten. På menyn fanns också en innehållsdeklaration med tanke på allergier och intoleranser. Inget om svamp. Vid direkt fråga till kökspersonalen som sålde maten om det fanns svamp i, blev svaret ”nej”. Var där svamp i maten? Ja! Massor av champinjoner. Och inte någon bacon överhuvudtaget. Inte ens smak av att där skulle vara bacon i någon annans portion. Jag ser ganska allvarligt på detta, att köket inte kan lämna en korrekt information om vad maten innehåller med tanke på att den serveras till både personal, patienter och besökanden. Som sagt, det där med allergier och intoleranser. Mat tillagat i ett sjukhuskök.

I går var det väl inte så mycket bättre. Äpplemarinerad nötköttsgryta och basmatiris. Jag vet inte riktigt vad det var (Bortsett från att det heter äppelmarinerad). Själv skulle jag döpt rätten till något helt annat. Om det var strimlat nöt- eller fläskkött, vet jag inte. Men smaksensationen drog åt kalops och såsen var svart. Dessutom var det jasminris.

I dag blir det en sallad till lunch. Från Pressbyrån. Jag vågar inget annat.

Men i morgon är det ett kalkulerat risktagande igen, då jag hade tänkt köpa Gulaschsoppa. Tidigare har där varit så mycket ättika (!!!) i den att det knappt gått att äta. Nej, enligt recept ska där inte vara ättika i soppan…

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård Omvärldsbevakning Vardagsblogg

Kommentarer stängda