Månad: <span>mars 1999</span>


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Jag fick i dag en smärre hjärnblödning när jag såg hur den nye läkaren dikterat sina patientjournaler. De var superkorta. Precis så korta som jag vill ha dem men inte fått någon läkare att anamma. Jag borde ju inte få hjärnblödning eftersom jag ju blev glad, men jag blev lite lätt orolig för att överläkaren skulle beklaga sig. Men det gjorde han inte. Skönt! Jag har det så lagom behagligt på jobbet just nu. Och snart är det påsk och jag kan med gott samvete förtränga arbetet då inget ligger och väntar på mig när jag kommer tillbaks om fyra dagar. Hm, undrar om jag får gå in på söndag och jobba en timme? Alla patienter som kommer och går under de dagarna då jag är ledig ska sköterskorna lämna antecknar om till mig. Men då de inte har någon insikt i mina arbetsuppgifter så brukar de inte engagera sig så där väldigt, utan jag får på min första arbetsdag efter ledighet sitta i timmar och reda ut sådant som annars skulle ta en kvart. Ack ja, du tunga värld.

I dag har jag investerat i ett par nya strumpor. Med Snobben som motiv. Jag kan ju inte påstå att jag känner mig direkt manlig och tuff (men det är väl det jag är?) men jag kunde inte låta bli när jag såg att de fanns i storlek 46-48! Då måste det ju vara meningen att vuxna karlar ska ha Snobben-strumpor! Själv har jag storlek 47 i skor, och blir ofta pikad för mina sandaler på jobbet. På en lång rad ute i omklädningsrummet finns personalens sandaler, de flesta i storlek 36-37.

Och så mina 47:or. Den vanligaste frågan jag får är vart jag ställt årorna. Jag kan ju inte påstå att de är elaka när de säger så, de skrattar ju! Jag är dem till glädje!

Usch, nu kom jag på ett hemskt barndomsminne om fötter. När jag gick i sjätte klass skulle vi rita av konturen av vår ena fot på ett papper. Problemet var att min fot var längre än ett A4-papper. Var och var… Det är de fortfarande. Passerar jag ett skrivbord på jobbet så brukar jag lyckas med att trassla in fötterna och dra med mig skrivbordet någon meter. En fördel är när jag ställer mig på tå, för då blir jag nästan 20 cm längre och då kan ingen se min begynnande flint. Hm, kanske jag alltid skulle gå på tå?

||||| 0 I Like It! |||||

Arkiverat Blogg Hälso- och sjukvård Minne Vardagsblogg Yrkesliv

Kommentarer stängda

Sitter ännu en kväll och har trubbel med HTML-kodningen. Jag hade ännu en gång tänkt ändra lite på min hemsida, särskilt i dagboken. Frames kan verkligen göra en gråhårig (om jag nu inte i förtvivlan sliter av håret innan dess).

Den nya AT-läkaren fick jag då äntligen träffa i dag på jobbet, som jag hört så mycket om. Han var väldigt avvaktande i början, hade väl aldrig sett en så effektiv sekreterare någon gång (kan jag ju inbilla mig). Då han såg att jag inte överföll honom med brevsprätten, eller vad han nu trodde, så kom han faktiskt fram och rådfrågade mig flera gånger om hur han skulle gå till väga när han skulle diktera patientjournaler. Hur mycket som behövdes dokumenteras och så.

Eftersom jag inte känner så där väldigt mycket för att skriva dagarna igenom, så viftade jag lite nonchalant med handen och sa ”Åh, det är inte så noga”. I morgon får vi väl se om överläkaren går i taket då anteckningarna i journalerna ser ut som om någon gniden skotte skickat telegram. Men, men… Den dagen, den glädjen. Men det var väl rart av honom att komma och fråga åtminstone? Det visar på respekt för oss äldre! Han är ett år yngre än jag, född 1971 alltså. Men vi kan nog bli kompisar på avdelningen. Dock måste han stå ut med att jag driver med honom.

Någon glädje ska man ju ha i arbetslivet.

||||| 0 I Like It! |||||

Arkiverat Blogg Hälso- och sjukvård HTML Vardagsblogg Yrkesliv

Kommentarer stängda

Blixtar och dunder, magiska under. Var det inte så Herreys sjöng när de 1984 vann Eurovision Song Contest med Diggiloo diggiley? Tja, några magiska under känner jag inte av, men väl blixtar och dunder. Jag vaknade nämligen med migrän i dag. Gud, min Gud, varför måste solen skina? Och varför måste fåglarna kvittra hysteriskt just i dag? Jag vill bara ha det mörkt och tyst. För en gångs skull hade jag sett fram mot att få komma till jobbet en måndagsmorgon. Hade längtat hela helgen! I dag ska nämligen en ny AT-läkare börja på min avdelning, som av en sekreterare beskrivits som djävulen inkarnerad men av en annan sekreterare som himlens favoritängel. Men, men… I morgon lär jag väl själv få avgöra vem som hade rätt. Kanske han är helt normal och mänsklig? Usch, nu orkar jag inte skriva mer. Jag tror fått ett heavy metal-band i skallen. Hm, undrar om någon gratulerar mig på namnsdagen i dag? Inte ens mina små föräldrar brukar komma ihåg det förrän dagen efter…

||||| 0 I Like It! |||||

Arkiverat Blogg Hälso- och sjukvård Migrän Yrkesliv

Kommentarer stängda

I dag tar jag semester från min dagbok. Välkomna tillbaks i morgon! Whoops! Nu lovade jag nästan för mycket. Fick precis ett mejl från Geocities. De ska stänga ner under måndagen och tisdagen och då kommer jag inte åt att lägga ut min dagbok. Att det kommer upp felmeddelande beror på att genvägen till Geocities ”logga”, som ska dyka upp samtidigt med min hemsida, inte funkar. Tydligen är det något fel på Telias server (eller någon annan server) då man bara kommer åt en bråkdel av andras hemsidor. Må gott tills vi hörs nästa gång!

||||| 0 I Like It! |||||

Arkiverat Blogg Teknik

Kommentarer stängda

Vilket strul! Jag kan inte begripa vad det är som tar åt min hemsida. På min lokala hemsida på datorn fungerar allt, men så fort jag går ut på nätet och ska kolla så får min hemsida upp felmeddelande. Samma gäller när jag ska lägga ut nytt material på nätet. Geocities[1] funkar det inte som det brukar. Jag börjar så smått misstänka att felet ligger hos Telia som är min Internetleverantör. När jag ringer vanligt på telefonen låter det som om samtalet kopplas om. I fredags kväll kunde jag inte komma ut på någons hemsida, men min ICQ fungerade och mitt mejlprogram fungerade. Går allt enligt planerna så ska jag snart flytta från Geocities och istället bo på Passagen.

[1] Gratis utrymme på nätet att lägga upp hemsida på. Numera en del av Yahoo.com.

||||| 0 I Like It! |||||

Arkiverat Blogg HTML Teknik

Kommentarer stängda

Jag kunde i dag sitta i solen på lunchen och avnjuta en glass på sjukhusets balkong på elfte våningen. Det om något borde vara ett säkert vårtecken. Till och med Rapport nämnde i kväll att det varit värmerekord i Kristianstad i dag med 17 grader. Och innan ni förgås av spänningen så får jag väl berätta det var Magnum Double jag åt. Nej, den var inte värd sina 14 kronor. Det är ingen glass.

Jag slutade tidigare i dag och missade därför hur min lille far letat efter mig på jobbet i kväll. Han hade varit och hälsat på en bekant som ligger inlagd. Därefter hade han sprungit runt på hela sjukhuset och letat efter mig. Och det är ju konstigt, med tanke på att jag sitter och jobbar på bara ett ställe. Det är tre månader sedan jag slutade vara resurspersonal , för då förekom det att jag bytte arbetsplats flera gånger om dagen. Jag är inte förvånad över att han inte visste var jag arbetar. Han har aldrig engagerat sig i att hålla reda på saker och ting. När jag var liten visste han aldrig hur gammal jag var eller i vilken klass jag gick. Man kan berätta det, man det sjunker aldrig in. Det enda jag kan vara tacksam över är att han åtminstone kom ihåg att jag jobbade på ett sjukhus. Det har jag gjort i sju år, så fattas bara!

Miss M hade klippt sig när jag i dag såg henne. I dag har hon varit riktigt snäll mot mig, även om jag känner att jag är väldigt påfrestande när jag ständigt är på henne med de mest triviala saker. Och jag gör det inte lätt för henne genom att varje dag nämna henne i dagboken . Det gör jag bara för att hon läser den.

||||| 0 I Like It! |||||

Arkiverat Blogg Lille far Vardagsblogg Yrkesliv

Kommentarer stängda

Krig och elände… Är det någonsin något annat? Redan på bussen i morse kunde man höra medresenärerna förfasa sig över kriget i Jugoslavien. I dagrummet satt patienterna klistrade framför teven hela dagen och följde nyhetssändningarna. Vad ska man säga? Man blir bara så uppgiven. Varför är USA och Nato världspoliser? På vems uppdrag agerar de? Varför är FN sådana mähän? Har de någonsin hört begreppet handlingskraft? Det enda som FN numera ägnar sig åt är UNICEF:s ambassadörer bestående av kändisar. Vilket är ändamålet för dessa ambassadörer? Att hjälpa världens barn eller att få glänsa ännu mer i fotoblixtarna? Så många frågor, så störande lite med svar.

I dag kunde jag slå fast att våren verkligen kommit för att stanna på allvar! Aldrig har jag väl blivit så mycket omkörd av galna småungar på rollerblades som i dag! Jag är nog också lite småelak i sinnet. Kan inte låta bli att önska att de drattar omkull och skrapar upp knäna. De har ju inga hjälmar eller andra skydd. Ack, så unga! Så oförståndiga! Jag minns det nästan som i går när jag själv var lika ansvarslös. Vänta lite. Det var ju i går! Jag gick över ett övergångsställe utan att titta till vänster, sedan höger och sedan vänster igen. Jag tittade bara åt höger och vänster, sedan gick jag.

||||| 0 I Like It! |||||

Arkiverat Blogg Omvärldsbevakning Surgubbe

Kommentarer stängda

Krig hotar sydöstra Europa, står det i tidningarna i dag. Nato ska börja bomba Jugoslavien då krig är den enda utvägen för konflikten om Kosovo. När blev krig en utväg över huvud taget? Jag tycker inte krig är motiverat någonsin. Hade jag inte blivit frikallad från värnplikt så hade jag begärt vapenfri tjänst, eller i nödfall vapenvägrat.

Ännu ett bottennapp för kvinnor! I dag kunde man också läsa om en gravid tjej som fått sparken med motiveringen ”att hon gjort som så många andra unga tjejer, gjort en fuling och blivit gravid”. Och vad var detta för en mansgris till chef? Tja, det var en kvinnlig chef! Som kvinnlig chef har hon tydligen blivit jämställd då hon beter sig som sina manliga chefskollegor! Var det detta man menade med jämställdhet?

||||| 0 I Like It! |||||

Arkiverat Blogg Omvärldsbevakning

Kommentarer stängda

Blixtrande huvudvärk. Det är vad jag i dag fick när en läkare skrämde vettet ur mig. Jag stod inne på hennes expedition i morse när hon plötsligt stod bakom ryggen på mig. I och för sig så var hon på rätt ställe, men hon var ju en timme för tidig! Jag hoppade högt och skrek samtidigt som jag rullade med ögonen bakåt i huvudet. Det där sista berodde antingen på att jag höll på att få ett epilepsianfall, eller också blev jag så rädd så jag nästan föll i koma. Vad vet jag? Det har den senaste tiden stått i så många tidningar att man faktiskt kan dö av skräck. Usch! Det hade varit roligare att skratta ihjäl sig, om man nu måste bli så känslosamt påverkad att man dör av det.

Detta med att jag blir så rädd så att jag hoppar högt och skriker händer rätt ofta. Svaga nerver? Jag kan höra stegen av någon som är på väg runt ett hörn i korridoren, och ändå få hjärtfladder när personen i fråga dyker upp.

Jag känner en som är mörkrädd, om vi nu ska prata skräck. När han bodde hemma, och hans morsa jobbade kväll, så vågade han inte vara själv hemma i lägenheten. Han gick istället gå ut utomhus och stå i mörkret där. Han menade på att om någon bröt sig in i lägenheten kunde han inte fly. Var han utomhus kunde han springa sin väg. Jag skulle själv nog känna mig tryggare inomhus, med tanke på alla våldsbrott med mord som skett här i Kristianstad.

||||| 0 I Like It! |||||

Arkiverat Blogg Migrän Självinsikt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

I lördags var det tvättmaskinen som krånglade. I går var det min fars bil som krånglade. I dag var det bussens tur att krångla. Jag var uppe extra tidigt för att komma snabbt till jobbet eftersom det är måndag, och mycket hinner ske på arbetet över helgen. Jag gick på bussen, men den ville inte starta. Jag gick av bussen, och då startade bussen. Då hoppade jag åter på den, och då lade den av igen! Ännu en gång fick jag stiga av, och denna gång fick jag stiga på en annan buss. Jag kom inte tidigare till jobbet! Vad ska man tro? Att jag har dåligt inflytande på tekniken? Sedan fortsatte det i samma stil på jobbet. Skrivmaskinen ville inte fungera, i och för sig ingen nyhet, men i dag vägrade den blankt att skriva något alls. Erfarenheten har lärt mig att numera först snällt smeka den apparatur som inte vill funka, för att sedan drämma till den allt vad jag orkar. Sedan brukar det funka!

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dumheter Teknik Vardagsblogg

Kommentarer stängda