Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Nu när jag nästan lärt mig att slappna av, så inträffar två saker: 1) Ledigheten är över, jag blir åter en skrivbordsslav. 2) Den första-vi-vill-lura-dig-april.
Jag behöver aldrig oroa mig över hur arbetsveckorna blir – jag är fullt medveten om att kaos där är en följeslagare och att min kalender är fulltecknad.
Däremot är det lite värre med alla aprilskämt. Nu är jag alltid kritisk ändå, men jag gillar inte att seriös media försöker skämta till det med märkliga påståenden. Jag är inte road. Det finns inget syfte med en sådan här dag. Man skämtar på någon annans bekostnad, lite som att man skrattar åt de som snubblar i en trappa och bryter nacken efter att man medvetet hällt ut olja i trappen. Det finns ett uppsåt där man bara är ute efter att roa sig själv och där man tror att den med bruten nacke ska skratta med och uppskatta skämtet. Nej. Absolut inte.
Trots att jag varit ledig hela påsken så har jag inte kunnat låta bli att fundera. Jag fick innan ledigheten ett uppdrag – att försöka hitta ett nytt arbetsrum i avskildhet där jag inte störs av alla som inte kan visa respekt för min roll eller för mina arbetsuppgifter. Det är problematiskt, för vi är trångbodda. Kanske det inte ligger på mitt ansvar att finna en lösning, men jag är desperat. När en stängd dörr inte fungerar, när man fysiskt sliter och drar i mig, avbryter mig när jag sitter och håller på med manuell räkning/statistik, så måste jag bara bort.
I grunden handlar problemet om att jag haft så många roller i verksamheten att ingen riktigt kan uppfatta när jag har en ny roll även om jag sitter kvar på samma plats som tidigare. Det har inte hjälpt att förklara min situation, det accepteras inte. Som sagt – respektlöst!
I vilket fall som helst kommer jag att om en månad ha ett nytt arbetsrum. Det är viktigt att ha mål. Och arbetsro.
Kommentarer stängda