Dag: <span>3 augusti 2014</span>


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Som vanligt går inte tågen. För min del kvittar det eftersom jag ändå inte kan åka tåg (och därmed inte varit hemma på tre år, som jag tidigare sagt). Däremot så fick jag stoppa ömma modern från att besöka mig kommande vecka. Det är ingen idé. Det är varmt. Att då bli sittande på ett tåg som inte rör sig, eller behöva stå ute i ödemarken och vänta på att kanske en ersättningsbuss dyker upp, är inget hon ska behöva utstå. Istället hoppas vi på svalare väder och att kanske tågen rullar. Det är bara en månad sedan hon var här sist och vi kan vänta. Telefoni fungerar (utom min fasta telefon). Och vi har båda arbetsscheman som är anpassningsbara när semester är över. Det ordnar sig.

Jag är både arg och upprörd över det jag inte kan påverka, det vill säga hettan. Det förstör min ledighet. Det förstör min kropp. Det förstör växtligheten. Och lika förbannad blir jag när soldyrkare prisar hettan (det har jag inget emot) samtidigt som de inte förstår de som inte klarar av värmen (idiotförklarar alla som inte håller med om att hettan är något bra). Värme är värre än kyla, skapar fler hälsoproblem än det omvända. Och de som fryser kan klä på sig. Vi som är värma har inte mer att ta av oss. Vi kan inte fly eller få andrum.

Med liten överdrift: Nattetid ligger jag naken utomhus i +17 och blåst. Och tycker att det är för varmt (upphettad kropp). Okej, i verkligheten så ligger jag bar på sängen bredvid öppet fönster där det blåser rakt på mig och där jag har tvärdrag. Men det är +17. Och jag är för varm. Jag är livrädd för vad den här värmen kommer att göra med mig. När jag säger att värmen är farlig för mig så är det en underdrift.

||||| 0 I Like It! |||||

Kampen

Plötsligt blev jag väldigt osäker. När är det jag ska arbeta nästa gång? Visst, officiellt är jag inte tillbaka på jobbet förrän i september, men i augusti arbetar jag vissa helger och jag tar ut strödagar som semester i veckorna samt är ledig inför/efter helg. Så, jag arbetar. Och är ledig. Från är – när arbetar jag nästa gång? Har jag koll? Är det nästa helg jag ska arbeta eller är det helgen efter det? Ingen. Aning.

Samtidigt så känner jag inte riktigt för att kolla upp detta. Jag vill inte öppna min kalender. Min kalender är alltid så deprimerande. För jag vet att jag måste ta itu med förberedelser inför flera viktiga möten. Som jag tror är nu i augusti.

En tanke som slog mig nu, är att det också snart är dags för sjukgymnastik efter sommaruppehållet. Jag tror att jag skött mig och inte tappat funktion. Jag känner mig starkare och stadigare. Yrsel och panikångest har jag inte känt av de senaste veckorna. Hade inte kryckan stått på jobbet så hade jag nog testat att gå ut utan rollator. Och kryckan lämnade jag på jobbet eftersom jag vid tillfället fann det omöjligt att jag skulle kunna släppa rollatorn i sommar. Nåja. Så fort jobbstressen åter infinner sig lär jag få fortsätta med rollatorn. Kanske.

Och jag har inte varit hemma i Skåne på över tre år nu. Omöjligt med tanke på stående tåg. Riksfärdtjänst med bil? Nej, kommunen bokar då tåg. Som inte går. Och som jag inte kan resa med ändå. Så jag sitter där jag sitter, så att säga.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel

Kommentarer stängda