Kategori: <span>Hälso- och sjukvård</span>


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Sambandet är lite diffust, men många skulle nog påstå att jag påverkats av vädret i dag. Väldigt mycket regn. Riktigt inneväder. Ett sovväder. Och sovit har jag gjort då jag varit helt slut och utmattad. Men om det är väderrelaterat? Jag tror snarare att två arbetshelger på rad gjort sitt till. Nu kan jag slappna av. Och då är det vila kroppen kräver.

Men det här var bara en dag. Planerna för i morgon är att finna lite blommor till mina vasar, någon liter jordgubbar till lunch och fylla på snuslagret. Med andra ord tvingas jag gå ett varv runt huset i morgon. Det räcker just nu.

Varför jag ska till ögonläkare är jag inte riktigt medveten om. När jag var hos min doktor frågade hon om jag hade några besvär (öppen fråga) och jag råkade säga ”lite besvär med ögonen”. Så därför har remiss skickats till ögonspecialist. Jag förstår inte vad en ögonspecialist ska göra eller säga, när tidigare ögonspecialister sagt att jag har bestående ögonskador som inte går att åtgärda. Men jag har mer besvär nu än tidigare med synen, och det är väl lika bra att det utreds. Men det känns konstigt. Efter 15 år har jag ändå vant mig vid att där är problem som jag inte kan göra något åt. Lyckligtvis känner jag mig inte hoppfull beträffande ögonläkare, snarare beklämd över att vi båda ska slösa tid på något som är onödigt. Kanske detta bara var något min doktor vill göra för att alls göra något. Behandlingsmässigt befinner jag mig i en återvändsgränd.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Multipel skleros (ms) Vardagsblogg

Kommentarer stängda

I dag känner jag mig som en expresident, närmare bestämt Clinton. Fick frågan i dag om jag haft sexuella relationer… Väldigt vad en psykolog kan vara nyfiken? Det är inte bara frågor kring uppväxt och fysiska sjukdomar. Trodde inte Freud var så populär?

Ett första samtal och jag hann inte på en timme inkludera mitt bagage. Bagage? Återigen – inte mitt uttryck! Vi kommer att över tid diskutera stress och panikångest. Det som ringats in redan är att det inte har med ms att göra. Det är snarare en konsekvent av att ha ms i kombination av en fruktansvärd arbetssituation (”fruktansvärd” är min försköning av vad psykologen sa). Jo, det stämmer väl. Det är svårt att beskriva vad som diskuterades, och det är nog heller inget jag bör återge. För även om det är frågeställningar jag måste ta itu med, så är det en inre process som måste till där jag inte kan fläka ut det hela även om jag inte har något att dölja. Och så är det en yttre process – att få rätsida med jobbet.

Det känns lite konstigt att gå till en psykolog vars mottagning är mittemot en porrklubb dit man ser trasiga flickor gå, blandat med gubbslem.

Vilken är min drivkraft? Ilska.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Hälso- och sjukvård Kampen Multipel skleros (ms)

Ibland blir det väldigt tyst i mitt huvud. Särskilt när jag får till mig ny information att bearbeta. Vilket i det här fallet kanske är ett bevis för sambandet orsak och verkan. Fick nämligen i dag höra att min doktor börjar misstänka att jag kanske har Aspergers eller liknande. Jag kan förstå varför misstanken uppstått. Frågan är – om det nu vore så – förändrar det något?

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Personligt

Kommentarer stängda

Tekniken går framåt och det är egentligen ingenting man ifrågasätter. Vardagen förändras i det tysta. Nätet och mobiltelefoner samt strömmande musik- och tv-tjänster. I dag en självklarhet som faktiskt inte funnits så länge.

Däremot så undrar jag väldigt mycket över en tekniskt omodern sak som inte verkar ha utvecklats. Faxen. På jobbet är den fortfarande en nödvändighet och det är för mig totalt obegripligt. Som detta att jag kanske måste faxa en journalhandling till en annan vårdgivare. Först måste jag skriva ut denna journaltext på papper. Sedan lägga den i faxen (okej, det är en ”modern” fax, det vill säga en kopiator med multifunktion) och sända. Lite slöseri med papper eftersom jag måste kasta det jag faxat och mottagaren får ett faxpapper som ska skannas och därefter kastas.

Jag tänker – mobiltelefoner har vi trådlöst kopplat ihop med skrivare, cloud och så vidare. Särskilt Ipone och Apple har en bra dela-funktion. Varför kan vi inte elektronsikt dela data på ett enklare sätt än att behöva faxa? Det smärtar tekniknörden i mig så fort jag måste använda en fax.

Okej, det finns andra tekniska lösningar inom vården med tanke på sekretess, men begränsningen i dag handlar om alla har så många olika datasystem som inte är kompatibla med varandra. Därför lever faxen kvar. Den tekniskt mest farliga varianten av att råka sprida sekretess till obehöriga. Sanslöst.

Någon dag måste jag komma ihåg att skriva om det jag verkligen avskyr. Patientjournaler tillgängliga på nätet för patienter. Journalen ägs av vårdgivaren. Journalen är ett arbetsdokument. Hade patienter förstått det hade de kanske också kunnat handskas med det förtroende de ges när de får behörighet att läsa sina journaler.

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård Omvärldsbevakning Övertygelse Teknik

Kommentarer stängda

Andningsbesvären är kvar och jag har inte kunnat djupandas på två veckor. Kanske jag borde kolla upp det, men med tanke på att jag till 95 % vet vad det beror på så ser jag ingen nytta. Visst, det kan tyda på hjärtsvikt, lungcancer och så vidare… men tror snarare att jag sätter det i samband med uttrappningen av helvetesmedicinen. För där fanns ett visst skydd mot ångestsyndrom. När jag sänkte dosen återkom panikångesten, stressen och all annan skit, förutom att jag inte fick tillbaka hudsmärtan som var anledningen till medicineringen.

Så jag har börjat höja dosen av helvetesmedicinen igen. Det känns bättre. Men nu ökar också koncentrationen i kroppen och jag får biverkningarna. De som gör mig trött, matt, yr, omtöcknad. Och det är exakt vad jag är ute efter. Det tar udden av stress- och panikkänslor då jag inte orkar bryr mig. Inget kommer upp till ytan lika tydligt. Frågan är bara om detta är tillräckligt för att jag ska återfå normal andning? Om inte; då söker jag vård. En vård som är obefintlig.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Medicinering Multipel skleros (ms) Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

En gång i veckan sedan augusti…

 

…har jag gått på sjukgymnastik. Det fungerar bättre och bättre, men de senaste veckorna har jag ändrat lite inriktning på övningarna på grund av ryggskottet. Men jag vet inte om det hjälper.

Som vanligt var det kaos på jobbet. Eller hur jag ska säga. Sista timmen hann jag påbörja mina egna arbetsuppgifter. I övrigt pratade jag slut på batteriet på tjänstemobilen (från 100 % till 13 %) plus att jag också pratade i en annan telefon. Och hade besök på rummet under några timmar.

I morgon är det fredag och jag funderar på att smycka mitt hem med snittblommor inför helgen. Varför vet jag inte. Känns lite onödigt och överflödigt. Jag skulle istället behöva lite nya krukväxter. Tyvärr behöver jag inga nya gardiner. Eller… är det så att jag är lite heminredningssugen? Min form av vårkänslor?

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Det är viktigt att förstå min vardag och min plats i organisationen jag befinner mig i. Det är också viktigt att andra vissa lär sig nedan så fort som möjligt. Min blick kan döda… också…

 

PS1: Funnit ovan på Facebook
PS2: Jag gjorde texten könsneutral

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård

Kommentarer stängda

Bedrövligt är ett passande ord för hur lunchmatsedeln sett ut hittills den här veckan på jobbet. Särskilt som det är ett sjukhuskök som lagar maten.

I måndags nappade jag på Korvgryta med bacon o smörgåsgurka serveras med ris. För min del känns det väldigt viktigt att de inte har kastat ner några svampar i maträtten. På menyn fanns också en innehållsdeklaration med tanke på allergier och intoleranser. Inget om svamp. Vid direkt fråga till kökspersonalen som sålde maten om det fanns svamp i, blev svaret ”nej”. Var där svamp i maten? Ja! Massor av champinjoner. Och inte någon bacon överhuvudtaget. Inte ens smak av att där skulle vara bacon i någon annans portion. Jag ser ganska allvarligt på detta, att köket inte kan lämna en korrekt information om vad maten innehåller med tanke på att den serveras till både personal, patienter och besökanden. Som sagt, det där med allergier och intoleranser. Mat tillagat i ett sjukhuskök.

I går var det väl inte så mycket bättre. Äpplemarinerad nötköttsgryta och basmatiris. Jag vet inte riktigt vad det var (Bortsett från att det heter äppelmarinerad). Själv skulle jag döpt rätten till något helt annat. Om det var strimlat nöt- eller fläskkött, vet jag inte. Men smaksensationen drog åt kalops och såsen var svart. Dessutom var det jasminris.

I dag blir det en sallad till lunch. Från Pressbyrån. Jag vågar inget annat.

Men i morgon är det ett kalkulerat risktagande igen, då jag hade tänkt köpa Gulaschsoppa. Tidigare har där varit så mycket ättika (!!!) i den att det knappt gått att äta. Nej, enligt recept ska där inte vara ättika i soppan…

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård Omvärldsbevakning Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Morgonen började lite kaosartat med att jag upptäckte att jag hade slut på en medicin som ingår i mina morgontabletter (känner mig gammal – jag tar läkemedel regelbundet på recept). Helt slut. Och i akut behov av. Vad gör man då? Jo, man jagar rätt på en trevlig doktor man arbetar tillsammans med och tigger ett recept. Andra läkemedel beställde jag recept av från min ordinarie läkare men har ännu inte fått någon reaktion flera veckor senare. Ibland är det en fördel med att ha kontakter när man inte kommer fram den vanliga vägen. Särskilt när något är akut.

Men har jag egentligen några fördelar av att jobba i vården? Nej, inte ett skvatt bortsett från ovan. Och det är inget jag satt i system eftersom jag försöker separera på att vara personal och patient. Det straffar sig väldigt att vara patient om jag pratar för egen del och den neurologiska sjukvården. De vägrar ta hand om sina patienter eftersom de får ekonomisk fördel av att enbart ta nybesök. Av den anledningen kommer nu ett nytt nationellt program för kroniker och krav på att de inte får ignoreras. Jag har ignorerats i mer än i tio år där jag får fel behandling som inte är till fördel för min ms. De vet att de gör fel, men bryr sig inte. Det ligger inte i deras intresse att ta hand om sina patienter eller sköta uppföljning och behandling. Frågan är om det nationella programmet kommer att ha någon effekt? I just mitt specifika fall av personlig erfarenhet så handlar det också om fruktansvärt dålig ledning för verksamheten. Och i det fallet har jag också insyn – inte bara som patient – utan också som facklig. Tur man inte jobbar där. Säger jag och funderar på om yttrandefrihet gäller.

Semester! En dag… Ja, alltså, jag ska nu ta ut en semesterdag bara för att. Luft i systemet. Ryggskott. Behöver mer vila. Har för många semesterdagar.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Medicinering

Kommentarer stängda

Den där ryggvärken jag känt i ett par veckors tid var jag bara tvungen att upplysa min sjukgymnast om när jag var där i dag. Så nu fick jag en diagnos som jag inte kunde gissa mig till – ryggskott. Fast vänta, heter det inte lumbago på fackspråk? Nåja. Jag visste inte att det var ryggskott eftersom jag är fullt rörlig och inte stel i ryggen. Men tydligen är detta också ett ryggskott vars enda behandling är lite stretchövningar. Och tydligen är de fissurer i kotorna som känns och inte inklämning av kotor. Vet inte om denna information förbättrade något för mig. För jag har fruktansvärda smärtor i ryggen, men som sagt – fullt rörlig.

Årets nya lön är nu satt. Jag är varken nöjd eller missnöjd eftersom det var något förväntat. Jag får samma summa i påslag varje år och det är mer än avtalet säger. Det som ändå gör att jag känner mig lite nöjd, är att jag ligger dryg 6 000 kronor över ingångslön. Flertalet av mina kollegor brukar sluta på 3 000 kronor över ingångslön efter ett helt arbetsliv när det är dags att gå i pension. Lönespridningen är obefintlig, men jag är en kämpe. Jag ger verkligen mer och därtill, vilket är det som lönar sig. Privat har jag skaffat påbyggnadsutbildningar. Jag har tagit på mig större ansvar. Är effektiv och insatt. Sådant som ska löna sig, även om det inte ingår i arbetsbeskrivningen. Att göra ett gott arbete är inte nog för mig. Mitt mål är att vara exceptionell! Lite skrytsamt, men mitt mål. Andra höjer lön genom att byta tjänst och den vägen inte egentligen utveckla sig kvalitetsmässigt. Jag envisas med att stanna kvar på min tjänst och där klättra. Jag har bred och lång erfarenhet ändå. Många som stannar kvar i sin tjänst slutar utveckla sig och förväntar sig erbjudanden om ansvar, men jag tar för mig då jag vet att sådana erbjudanden aldrig kommer. Men skulle jag vara nöjd med lönen på riktigt skulle jag haft ytterligare 4 000 kronor per månad. För att det är rimligt. Och det är därför jag får 800 kronor i påslag varje år trots att det är betydligt högre och mer än vad avtalen säger. Man har förstått min kompetens, men det är synd att lönen ska ”smyghöjas” med hjälp av gemensam lönepott istället för att betala rätt lön från början. Förutom att jag på så sätt förlorar inkomst under många år innan jag är ikapp, så förlorar också kollegorna på det som inte får dela på lika stor pott efter att jag fått mitt. Ja, det är lite märkligt, men det är inte jag (eller jag som facklig) som bestämmer.

Dagen har varit händelserik. För sedan är där allt det där andra som jag inte bloggar om…

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Fundering Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Omvärldsbevakning Övertygelse Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda