Månad: <span>oktober 2014</span>

Publicerad 21 oktober, 2014

ADB #329


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Ah… Skönt… Så länge sedan… Jag har tagit på mig nya arbetsuppgifter ovanpå alla de andra som jag ännu inte blivit av med. Eller, jag har äntligt fått gehör för det jag tjatat om i… 22 månader. En roll/titel jag fick då men inte fick nyttja. Nu har jag avvaktat, dragit mig undan lite, för att ta ett kliv fram och rycka i lite nya ärmar som dykt upp under den tid som gått.

ÄNTLIGEN, måste jag säga. För det är trots allt det som jag ska arbeta med, det vill säga vårdplanering, statistik, ekonomi, resursfördelning. Under de snart två år som jag väntat har jag inte varit inaktiv. Jag har rensat i källdata, tjatat om enhetliga rutiner, ifrågasatt och så vidare. Därmed blir det inte skit in och skit ut i systemen vid vårdplaneringen. Jag vet vad jag har i mina system.

Hörde för någon vecka sedan att om man jämför min verksamhet med andra, så är vi de som har mest ordning och reda. Tack? För att vi gör vårt jobb korrekt?

Ibland inbillar jag mig att jag är administratör.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel

Kommentarer stängda

Publicerad 20 oktober, 2014

Syn-iskt #328

Remiss skickas till neurooftalmolog i juni. Får besked att remiss kommit fram. Får i september veta att de inte kan hålla vårdgarantin, så de har skickat remissen vidare till privat företag som ska kalla mig inom 30 dagar. När 30 dagar gått utan kallelse kontaktar jag det privata företaget. Nej, de hade skickat den i retur samma dag som de fick remissen i september eftersom de har allmänna ögonspecialister, men ingen neurooftalmolog. Jag ringer tillbaka till offentliga ögon som då kunde se (?) att de visst hade fått remissen i retur. Kunde de inte 1) kallat mig, eller 2) meddelat mig turerna? Nej.

På frågan när jag kan komma på mitt besök fick jag till svar ”vi vet inte, har ingen uppfattning, kan ingenting säga, det kan dröja länge”. När jag frågade hur länge det då kan dröja eftersom jag redan väntat över fyra månader och vårdgarantin är tre månader, så fick jag svaret ”… sex månader till… kanske ett år… nej, vi har ingen aning”. Däremot så upplyste de mig att jag kunde söka till annan neurooftalmolog i X-stad. Jag fick upplysa dem om att X-stad inte har neurooftalmolog, utan att den finns i Z-stad. På det fick jag svaret ”men du kan söka vilken annan neurooftalmolog som helst i landstinget, på ett annat sjukhus, eller själv betala för att komma till en privat sådan”. Och då fick jag upplysa om att det bara finns sådan i offentlig vård i Z-stad. ”Ja… jo… Lycka till!”. *klick*

I dag gick jag inom optikern och bokade synundersökning tills på onsdag.  De är skeptiska till detta, men jag måste veta om jag har något som kan åtgärdas med glasögon. Inget blir bättre av att jag väntar på den där neurooftalmologen som tydligen är överhopad med patienter trots att vi är väldigt få som är i behov av en sådan.

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård Kampen

En kommentar

Publicerad 19 oktober, 2014

Jojo #327

Ilska och rädsla känns väldigt mycket som gasa och bromsa. Det blir ryckigt. Ilskan över att jag känner mig utnyttjad och ohörd på jobbet. Rädsla för ögonen och balansen.

Trots allt är det ganska skönt att vara ledig, både för att komma ifrån jobbet men också över att få vila och känna efter (lyssna in). Eftersom jag inte vill bli passiviserad när jag inte arbetar, så fick jag bege mig ut med rollatorn i dag. Nej, jag har inte gått med stavar än – just nu är jag för osäker och rädd (litar inte på min kropp riktigt). Egentligen är det fortfarande för tufft att gå till affären (som jag gjorde i dag), men jag måste pressa mig själv. En sak som inte blir bättre, är det där med för mycket sinnesintryck och stress när jag gå till affären. Mentalt är jag helt slutkörd innan jag kommit innanför grindarna på Ica. Och det är ett under att jag kan gå hem. Förståsigpåare säger att det beror på panikångest och torgskräck (sistnämnda har jag aldrig haft), men själv tror jag det är kognitivt och ms-relaterat. Fenomenet är känt, så jag vet inte varför inget tror på mig?

Ny arbetsvecka. Möten. Möten. Möten. Hinner inte eget arbete. Ska förbereda studentankomst. Eventuellt möblera om. Resa mellan kommuner för möten. Och sjukgymnastik någonstans i det hela.

Realiteten. Jag har inte blivit av med en endaste arbetsuppgift. Det gör mig arg.

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Multipel skleros (ms)

Kommentarer stängda

Publicerad 18 oktober, 2014

Ishackan #326

Nu har de där 3+1 månaderna gått som var maxgränsen för kallelse till ögonspecialist. I går ringde jag för att höra när och om något mer ska hända – som att få den där kallelsen och en tid. Svaret jag fick var att jag ska kontakta privatvården och inte den offentliga vården. Båda har min remiss och vem som är ansvariga verkar vara något oklart. Nå, men jag ska kontakta privatvården efter helgen.

Ett av mina ögonproblem är smärtan. Nu börjar jag förstå att det kanske inte är ögonen som är problemet. Istället känner jag igen det som ice pick headache*. Men då jag inte kan vara säker så ska det bli skönt att efter så här lång väntan få besked vad som egentligen är mina ögonproblem. Jag är ganska övertygad om att jag 1) blivit mer närsynt, 2) också behöver läsglasögon/progressiva och 3) även fått synnervsinflammation på högerögat (vänster ögat skadades av synnervsinflammation för 15 år sedan). Med min tur så har jag väl även starr eftersom det ligger i släkten. Kanske även förändringar i glaskroppen och gula fläcken. Äsch, jag kan lika gärna ha alltihop!

Som jag ser (?) det så är min synnedsättning nu bara ett steg från att vara blind. Ett väldigt litet steg. Text på papper kan jag inte alls läsa längre (förutom böcker, utan glasögon, får trycksvärta på nästippen, ser text men utan skärpa och bara fläckvis). Läsa på bildskärm går något bättre, men också här utan skärpa och bara fläckvis.

Märkligt att försämringen kunnat komma i ett slag och sedan bara blivit sämre till den punkt den nu nått efter fyra månader.

* Min ice pick känns som en kniv rakt in genom vänster öga och upp i skallens inre. Det är över på en sekund, känner inget av det sekunden senare. Men det däckar mig fysiskt, slår ihop som en fällkniv men är över direkt.

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen

Kommentarer stängda

Publicerad 18 oktober, 2014

Läser helst #325

Sover. Tvättar. Sover. Lagar mat. Sover. Läser. Sover. Tv. Sover. Surfar. Sover. Sover. Sover.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Kommentarer stängda

Publicerad 17 oktober, 2014

Väntat #324

Bröstsmärtan kom plötsligt i går eftermiddag. Jag försökte ignorera den men den klingade inte av förrän i natt. Berodde den på sömnbrist? Panikångest? Bältros (som sitter över bröstet just nu)? Eller kunde det vara något annat?

Något annat trodde jag väl inte, men panikångesten trissades upp och blev än värre i dag trots att jag inte känt någon bröstsmärta i dag. Dessutom fick jag migrän och en yrselattack som gjorde att jag föll när jag satt i soffan på jobbet. Därför tänkte jag att jag skulle ta ett EKG på jobbet innan jag gick hem, för att gå och undra hela helgen förvärrar både symtom och panikångest.

Så jag tog ett EKG. Normalt bortsett från att jag har oregelbunden rytm (inte flimmer, helt normalt). Så jag är lugnad och panikångesten har mer eller mindre runnit av mig. Men oregelbunden rytm? För att jag snusar? För att jag ständigt är så stressad? Sover jag för lite?

Med andra ord är allt bra och ändå inte. Okej, enligt doktor arbetskamrat kan jag sluta oroa mig för allt är normalt. Men min definition av normalt är nog inte den samma som doktorns. Objektivt, visst! Subjektivt…

Nåja. Trots ledig helg så är jag stressad. Över att behöva gå ut med stavarna och gå, för min balans har inte varit den bästa den här veckan (olika grader av obalans).

Jag vill sova. Om jag hinner.

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård Hälsohistoria

Kommentarer stängda

Publicerad 16 oktober, 2014

O, vad livet är härligt… #323

Läser halva natten (från kl. 20.30 när jag lägger mig för att läsa). Sover för få timmar. Arbetar ikapp tid p.g.a. sjukgymnastik. I dag fick jag ihop 10 arbetstimmar och är helt slutkörd. Och alla dessa möten! Ibland inbillar jag mig att jag bara kan sitta med som åhörare, men allt som oftast passas ordet över till mig. Jag överdriver inte när jag säger att jag är omnipotent, men jag blir arg. Jag lär mig saker, kommer ihåg saker. Andra klagar hela tiden på att de inte får någon information trots att de sett och hört precis samma saker som jag. Det ser jag som ett ointresse, så varför tjatar de hela tiden på mig att jag måste utbilda och undervisa i sådant som de redan ska veta och kunna?

Som sagt. Sovit för lite. Jag är trött och irriterad. Och nu är klockan 20.38 och jag är sent ute för att läsa halva natten. Det får bli hela natten. Och sedan åka direkt till jobbet och fortsätta var sur och vresig.

||||| 0 I Like It! |||||

Surgubbe

Kommentarer stängda

Publicerad 15 oktober, 2014

Utmaning #322

Gångstavarna har anlänt och jag tycker det blev en snygg installation mot väggen. Konstverk ska beundras, inte användas. Typ.

Nej, jag ska använda stavarna. Jag är nöjd även om jag ännu inte testat på att gå utomhus. För mig innebär det en osäkerhet att släppa rollatorn och jag vet inte hur det kommer att gå. Samtidigt tror jag det sporrar mig lite att ha beställt så pass dyra stavar (1000 kr, normala stavar kostar 150-300 kr). Och de känns stabila även om det är svikt i dem (bungy). Det där med bungystavar kanske i sig också skapar svårigheter med min balans, men det kan också vara så att jag koncentrerar mig mer på balansen än att insupa omgivningen ute som ger panikångest. Än så länge kan jag bara spekulera då jag som sagt ännu inte testat att gå med stavar utomhus.

Samtidigt kan jag inte förstå varför jag ska gå med stavar när jag lika gärna kan gå med de två kryckor jag har stående sedan tidigare? Men känner jag (och sjukgymnasten) mig själv rätt, så behöver jag målet och tvånget att utföra något som är mer än att gå. Jag behöver känna att det är en motionsform som utövas. Men jag får lite prestationsångest över beskrivningstexten till stavarna.

ENERGY Passar de som är aktiva med sin träning och söker en utmaning.

Hu!

||||| 0 I Like It! |||||

Hälsohistoria Kampen

Kommentarer stängda

Publicerad 15 oktober, 2014

Poff #321

En icke-händelse var att glödlampan i badrummet sa ”poff” i går kväll och allt blev mörkt. Jag väntade tills i dag med att byta glödlampa. Efter glödlampa. Efter glödlampa. Något varde ljus blev det inte ändå. Alltså kontaktade jag fastighetsskötaren, som lät meddela att de inte fick lov att arbeta med el i våtutrymmen. Men gjorde ett undantag och kom direkt. Fick lära mig att man i sockeln måste peta på de strömförande metalltaggarna så de når glödlampan. Ja, om det vore så lätt. Vilket det kanske var. Men fastighetssköteraren fick hålla på väldigt länge och testade med ny glödlampa kanske 3-4 gånger innan strömmen nådde fram till glödlampan. Gammal skit. Som rostar då det är våtutrymme. Ja, jag får väl se vad som händer nästa gång det är dags att byta glödlampa.

Men jag är tacksam att de kom ut så snabbt (när jag ändå är ledig i dag) och kunde åtgärda problemet.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Kommentarer stängda

Publicerad 14 oktober, 2014

Händelser #320

  • Lyckligtvis behövde jag inte ange medicinska skäl, men på jobbet ska jag få beställa två nya bildskärmar som är större än de nuvarande två som jag har. Min syn har blivit så pass dålig. Det går inte att ändra upplösning på skärmarna eller använda sig av förstoringsinställningen då våra dataprogram är konstruerade så att information försvinner om inte specifik skärmupplösning används.
  • Nu har jag väntat på ögonspecialist i fyra månader. För en månad sedan fick jag ett brev om att kallelse ska skickas till mig med bokad tid inom 30 dagar. Vi har passerat det nu. Dags att ringa någonstans?
  • Mina gångstavar kom i dag – till ett utlämningsställe dit jag inte kan ta mig. Ska försöka lirka med hämndtjänsten om de inte kan göra en insats.
  • Jo, sjukgymnastiken i dag var lite lugnare eftersom jag blev så dålig fredag-lördag-söndag efter förra torsdagens träningspass. Men lugnare? Jag känner i kväll av träningsvärk igen.
  • Hur många månader sedan var det som jag var på företagshälsovården som skulle skriva intyg till Försäkringskassan om rehab-penning? Augusti någon gång? I dag fick jag intyget med posten. Att jag själv får skicka det till Försäkringskassan. Så längre har det inte kommit. För något som skulle börja gälla efter sommaren och där jag lämnat in önskemål om intyg i juni. Ska det behöva ta mer än ett halvår innan jag får besked från FK?
  • Just nu håller jag på att förbereda en students ankomst till jobbet. Placering, utrymme och arbetsplats är så problematiskt att jag håller på att skapa en extra arbetsplats inne på mitt lilla rum. Just nu jagar jag datatekniker, dator, skrivbord och stol.
  • Men ännu en dator lär jag inte få, så jag får göra om den bärbara datorn till stationär dator – när jag får mina bildskärmar så blir en skärm över. Jag har redan ett extra tangentbord. Och mus är beställd. Datorn är trådlös men jag har så tjock väg att ingen signal går igenom. Därför jagar jag datatekniker som ska aktivera nätuttaget i väggen som redan finns. Och den här halvvettiga arbetsplatsen ska jag använda när studenterna (som står på kö) kommer och tar min ordinarie arbetsplats. Som jag ser det kommer jag att dela rum med olika stundeter sammanhängande i tre år – åtminstone så lång tid som jag vet vi har avtal om att ta emot studenter.
  • Att få student tycker jag är kul. Frågan är hur kul studenterna tycker det är, att dela ett trångt rum med mig och mina två rollatorer, samt att jag ständigt får besök och sitter i telefon. Och hur mycket kan jag själv åstadkomma vid en dator när jag inte sitter ostörd? Det här kan bli spännande.
  • Nu när jag skapar två arbetsplatser i mitt rum så misstänker jag att jag snart får ett annat och eget rum, och att någon annan ordinarie får mitt rum och student. Tja… Under de fjorton år jag arbetat på samma ställe, så har jag flyttat runt och suttit på 10 olika rum. Så det är väl dags igen…
  • Dagen har varit händelserik, men det jag ändå mest minns av dagen är ett oväntat möte. En arbetskamrat jag inte träffat på 12 år och som jag tidigare arbetat väldigt nära. Vi hann bara prata ett par minuter, men det minner mig om en mer bekymmerslös tid som var lite roligare. Sådana påminnelser behöver jag.
||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Hälso- och sjukvård Kampen Minne Multipel skleros (ms) Personligt Teknik Vardagsblogg

Kommentarer stängda