Kategori: <span>Dumheter</span>


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Tänk, i dag för en vecka sedan…

 

Lyckligtvis bor jag i friedland* och slapp ungarna.

Förkylningen är borta men märkligt nog så känns det som om jag fortfarande efter fem dagar har feber. Nej, jag kan inte förstå vart jag gjort av min termometer.

Trots detta kände jag mig tvungen att gå ut i dag. Förutom några snittblommor på torget (det är ju ändå fredag), så gick jag och hämtade mina nya åldersglasögon. Ingen stor bedrift eftersom jag bor granne med optikern. Så nu är det officiellt – jag är gammal. Kombinerade läs- och terminalglasögon. Fantastiskt! Jag kan se knivskarpt när jag läser! Det har jag saknat och var faktiskt lite rädd att jag inte skulle märka någon större skillnad eftersom optikern sa att skillnaden inte är stor jämfört med mina vanliga glasögon. Men förutom ålderssyntheten så har också brytningsfelet förvärrats, vilket nu korrigerats. Om två år är det dags för progressiva glasögon.

 

Ibland är där så märkliga bilder på Facebook… De är nästan lite… rara?

 

* Term som används när porten är låst så inte löst pack kan ta sig in i hyreshus.

||||| 0 I Like It! |||||

Bild Blogg Dravel Dumheter Selfie Skärmdump Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Min sista arbetshelg som ordinarie är avklarad. En vakant tjänst har i år inneburit att jag återträtt i gammal funktion, men nu är inte tjänsten vakant längre och jag återgår till mitt normalschema. Jag älskar att arbeta helg, men gillar inte de arbetsuppgifter jag måste utföra helg.

Men dagen blev väldigt seg. Den där lilla knarktabletten i går gjorde att jag bara fick sova 3 timmar i natt.

I övrigt har det varit en god helg. Bland annat låg där en avhandling på mitt skrivbord med personlig hälsning och med en inbjudan till en disputationsfest. Lite besviken blev jag kanske över att jag inte var omnämnd med namn under rubriken ”acknowledgements”. I förra avhandlingen jag fick omnämndes jag minsann med namn! Tror jag. Vänta… måste titta… Jo, i förra avhandlingen står mitt namn följt av ”for great assistance with Excel-files and pictures”.

Nåja. Det är ändå roligt att få en kopia på avhandlingar, för som ”bara sekreterare” brukar man bli bortglömd. Och med tanke på hur dessa avhandlingar delas ut till höger och vänster, så är jag förmodligen den enda som läser avhandlingarna från pärm till pärm. Som jag förmodligen sagt tidigare så läser jag fruktansvärt sällan litteratur om det inte är något som direkt har anknytning till mitt jobb.

Och några bilder från helgen och Facebook…

||||| 0 I Like It! |||||

Bild Dravel Dumheter Fotografi Selfie Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Tygpåsen FUCK MS gjorde succé på jobbet. Så här långt åtminstone. Det finns säkert någon som tycker att den är oanständig, men då förstår man inte innebörden fullt ut. Det är en besvärjelse. Ms har inte makten över mig (nåja), utan jag är starkare än så.

Och så har jag kanske nu – mer eller mindre officiellt – fått arbetslättnad. Om det egentligen är så stor skillnad, vet jag inte. Däremot kommer jag ha stängd dörr betydligt oftare. Jag testade det under en timme i dag. Vid tre tillfällen slängdes dörren upp med orden ”har du tid har du inte tid så kan vi ta det en annan gång men det går jättesnabbt om du bara tar dig tid då det går superfort och jag vill inte störa dig”. Ja, då är jag tillräckligt störd för att kunna återgå till mitt jobb och skadan redan skedd. Nästa vecka kommer jag även att låsa min dörr, inte besvara knackningar samt sätta upp lapp på min dörr om att jag är upptagen. Telefonen stänger jag också av. Vill de något får de avtala tid via mejl. Jag viker inte en tum.

Ibland undrar jag om andra upplever samma saker på sina jobb? Att stängda dörrar inte respekteras, att man inte ens knackar? Tidigare erfarenhet säger att även om jag låser min dörr, så använder de nyckel för att gå in till mig och då oftast med syftet ”vi ville bara kolla vad du håller på med eftersom du låst dörren”. Öh, de är värre än katter som inte klarar av en stängd dörr?

Oh, visst ja! Och så har jag fått lite fler arbetsuppgifter. Jag önskade minus. Förutsatte plus minus noll. Men slutade på plussidan. 😉 Typ. Jag får större möjlighet till att själv styra min tid och kommer att säga nej till precis allt som inte redan ingår i mina uppdrag. Typ. Det beror på vad det handlar om. Typ. Egentligen är det bara över tid som jag kan se om någon förändring skett – och åt vilket håll. Men det känns åtminstone lite lugnare för stunden. Kanske. Tankemässigt har jag ännu inte hunnit bearbeta det som det beslutades kring i dag.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Dumheter Kampen Multipel skleros (ms) Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Ja, vad skriver man dag 184 utan uppehåll i bloggen när inte så mycket händer? I och för sig – vardagen händer alltid. I dag hade jag första arbetsdagen på tre månader där ingen hade semester. Och på jobbet är jag mest förvirrad då jag genomgår stora arbetsförändringar.

Och så köpte jag lite blommar (snittblommor) på torget då jag tyckte jag behövde något… inte fint… fel ordval… Äh, jag kände att jag behövde pimpa mitt köksbord!

Okej, så min sommarsemester är ett minne blott sedan en vecka tillbaka. När ska jag vara ledig nästa gång? Tja, bortsett från att jag har 15 semesterdagar kvar att ta ut i år, så lär jag få vänta med det till nästa år på grund av alla deadlines. Kanske jag kan ta några dagar i januari/februari. Och sparar jag mina semesterdagar till nästa år innebär det att jag 2015 kan ta ut 46 semesterdagar. Det är väl något att längta efter när hösten känns tung och pressande där jag inte har tid att ta ledigt? Jag behöver aldrig vara orolig över att ha för få semesterdagar.

Ett par bilder jag lade ut på Facebook i dag:

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Dumheter

Kommentarer stängda

Det jag skäms mest över är nog att jag är nagelbitare. Från och till nagelbitare. Oftast nagelbitare.

Jag har för mig att det är klassificerat som ett nervöst beteende, men jag är inte säker. Det hela började åtminstone när jag var drygt fem år gammal. I min föreställningsvärld existerade inte något sådant som att bita på naglarna. Men så såg jag att min (då väldigt) unga moster hade väldigt korta naglar, så jag frågade nyfiket varför det såg ut så? Hon förklarade utförligt att hon bet på naglarna, även om jag inte kommer ihåg något specifikt (det har trots allt gått 40 år). Men min nyfikenhet gjorde mig intresserad av att testa – fråga mig inte varför. Så det var mitt startskott.

Periodvis biter jag inte på mina naglar, utan kan låta dem växa ut i fred och sedan låta det vara så. Kanske jag inte är en äkta nagelbitare? Det syns tydligt att jag är nagelbitare, men jag biter aldrig särskilt långt ner. Men tillräckligt för att det ska vara en skam för mig när någon påpekar det. På ett sätt påminner det lite om livet som snusare. Jag klarar mig utan, men väljer ändå inte det alternativet. Någon form av självbestraffning?

Varför detta meningslösa inlägg? Jag visste inte vad jag skulle skriva om. Och är lite fixerad vid att mina tumnaglar vuxit ut igen. När jag slutar bita på naglarna måste jag bli sekreterare ut i fingertopparna – bokstavligen; jag använder nagelfil för att ta bort frestande flisor som gör att jag åter börjar bita. På jobbet tycker de det är vansinnigt kul när jag som manlig sekreterare plötsligt sliter fram min nagelfil och börjar slipa… Och nej, jag har aldrig suttit i min chefs knä… (Även om jag använder läppglans – egentligen balsam mot torra läppar).

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Dumheter Vardagsblogg

Kommentarer stängda

När jag var riktigt liten, så fanns det ingen vårdcentral att gå till. Istället var det provinsialläkaren som gällde i byn. Märkligt nog minns jag en händelse där jag inte vet hur gammal jag var. När börjar man prata? I vilket fall som helst hade jag en envis förkylning med hosta och skulle få träffa doktor Holmqvist. Ute i väntrummet satt jag i min fars knä. Det var där jag såg en medpatient. Jag var fascinerad. ”Farbror stor näsa” var det enda jag upprepade om och om igen. ”Tyst, unge!”, sa min far som skämdes över mitt oförskämda uppförande. (Farbrorn hade en väldigt stor köttig näsa, så mitt konstaterande var korrekt).

Varför jag kom tänka på denna anekdot? Säg det…

Något helt annat. Lite chockad upptäckte jag i natt en bild i mitt Facebook-flöde. En naken karl! Chocken berodde mest på att någon vågade lägga ut en sådan bild på Facebook som är kända för att censurera det mesta som i deras värld är stötande. Åtminstone tidigare hade de nära på autocensur där bilder av grisar försvann då de visade för mycket hud. I dag måste någon gör en anmälan om olämpligt innehåll och då är det inte bara en bild som kan försvinna – ett helt konto kan gå upp i rök. (Däremot går det bra att skriva kränkande saker på FB?).

Jag var tvungen att ta en skärmdump. För hur länge skulle en sådan här bild tillåtas ligga uppe?

Mycket riktigt, när jag kollade en timme senare så var bilden borttagen.

Det som är lite kul är också att bilden är av dålig kvalitet, även om man kan se att killen förmodligen är mer en grower än en shower. Shower or grower.

Men tre timmar senare var bilden tillbaka på Facebook, om än något modifierad.

FARBROR STOR NÄSA!

||||| 0 I Like It! |||||

Bild Blogg Dumheter Minne

Kommentarer stängda

Har jag semester som sitter och tittar på fiskmåsungar om dagarna? Blev det lite svalare skulle jag nog åka iväg och shoppa något åt mig själv, men är inte så pigg. När jag inte ens orkar titta på tv så är det illa. Det är sängläge med ljudbok som gäller så länge det är över +20 grader ute. Annars är nätterna underbara där det blåser in (+18) genom öppet fönster på min nakna lekamen. Nej, jag fryser inte. Kroppstemperaturen är farligt hög ändå.

Men jag vet fortfarande inte vad jag skulle kunna tänkas shoppa åt mig själv. Jag är så gentil att jag säger att kostnaden inte har någon betydelse, bara det får plats i korgen på rollatorn. Eller om det är dags att skaffa en piercing? Fast sånt gör man inte när det är rötmånad. Och – jag har inte bestämt mig för var den där piercingen skulle sättas. Funderar allvarligt på båda bröstvårtorna. Och stav verkar vara mest estetiskt.

||||| 0 I Like It! |||||

Bild Blogg Dravel Dumheter Fotografi Fundering Kampen Personligt

Kommentarer stängda

Förra året blev jag så avundsjuk när jag läste mitt twitterflöde. Jag fullständigt bombarderades av Wil Wheaton som retweetade från sitt eget flöde. Avundsjuk? De livetweetade då de på tv såg premiären av Sharknado. Att det var en dålig kalkonrulle förstod jag, samtidigt som den tydligen var väldigt komisk (à la Mördartomaterna anfaller).

Men så dök då äntligen Sharknado upp på Netflix för några månader sedan. Under det svenska namnet Hajstorm (usch). Först i dag var jag i rätt stämning att se filmen (värmen gör att hjärnan mjuknar och inte är så kritisk).

Storyn? Tornado över Stilla havet drar med sig hajar som plötsligt anfaller Los Angels. Det fantastiska är att vattnet stiger och hajar simmar runt på gatorna och äter folk. I detta måste en man rädda sin exfru och barn. Väldigt klassiskt för en katastroffilm, förutom detta med hajarna…

Vad jag tyckte? Jo, den var riktigt, riktigt dåligt filmad, dåliga effekter, massor av misstag, uruselt manus, men… småkomisk just på grund av allt det. Och kritikerna har inte varit nådiga, men det har ingen betydelse. Nu kommer Sharknado 2. Can’t wait…

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dumheter Film Netflix Skräp Tv Twitter

Kommentarer stängda

Flera har de senaste dagarna sagt till mig att jag har en väldigt mörk och manlig röst nu när jag är förkyld. Det oroar mig lite. Vad tycker de om min röst annars då? Pipig fröken?

Men jag pratar alltid med ljus röst. Har alltid gjort det. Vet inte varför. Tror det är när jag umgås med andra, för normalt – om det är normalt att prata för sig själv – så har jag ett lägre register. Om (big if) jag sjunger så börjar jag automatiskt lite djupare och längre ner. Och nu när jag är förkyld så anstränger det rösten minst att ta fram basen.

Som sagt – jag vet inte varför jag pratar så… inte gällt, men… upphetsat? Trots allt har jag fått lära mig att de som pratar med en djupare röst blir tagna på allvar. Därför brukar kvinnor i chefsposition få tipset att prata med en mörkare röst. Vilket får mig att fundera…

… tar vi Lill-Babs på väldigt stort allvar?

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Dumheter

Kommentarer stängda

Bitstrips. Ibland är jag väldigt… konstig. Här är bilderna 53-59.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dumheter

Kommentarer stängda