Kategori: <span>Vardagsblogg</span>


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Sedan jag fick nytt arbetsrum för ett par månader sedan, har folk så smått börjat finna ut var jag sitter. Avsides, ingen kan se in till mig där jag sitter längst in i ett hörn. Men när jag sitter och arbetar i godan ro, så har det börjat… alltså, hur ska jag beskriva detta. Plötsligt ser man ett halv huvud kika in genom dörren. Ingen vågar gå rakt in på mitt rum trots öppen dörr. Och när jag fått ögonkontakt brukar jag få en försynt viskning om jag har tid ”fast vi vet att du har jättemycket att göra”. Förmodligen har man lärt sig från tiden då jag satt i skottgluggen med allehanda dumma frågor, att jag exploderar och blir vansinnig när jag blir störd. Av dumheter. Numera är det inte dumheter man stör mig med, för nu söker man aktivt upp mig. Så jag exploderar inte längre. Men det känns lite lustigt att man börjat gå på tå för mig. Ändå kan jag inte tycka att jag varit en hemsk och otrevlig människa, för jag har bara satt gränser när man inte respekterat mitt behov av ostörd arbetsmiljö. Nåja.

Efter jobbet åkte jag på spa. Tandhygienisten såg inget speciellt som behövde åtgärdas, förutom två saker.

1. En gammal lagning är trasig, den måste bytas ut.

2. I januari gjorde jag en rotfyllning. Eventuellt måste den borras bort, fyllas på ännu en gång för att sedan bygga på en ny krona. Svårt att förklara, ännu svårare att åtgärda. Men jag får tandköttsinflammation hela tiden eftersom… kronorna är misslyckade och trasiga. Plastskit.

Annars får jag som vanligt godkänt. Tandförsäkringen känns egentligen onödig även om den är väldigt billig och jag får ”gratis” tandvård. Men så dyker det upp sånt där som rotfyllningar som kan bli hur dyrt som helst, och då är det bra med tandförsäkringen (jag betalar väl ungefär en hundralapp per månad i tre år). Särskilt nu om de måste göra om rotfyllningen från i januari.

Usch, det blev en lång dag. Åkte hemifrån vid 6.30-tiden, var hemma efter kl. 19. Men till tandläkaren ska jag nu inte på en månad. Det som ska åtgärdas är inte akut, men ska bara göras.

Halva helvetesveckan har nu passerat. Men det känns som om jag inte kommit halvvägs än. Ungefär så jobbig är den här veckan.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Stolen har kommit. Arbetsstolen. Den för 7 000 kronor. Jag blev något förvånad – chockad – eftersom det inte gått 1½ vecka sedan jag beställde den. Och då hette det ”leveranstid tre veckor, men räkna med fyra eftersom vi drunkningar i beställningar och inte hinner tillverka i tid”. Så. Äntligen! En hel och fungerande arbetsstol. Den jag hade tidigare köptes 2009 och har varit trasig i över fyra år. Kanske jag nu kan slippa ryggont på jobbet.

Okej, det var dagens glada överraskning. Den tråkiga är att tandläkaren ringde mig. Nej, jag gillar att gå till tandläkaren (spa-upplevelse, ni vet), men jag… har… inte… tid! Ändå måste jag dig senare i veckan och är tacksam över att jag fick en kvällstid. Det där pusslandet med tider gör mig förtvivlad. Får inte ihop arbetstimmarna. Arbeta alltid och länge, aldrig ledig. Får avbryta arbetsdagar för sjukgymnastik, hämndjtänst och flärdtjänst. Nu också tandläkarbesök. Jag har två behov – jobba mina timmar och vara ledig för återhämtning. Efter sommaren har inget fungerat. Enda fördelen är att jag nu är så överstressad att jag slocknar medvetslös varje natt. Inga sömnproblem här inte… jag är way past that

Men det var ju kul med stolen… Kanske jag får sitta i den på… onsdag?

||||| 0 I Like It! |||||

Kampen Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

I stort har jag slutat med lösenordsskyddade inlägg. Men vissa saker… Som detta att ha en öm moder som precis fyllt 61 och som behöver hörapparat. Och som håller på att bli blind (gula fläcken, just nu 60 % syn) och som ska opereras p.g.a. grå starr. Just saying…

||||| 0 I Like It! |||||

Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Där verkar vara fortsatta barnsjukdomar för TiVo. I dag när jag raderade ett program som jag sett, så frös/hängde sig hela TiVo-apparaten. Svart bild. Hände ingenting. I min enfald trodde jag att det var så lätt som att bara dra ut kontakten och sätta i den igen. Jojo…

  • Nyinstallation skedde. Det tog ungefär 20 minuter.
  • Alla, jag menar alla, program som jag tidigare sett och raderat, eller bara raderat, återskapades. Och blandades sig med de program jag spelat in men ännu inte sett. Jag fick manuellt radera 286 program. Därefter fick jag radera samma 286 program en gång till manuellt och permanent. Det tog två timmar. Hade jag inte raderat även permanent så hade alla raderade program återkommit vid ett strömtavbrott. Bevisligen.
  • De program jag hade tänkt spela in hade raderats. Men efter tre timmar så återkom min programmering, förutom för en dag. Som jag manuellt åter fick lägga in för inspelning.
  • Allt det jag spelat in tidigare och inte sett, låg kvar. Man kunde ju börja undra eftersom så mycket annat som låg på ”hårddisken” på TiVo:n var borta.

Ja, och där gick tre timmar enbart för teknikens under. Och i går tog det två timmar att uppgradera mobilen från iOS6 till iOS7. Teknik är inte tidsbesparande. Det är en myt.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Skräp Surgubbe Teknik Tv Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Är det nu man ska känna sig redo inför en ny arbetsvecka? Även om jag vilat denna helg – vilket kommit att bli hela syftet med helg för mig – så känner jag mig stressad och inte alls så utvilad. Veckan ska bli lugn är det tänkt. Inga direkta möten inplanerade, men massor av ”eget” arbete att utföra där jag inte riktigt vet hur jag ska hinna. Det är svårt att hålla jämn takt med inflödet av uppgifter som måste utföras. Ändå har jag nu gjort ett schema som jag ska försöka hålla mig till. Där jag avsatt telefontider för… patienter (jag har dock ännu inte fått någon telefon för dessa samtal), och andra uppgifter som ska utföras på exakta klockslag varje dag. Jag måste ha den strukturen. Som jag bara kan hålla när jag inte måste gå på något möte.

Vad hände i helgen då? Jag har lagt tid på dumhet. Rejäl dumhet. Som tagit i stort sett hela lördag och söndag. Jag har sett trilogin med Star Wars (een första trilogin alltså). Ettan (episod IV) har jag sett X (inte tio) antal gånger, men tredje delen (episod VI) har jag nog aldrig sett slutet på. Varför vet jag inte. Men nu är det gjort. Det blev för mycket tv den här helgen.

Jo, förresten. Där är mer saker som ska ske i veckan mer än jobb. Fönsterputs kommer hem till mig. Värdelöst att få tiden ”någon gång mellan klockan 8 och 12”. I fyra timmar är man låst till att bara sitta och vänta. För något som tar mindre än fem minuter att utföra för den professionelle fönsterputsaren som ska putsa 27 glasrutor (inklusive en fönsterrams fyra glassidor, det vill säga nio fönster). Det som också är något irriterande i sammanhanget är förberedelserna med att flytta typ 25 krukväxter och sedan ställa tillbaka dem. Väldigt mycket arbete och tid för fem minuters fönsterputsning. Jag får vara hemma den dagen istället för att jobba. Där jag missar två möten på grund av detta. Men så är det när man måste pussla ihop sin vardag till något fungerande – man måste kompromissa. Och jag kompromissar inte vad gäller fönsterputsning. Jag betalar för det och är jag inte hemma så får jag betala ändå trots att jag ingen fönsterputsning får.

Det känns ofta som om andra bestämmer över min tid. Me. Not. Like! Och Star Wars kunde jag varit utan. Vilket är mitt eget fel.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Kampen Omvärldsbevakning Personligt Tv Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Riktigt drygt med flärdtjänsten i dag. För dagen hade jag planerat in möte på annan adress, en adress som jag tidigare använt mig av och som jag vet andra också åker från/till. Men i dag helt icke existerande enligt flärdtjänstchaufförerna.

På morgonen var vi halvvägs till Jönköping innan chauffören själv kom på att han körde åt fel håll. Jag hade nästan tänkt påtala det. Men sedan fick jag ändå visa vägen och trots att jag sa ”här – stanna” så körde han förbi adressen och fick backa.

Värre var det hem. Så här ser mina beställningar ut enligt bokningssystemet (de två sista bokningarna gjorda av flärdtjänsten).

 

Kl. 15.55 – jag går ut en kvart före hämtning.

Kl. 16.10 – ingen bil.

Kl. 16.20 – jag ringer flärdtjänst som upplyser om att chauffören sagt att adressen inte existerar men att han ändå kört runt och letat efter mig, men att jag inte varit på den gatan alls. Även om jag ringde kl. 16.20 så kom jag inte fram till flärdtjänsten då jag möttes av ”många ringer just nu, var god ring en annan gång” (endast fyra kan stå i telefonkö i storstaden Göteborgs flärdtjänst). Så jag kom inte fram på telefon förrän 16.40 och fick då ny bil beställd.

Kl. 16.55 – ingen bil.

Kl. 17.10 – jag ringer åter flärdtjänsten och möts av ”många ringer just nu…”. När klockan var 17.25 kom jag fram och flärdtjänsten var upprörda över att bil 2 inte heller hämtat mig. Bil tre beställdes.

Kl. 17.30 – ingen bil.

Kl. 17.45 – chauffören ringer och undrar varför jag inte står ute så han ser mig. ”Men jag står ju ute! Var är du?”. Jo, han snurrade runt på baksidan av huset uppe på berget, men lyckades ta sig ner och hitta mig.

Kl. 17.50 – bilen når mig!

Kl. 18.00 – hemma!

Jag bor alltså tio minuters bilväg bort och från det jag gick ut för att vänta på bil, tills jag äntligen kom hem, tog det alltså 2 timmar och 5 minuter!

I går fick jag 100 kronor i presentcheck som kompensation för att de tidigare varit 20 minuter försenade. Vad kan jag förvänta mig den här gången?

Och enligt hitta.se så finns min adress visst!

 

Och ännu ett bevis:

 

||||| 0 I Like It! |||||

Kampen Omvärldsbevakning Personligt Skräp Surgubbe Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Härom dagen gjorde man i TV4 en jämförelse mellan Göran Persson och Fredrik Reinfeld som bemästrande. Det är jag också. Förmodligen är det en effekt av att ständigt runt omkring sig höra en massa gnäll och inte någon konstruktiv kritik. Då är det lätt att komma med pekpinnar och attityden ”lyssna på mig, jag har rätt”. Som jag ser det finns inga alternativ när man ska bemöta gnäll och försöka få in folk i rätt led (se utanför sitt eget gnäll). Naturligtvis möter sådana här fasoner (bemästrande) motstånd, då vi alla också har en egen fri vilja och integritet. Jag hade gärna varit mer pedagogisk och lirkande istället för bemästrande, men ibland känner man att man varken har tid eller lust att lägga energi på att övertyga/omvända. Det är då lättare att peka med hela handen och säga ”gör som jag säger”.

Och även om detta också leder till en annan form av gnäll (fokusförflyttning), så är det precis vad vi nu önskar av skolan. Sedan något decennium har elever själva fått införskaffa information utan källkritik och samtidigt gått miste om saker och ting som de bör kunna ur perspektivet allmänbildning. Vi har en flumskola. Det är därför vi nu vill gå tillbaka till katederledda lektioner med lärare som ägnar sig åt korvstoppning då det är enda sättet att ge enhetlig utbildning och allmänbildning. Och det är lite det spåret jag är inne på. Jag undervisar när jag bemästrar. Självklart får man då bemöta mig med ifrågasättande, men inte med gnäll. Diskutera konstruktivt med mig och vi når gemensamt framåt. Gnäll är något väldigt egoistiskt och kontraproduktivt. Jag blir arg när någon gnäller och förskjuter problem till att ”andra gör inget för mig – det är synd om mig”. Det är missriktat om man tror att jag då blir ömkande, beskyddande eller håller med. Offerroller är inget jag accepterar och ger då svar på tal. Bemästrande. Läxar upp. Mental prygling. För ibland får det en bieffekt som är positiv – den gnällige rycks upp ur sin självömkan och har inte alla gånger förstått sin patetiska framställan av sig själv som person. Och den insikten kan svida och då blir jag måltavla. Men det är då diskussion kan uppstå. Och man kan vinna min respekt. Annars – inte.

Just nu är jag arg över de som gnäller på att facket inte gör någonting för sina medlemmar – som om facket inte utgjordes av sina medlemmar. Motfrågan jag då ställer, är om de är medvetna om kollektivavtalet och varifrån det kommer. Och vad man som medlem bidragit med. Svaret blir oftast ”jag betalar fackavgift men får ingen valuta för det”. Jag ids inte ens svara på det påståendet. Kollektivavtal är inget som står hugget i sten, utan omförhandlas ständigt. Och befinner man sig i en dålig arbetssituation och inte är med i facket, så kan heller inte facket gå in och stötta. Så sluta gnäll, sluta anklaga andra, sluta vara en barnröv och gör något istället! Bidra!

||||| 0 I Like It! |||||

Dumheter Kampen Omvärldsbevakning Övertygelse Personligt Surgubbe Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Efter gårdagens anklagelse (fortsättning följde i dag, men jag skriver inget om det) snurrade tankarna kring vad som egentligen låg bakom det hela. Det gjorde mig disträ. Så disträ att jag låste in mitt behörighetskort (nyckel) i mitt omklädningsskåp – i omklädningsrummet – i låst korridor i kulvert. Detta upptäckte jag i morse när jag skulle åka till jobbet. Där jag inledde dagen med sjukgymnastik.

Problemet med att låsa inne sitt behörighetskort är att det fick konsekvenser i form av att…

1) Ingen kollega har behörighetskort där mitt omklädningsrum ligger eftersom jag inte har manliga kollegor eller manliga handikappade kollegor.

2) Efter sjukgymnastiken skulle jag duscha – i mitt omklädningsrum.

3) Det var tajt med tid eftersom jag direkt efter dusch skulle förbereda frukost till ett möte med flera inbjudna.

Alltså fick jag…

1) Ringa kollega som fick fixa frukostförberedelserna åt mig.

2) Jaga telefonnummer till vaktmästare som kunde låsa upp alla dörrar. Numret kunde man på sjukgymnastiken fixa fram åt mig.

3) Först när jag var utanför omklädningsrummets korridor kunde jag ringa vaktmästare som kom relativt snabbt. Sedan fick jag låsa upp mitt omklädningsskåp och visa vaktmästaren att behörighetskortet fanns där och att fotot matchade mitt svettiga och orakade ansikte.

Jag hann duscha. Och komma i tid till mötet. Men det var jäktigt och ett pusslande. Dagen fortsatte sedan med att eftermiddagsmötet blev inställt men där ambulans jagat mig både genom fysiska besök, hälsningar, mejl och telefonsamtal. Så jag fick ta itu med det, vilket också tog sin tid. Det viktiga hann jag dock med – få koll över läget och allt det som jag sparar till en obokad arbetsdag. Därefter kunde jag nu ta helg. Men det har varit två tuffa dagar och jag behöver verkligen lite ledighet. Förutom det att jag måste privat komma på och utföra en träningsform i helgen. Visst är att vända sig i sängen en träningsform?

||||| 0 I Like It! |||||

Dumheter Kampen Personligt Privat Vardagsblogg

Kommentarer stängda

När dagen är slut och jag summerar hur mycket flärdtjänst jag åkt, blir jag rädd. För det är så himla tråkigt. Att lägga så mycket tid på att förflytta sig och genom Sveriges hemskaste stad vad gäller framkomlighet för bilar. Överallt är det bussfiler eller uppgrävda gator. Plus att de jävliga cyklisterna som inte kan trafikregler och som gör precis som de vill. Jo, även om det är hopplöst att åka bil här, så är det tråkigt. Och nödvändigt.

Det känns inte som jag utfört något arbete på månader och det stämmer. Jag är överallt i tjänsten utom på mitt arbetsrum. I dag var jag i grannkommunen på ett avslutningsmöte där projektet är över efter 3½ år. Sedan tillbaka till min ordinarie arbetsplats för ett möte (egentligen upplärning). Visst, här får jag variation till skillnad mot de enformiga resorna i stadstrafik. Men jag saknar att få sitta ner vid mitt skrivbord.

Ja, min arbetsstol var försvunnen i dag. Utan förvarning hade företaget hämtat sin lånestol jag haft och nu måste jag få tag i ny lånestol av annan modell. För jag tänker inte beställa samma variant som jag lånat. Det tråkiga är att jag i 2-3 år försökt få en ny stol då min ordinarie är trasig. Men det är den stol jag får leva med eftersom det är så svårt att få tag i en vettig lånestol. Jag misstänker att alla arbetsstolar är anpassade till korta kurviga kvinnor som svankar mycket. Jag känns inte som en målgrupp.

Utan att säga för mycket – det har varit en mycket obehaglig dag av anklagelser. Ett direkt påhopp där jag lämnades som ett levande frågetecken och utan vittnen. Hos mig har det skapat en negativ stress och jag är rädd att det kommer att (primärt) ge mig nya ms-symtom.

Min TiVo sköter sig, gör det den ska – spelar in för glatta livet. Och kanske jag till helgen hinner se resultatet av alla inspelningar.

||||| 0 I Like It! |||||

Kampen Multipel skleros (ms) Omvärldsbevakning Personligt Privat Skräp Teknik Tv Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Tv-tekniken är egentligen katastrof. Först hade jag ett kabelutbud som fungerade någorlunda även om jag var begränsad till vilka kanaler jag kunde titta på. Det har jag genom åren löst genom att konsumera tv-serier genom att köpa hela säsonger av dvd.

Nu skrotas hela kabelutbudet eftersom det är analogt. Det alternativ som getts är digitalt genom fiber. Vi har själva fått beställa den tjänst som vi vill ska kommer genom fibernätet, men det är inte alla som funnits tillgängliga. Själv hade jag gärna haft Telias digital-tv-utbud, men de är inte med i upphandlingen om att finnas med i tjänstutbudet. Alltså valde jag en konkurrent till Telia. Det finns trots allt ganska många att välja mellan, men mitt val föll på de som är mest kända (några företag har jag aldrig hört talas om och ofta några krävde att man beställde tv-tjänst genom två företag för att koppla ihop två boxar för att kunna se på en kanal – aldrig!).

Men som bekant hade jag otur när jag i augusti beställde abonnemanget. Först fick jag ett programkort men ingen digitalbox trots att jag beställt en sådan – en inspelningsbar variant. När jag efterlyst boxen och den skickats hem till mig, så visade det sig 1) fel sorts box som inte fungerar med fibernät och 2) inte inspelningsbar. Därför sände de en ny box till mig. Som fungerar med fibernätet men som fortfarande inte är inspelningsbar.

Därför ringde jag i förra veckan och hävde mitt abonnemang. Nej, kanske inte. Jag uppgradera abonnemanget och passade då på att byta form till TiVo. Först ville de inte godkänna detta eftersom jag förbundit mig till ett långt abonnemang som inte gick att bryta. Men eftersom man strulat så väldigt med mig, så gick de ändå med på det.

I dag har jag installerat min TiVo. Rent tekniskt så är det betydligt bättre än de gamla vanliga digital-tv-boxarna, även om tekniken för TiVo är gammal och omodern. Vilket jag inte bryr mig så mycket om eftersom jag vill ha mer flexibilitet vad gäller tv. Jag har inte på flera år suttit ner och tittat på ett program när det sänts, för det passar mig inte. Jag vill kunna spela in och se i efterhand. Med TiVo fick jag betydligt mer rent tekniskt, vilket bara är bra.

Det är tre kanaler jag kan spela in parallellt, vilket redan i morgon kommer att ske då tre av mina favoritserier krockar kl. 21. Jag behöver inte leta efter repriser.

Jag kan också gå bakåt i tiden och se program som redan visats. Utbudet är inte så stort, men jag kan gå bakåt en vecka i tv-tablåerna och se ett program.

Den kanal jag tittar på spelas automatiskt in under en timme, så jag kan gå tillbaka och titta, eller trycka på paus så fortsätter TiVo:n spela in och jag kan där också gå tillbaka och se ikapp.

Dessutom kan jag begära att TiVo spelar in allt sådant som intresserar mig utan att jag behöver programmera tider och kanaler. I önskelistan kan jag till exempel ange att jag är intresserad av Doctor Who och Supernatural, så spelas alla sådana avsnitt in oavsett vilket kanal eller tid på dygnet det sänds.

Spelas något in automatiskt som jag inte är intresserad av att se, så kan jag bara radera inspelningen. Råkar jag radera något som jag skulle velat se, så kan jag återskapa programmet.

Men jag kör mest med manuella inspelningar, där jag i förväg programmerar vilka program jag vill se i veckan (kommande två veckor). Jag kan också välja inställningar som prioriterar programmen om där är för många överlappande. Jag kan också förlänga inspelningar till om program inte slutar i tid. Ja, det verkar finnas tusen funktioner och möjligheter.

Det svåra är bara att hitta alla möjligheterna som ges. Det är också bland annat det jag menar med att tv-tekniken inte är bra. Det är inte användarvänligt men dyrt. Men TiVo verkar ändå vara ett gott alternativ i brist på annat. Nu ska jag bara bli ett med min TiVo och lära mig acceptera den krångliga tekniken.

Tillägg 1: Jag behöver inte längre fjärrkontrollen till min tv. Jag har fört över funktionerna till den fjärrkontroll som sköter TiVo:n. Bra!

Tillägg 2: Min dvd skrotade jag i dag. Jag har tidigare främst använt dess hårddisk för att spela in, vilket nu är onödigt (omöjligt?). Och vill jag se en dvd så kan jag göra det i datorn.

Tillägg 3: I går fick jag hålla reda på fyra fjärrkontroller, nu bara två (Apple TV och TiVo).

||||| 0 I Like It! |||||

Omvärldsbevakning Personligt Teknik Teveserier Tv Vardagsblogg

Kommentarer stängda