Kategori: <span>Vardagsblogg</span>

Publicerad 15 oktober, 2013

Ett mysterium


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Dagligen får jag på jobbet frågan hur jag egentligen mår. EGENTLIGEN mår. Öh, vad menar man? De vet att jag har ms, har mina skov, att jag just nu går med rollator, att jag enligt sjukgymnasten är urstark och är där 1-2 gånger per vecka. Så vad är frågan? I min värld är allting som vanligt. Jag jobbar med en sjukdom, vilket jag inte tycker är något konstigt.

Men tydligen är det inte riktigt vad man avser med frågan hur jag ”egentligen” mår. Istället syftar man på något som inte har med min ms att göra. Det alla undrar är ”hur orkar du”. Inte detta att arbeta med sjukdom, utan bara detta med att arbeta. Jag klagar aldrig över min arbetsbelastning, men de förstår att jag har mycket att göra (underdrift) och de tycker det är så ofattbart. Att jag har så många roller, så många möten, är så… insatt. De förstår inte hur jag hinner eller orkar, då de själva inte avundas så som min arbetsbeskrivning ser ut. Och jag förstår ingenting. Är man på jobbet så jobbar man, oavsett innehåll. Oavsett belastning. Jag har förmågan att sålla och helt exkludera sånt som är oviktigt och istället fokusera på det där andra. Och jag har en väldigt hög kapacitet. Jag går inte på alla möten som jag borde, utan jag prioriterar. Det är omöjligt att nå mig per telefon, men det går att mejla (vilket jag föredrar).

Till våren får jag nya arbetsuppgifter. Jag betvivlar att något kommer att lyftas ifrån mig, åtminstone inte officiellt. Förmodligen blir det så att jag av tidsbrist bara slutar göra något och ingen kommer att ifrågasätta det. För trots allt har jag min veckotid och kan inte hinna allt. Men mycket. Kanske det mesta. Och jag mår bra av att det händer saker omkring mig och att jag aldrig kan planera min dag längre än en timme. Just nu är där många som försöker nå mig och mitt standardsvar är att de får återkomma den 31 oktober, för då har jag inga inplanerade möten. Den dagen kommer jag att ha en lång kö av folk utanför min dörr och jag kan väl likna det vid att jag då håller audiens.

Men jag har inget att klaga på. Jag har en någorlunda god löneutveckling, kan fritt styra min tid och vad jag gör med den, samt att jag känner att min kompetens används på rätt sätt. Så vad skulle jag klaga på? Varför skulle jag inte må bra? Egentligen?

||||| 0 I Like It! |||||

Fundering Kampen Omvärldsbevakning Självinsikt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 14 oktober, 2013

Shopping

Bloggen fick vila de dagar jag hade ömma modern hos mig. Det har varit en långhelg där jag i dag haft semester för att riktigt dra ut på ledigheten. Jag minns knappt vad som hänt sedan jag sist skrev, mer än att jag kommer ihåg allt jag lagt pengar på. I lördags blev det en ny vinterjacka för 4 000 kronor och ny gubbkeps för 500 kr. Visst, det är dyrt, men så är det när ens övervikt hänvisar en till att bara besöka en butik som kan ta hur mycket betalt de vill. Ändå tycker jag inte det är så illa. Eftersom jag är stamkund så får jag rabatt i form av gratis kläder. Den här gången fick jag en skjorta (värde 800 kronor) och tre par strumpor (värde 150 kr).

Efter klädinköpet gick jag in i den intilliggande bokaffären där jag också shoppade loss. Dock inga böcker. Det blev en bläckpenna med Tardis och en kaffemugg med Dalek på. Tardis är den polistelefonkiosk som Doctor Who flyger runt i när han gör tids- och/eller rymdresor. Dalek är hemska fienden till Doctor Who och allt liv i rymden. När jag betalade i kassan sa expediten: ”Så nu kan du dricka ditt morgonkaffe som en riktigt Time Lord”. Jo, the doctor är en Time Lord. Och jag är helsåld på Doctor Who. Det bästa BBC sänt i snart 50 år.

I dag fick jag också punga ut med pengar. Det blev en kattkalender 2014, en anteckningsbok och almanack 2014.

Det kostar på att vara ledig.

||||| 0 I Like It! |||||

Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 10 oktober, 2013

Utopi

Dagens största nyhet (enligt egen utsago) är att jag nu beställt TiVo* som lär komma inom några dagar. Jag har ju gång på gång blivit lurad och inte fått den inspelningsbara box jag beställt (först fel box, sedan ny box utan inspelning) och krävde därför att få häva mitt nya abonnemang som jag tecknade för mindre än två månader sedan och som är låst i ett. De kollade upp detta åt mig, för man ska inte ha två parallella abonnemang och först sa de att jag inte kunde få TiVo. Men till sist fick jag det godkänt. Och nuvarande felaktiga box behöver inte skickas tillbaka. Hoppas nu bara att det här fungerar.

Annars har dagen varit som den brukar vara och så som den varit den senaste tiden – sjukgymnastik och jobb. Tydligen gjorde jag fel i dag när jag satt på motionscykeln, för vid kontroll efteråt hade jag haft för stort motstånd vilket motsvarar kraftig uppförsbacke. Jo, men jag är ju fysiskt väldigt stark. Och kanske jag av den anledningen inte får fortsätta sjukgymnastik vilket jag tycker är hemskt. För då kommer jag att förlora i funktion. Det är bättre att hålla på kontinuerligt.

Sömnbristen fortsätter även om jag slog rekord i natt med 5-6 timmar. Men jag känner att sömnskulden växer och det har varit en tuff dag fysiskt, även om jag klarat av den. Cellerna skriker av trötthet (sömnbrist, inte p.g.a. sjukgymnastik) och jag har hjärtklappning. Det enda positiva är att bältrosen för stunden lagt sig i dvala igen.

* TiVo = spela in fyra program samtidigt, pausa i direktsändning, känner av och spelar automatiskt in program som utifrån mina tittarvanor visar vad som intresserar mig.

||||| 0 I Like It! |||||

Hälsohistoria Kampen Teknik Tv Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 9 oktober, 2013

Podhead

Ordinär dag. Allt har återgått till det normala efter semesterveckan. Förutom att flärdtjänsten fortsätter att strula genom att komma för sent och sedan inte kunna lämna mig i tid.

Annars hann jag väl inte så där väldigt mycket i dag trots övertid. Åtminstone inte mer än att besvara de kluriga och svåra mejlen som jag aldrig tog itu med under min semester. Det tog precis hela dagen. Vilket på sitt sätt var bra att jag kunde få undan, då jag inte hade några inplanerade möten i dag. När jag har mötesdagar är det svårt att sätta av tid mellan mötena för att hinna tänks sig in och formulera mejl.

I morgon är det en typisk mötesdag. Då ska jag försöka hinna ringa de där viktiga samtalen som också väntat på att bli gjorda.

Ja, jag fick bara fyra timmar med sömn i natt och det har känts hela dagen. Frågan är om jag kan somna bara för att jag är trött, sovit för lite och har möjlighet till tidigt sänggående. Vi får se. Har jag inte fel så finns där ett nytt podavsnitt som väntar på mig och som jag gärna vill hinna höra innan jag somnar.

||||| 0 I Like It! |||||

Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 8 oktober, 2013

Mycket vila, mycket ro, men ingen sömn

Semestern är över nu. En dryg vecka har gått. Förhoppningsvis ska arbete leda in mig på sömnens förlovade land. Jag vet inte riktigt varför jag inte kan sova om nätterna (eller dagarna). Jag är inte inaktiv bara för att jag varit ledig, då jag varit inne tre gånger på jobbet för olika möten samt haft sjukgymnastik som vanligt.

Sedan i söndags har jag känt mig (fysiskt nästan) som om jag var i startgroparna och väntade på signal att 100-metersloppet ska börja. Det är min otålighet som ger nästan fysiska effekter och det beror på att jag vet att väldigt mycket väntar på jobbet som ska bli utfört. Cirka 120 mejl har jag fått vilket inte är så mycket. Av dessa är det 15 som jag måste besvara särskilt när jag är åter i tjänst samt att jag har minst fyra samtal att ringa fortast möjligt. Jo, jag vet vad som väntar och jag känner mig väldigt taggad. Om jag får vara utsövd när jag kommer till jobbet.

Har jag hunnit det som var tanken för min semester? Där var ingen tanke. Jag tar alltid semester vecka 40 varje år eftersom det efter sommaren blir rivstart med mycket arbete som sedan håller i sig fram till midsommar nästkommande år. Så jag försöker få in små andningshål även om det i år verkade extra svårgenomfört i och med att jag behövt gå in så ofta på jobbet under ledigheten. Men en effekt av att vara ledig är att min bältros då åter går in i en lugn fas när jag inte känner mig stressad. Alltid något.

Förresten. Jag har lagt in om semester i nästa vecka. Måste ju mjukstarta…

||||| 0 I Like It! |||||

Omvärldsbevakning Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 7 oktober, 2013

Förseningar

Arg, stressad, och möjligen lite ledsen. Den jävla flärdtjänsten.

I dag hade jag ett väldigt viktigt möte på jobbet som jag var tvungen att närvara vid trots att jag har semester.

Därför bokade jag flärdtjänst för att ta mig till mötet. Senast framme kl. 13.55, med absolut nödvändighet. Och det är något kommunen lovar. Bestämmer man en hämttid kan de aldrig garantera att man kommer fram i tid. Däremot kan de garantera ”frammetid” där man helt säkert ska vara framme på avtalad tid. Det brast rejält i dag.

Kl. 13.25 skulle jag hämtas för att garanterat vara framme kl. 13.55.

Kl. 13.35 ringde jag och efterlyste bilen som inte dykt upp. Trafikledningen ringde inte chauffören då alla bilar är utrustade med gps och de ser var bilen befinner sig. Så svaret blev ”om 3-4 minuter är den hos dig”.

Kl. 13.45 ringde jag igen eftersom bilen fortfarande inte behagat komma och då det bara var tio minuter kvar till min ”senast framme”-tid. Den här gången ringde trafikledningen chauffören som sa att han var framme. Jo, jag såg att han då kom.

Sedan dröjde det ytterligare 10 minuter innan han fått in mig i bilen och börjat köra. Då skulle jag redan varit på jobbet. Anledningen att det nu blev den här fördröjningen berodde på att han inte visste var jag skulle, utan satt och letade och läste på sin display. Sedan kunde han inte backa, så han fick lämna bilen för att hämta nyckeln som satt i bommen, för att sedan köra ut en annan väg. Därefter visste han inte om han skulle köra till vänster eller höger i en korsning (hade kvittat) utan parkerade bilen mitt i korsningen och satt och tittade åt höger och vänster för att försöka avgöra vilken väg han skulle välja. Jag var inte särskilt hjälpsam. Jag sa inget. Jag var uppretad. För jag fick inte en ursäkt eller förklaring till varför han var så fruktansvärt försenad.

På vägen till jobbet tog han ständigt fel avfarter och körde omvägar. När vi kom till jobbet körde han fel där också och då fick jag börja dirigera.

Jag kom ”bara” en kvart för sent till en riktigt viktigt möte där människor satt och väntade på mig och som bara skulle vara en timme.

Det här blir en stor fet anmälan från min sida till kommunen.

  1. Bilen var mer än tjugo minuter försenad – enligt regelverk får en bil aldrig vara så försenad.
  2. Jag var framme femton minuter efter regelverket för deadline som säger att har man en ”senast framme”-tid så ska man vara framme innan den tiden.
  3. Trafikledningen skulle ringt chauffören redan första gången jag ringde för att säkerställa att bilen var på gång eftersom det var tajt mellan hämt- och lämntid.
  4. Chauffören läste inte instruktionerna kring vad som gällde för min resa (sitta fram och så vidare).
  5. Chauffören lämnade ingen förklaring eller ursäkt till förseningen. Det är en märklig försening, för jag såg på chaufförens display att det var beräknat att jag skulle hämtats i tid.

Så här är det alltid. Bilar kommer inte. Jag efterlyser dem. De lämnar mig aldrig i rätt tid, så jag kommer alltid för sent.

När jag kom för sent till mötet bad jag inte om ursäkt. Istället sa jag ”färdtjänst” och alla nickade och log igenkännande. De vet hur illa färdtjänsten fungerar efter att ha arbetat med mig i 13 år. Dessutom kan jag inte be om ursäkt för mina sena ankomster då felet inte ligger hos mig. Det ligger utanför min kontroll.

Så. Nu ska jag mejla kommunen och försöka få chauffören sparkad. De chaufförer som missköter sig får inte längre köra färdtjänst i kommunens regi. Jag får se det som plåster på såren. (Chauffören som somnade för något år sedan och då körde och krockade fick sparken efter att jag ringt kommunen).

||||| 0 I Like It! |||||

Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 5 oktober, 2013

Dygnet utan sömn

Två gånger på en vecka. Det var länge sedan sist vilket jag varit tacksam för. Insomnia/sömnlöshet är ganska… tröttande. Tänk att vara vaken i ett helt dygn utan att kunna sova oavsett hur trött, slutkörd, sömnig man är. Jag hade ett sådant dygn i går och i natt. Och jag har ingen förklaring till det mer än att det är så här ibland.

När sömn väl infinner sig är det dagtid vilket gör mig lite låg resten av dagen (när jag vaknat). Att dygnsrytmen ändras och jag vänder på dygnet gör mig inte så mycket, men det är inte bra när man har åttaganden dagtid. Även om jag har semester så har jag möten och annat som måste ske dagtid. Att då först inte kunna sova på ett dygn och därefter börja sova förmiddagarna till lunch, ställer till bekymmer.

Träningsvärk efter gårdagens sjukgymnastik? Nej. Märkligt nog inte. Förutom att jag också i dag känt av den där värken i huvud/nacke. Så det är lugnt på den fronten.

||||| 0 I Like It! |||||

Kampen Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 4 oktober, 2013

Mycket vardag, lite semester

Två timmar blev tre timmar när jag åter gick in på jobbet under min semester. Jag förvånas över detta att jag alltid har besökare som väntar på mig trots att jag officiellt inte är i tjänst. Att jag är så eftersökt. Att man har så stort behov efter att få tag i just mig. Nej, jag förstår det faktiskt inte.

Sjukgymnastiken jag går på varje vecka har haft ett litet uppehåll på 2½ vecka. Det kändes inte som jag hunnit regrediera på den här tiden, utan körde på i dag som vanligt plus lite till. Men jag märker att jag, främst mentalt, behöver sjukgymnastik 1-2 gånger per vecka för att må bra. När jag känner mig starkt och energisk, och inte som en ms-påverkad patient, så hjälper det också till att mota tillbaka panikångesten.

Men jag vet inte riktigt hur jag ska reagera på detta att jag sägs vara den fysiskt starkaste patienten som gått på sjukgymnastiken. Min reaktion blev spontant ”så nu kastar ni ut mig?”, viket inte verkar vara fallet. Eventuellt så ska jag, om jag får min vilja igenom, få låna gymmet 30 minuter dagligen när där ändå inte är patienter och då jag inte behöver en närvarande sjukgymnast. För mig skulle detta kunna vara en bra start på arbetsdagarna, att först köra lite träning. Vi får se.

Det har gått drygt två veckor sedan jag gjorde min magnetkameraundersökning (säg aldrig magnetröntgen!), och ännu har jag inte hört om något resultat. Med det är jag nöjd. Jag förmodar att jag blir kallade till min läkare senare i höst (datum för årskontroll är redan passerad – men jag förväntar mig inget annat av den usla vården) och då kommer nya behandlingsalternativ att diskuteras. Jag hoppas slippa mina dagliga sprutor. Främst av anledningen att jag inte tror de längre har någon effekt samt att jag får så mycket… inte biverkningar, men oönskade effekter av dem. Samtidigt så är mer potenta läkemedel också en större risk vad gäller farliga – och jag menar farliga – biverkningar. Men det är en riskkalkyl min läkare får stå för.

Ack, jag har typ huvudvärk. Ett är säkert – jag har nackont och är stel i nacken. Jag tror jag gjorde en dum grej på sjukgymnastiken som jag nu får lida ont av. Allt som gör gott gör också ont. Bevisligen.

Tydligen är det fredag i dag. Det är svårt att hålla koll när man har semester och samtidigt flänger och far fram och tillbaka till jobbet. Dessutom har jag jobbat så mycket helg också sedan midsommar att det också förvirrar. Jag kan hålla koll på när jag ska till jobbet, men jag vet aldrig riktigt vilken veckodag det är. Fredag.

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Medicinering Multipel skleros (ms) Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 2 oktober, 2013

Semester i vardagen

Det infinner sig en tillfredsställelse av att bara gå och skrota. Efter sommaren när semestern och sommarlov är över, och allt återgått till det normala, känns det väldigt skönt att ta en semestervecka. Jag blir inte stressad som när alla ”måste” vara lediga samtidigt och utnyttja fritiden på bästa sätt. Nu går jag och pysslar lite. Filosoferar. Bryr mig inte om klockan. Och njuter av att se alla runt omkring stressa på. Då värdesätter jag min ledighet på ett helt annat sätt.

Kanske det var oundvikligt, det där med att jag måste in på jobbet minst tre gånger under min semestervecka. Jag har ett jobb som inte riktigt tillåter att jag släpper det ens för en vecka. Samtidigt gör det inte så mycket, för jag är inte intvingad under semester, men det finns önskemål om att jag närvarar vid vissa tillfällen för att inte stoppa upp hela produktionen (eller hur jag ska uttrycka det). Till viss del kan jag även styra över detta vad gäller tiderna, men det måste infalla under veckan.

Hösten är alltid ett arbetsmässigt kaos. Så har det alltid varit och kommer för alltid förbli. Men just denna höst är extrem på ett lite annorlunda sätt. Normalt sett så brukar möten avlösa varandra och krocka med varandra. Denna höst är det istället så att möte efter möte ställs in eller skjuts på framtiden. Det är väldigt svårt att planera utifrån det. När jag väl är på jobbet vet jag inte vad jag vågar påbörja, för dessa ”ryckiga” möten kan ställa till det också innehållsmässigt i vad jag ska utföra.

Kallt och soligt. En perfekt semester för mig. Och eftersom det snart är lunch, så är det väl dags för mig att hoppa in i duschen med målet att få kläder på mig.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 1 oktober, 2013

Vardag i semester

Det tog knappt två timmar. Min arbetsinsats under pågående semester. Jag behövde åka in till jobbet för ett möte samt lite statistikframtagning (första vardagen i månaden). Men jag förstår inte hur jag kan vara så jagad ändå. Trots att telefonen var avstängd och jag officiellt inte närvarande, så kom det tusen frågor till mig att besvara. Förmodligen skulle jag kunna sitta på jobbet dygnet runt och jag skulle alltid ha besökare som behövde hjälp med något.

Ändå är det ganska skönt att gå in så här någon timme under semesterveckan. För jag behöver den pressen på mig då jag har dålig disciplin vad gäller stiga ur sängen när jag är ledig. Och jag hinner åka till jobbet en gång till under min semestervecka.

Dock blev jag väldigt irriterad och sur när jag kom till jobbet i dag. Någon hade låst min dörr dit bara en nyckel finns, och jag äger inte den nyckeln (fråga mig inte). Det tog en stund innan jag fann personen med den enda nyckeln.

Två albumsläpp på Spotify:

||||| 0 I Like It! |||||

Musik Omvärldsbevakning Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda