Ah, jag har varit teknisk! Överförde Itunes-biblioteket från gamla datorn till min iPod och avauktoriserade sedan gamla datorn. Överförde Itunes-biblioteket från iPod till nya datorn där jag också överförde Itunes-biblioteket som jag har på min iPhone. Så nu har jag ett uppdaterat Itunes-bibliotek.
Mina jämnåriga på Facebook lägger ut bilder på barn. Det jag då funderar på är om det föreställer deras egna barn, eller möjligtvis barnbarn? I den här åldern som vi nu är i (40+) kan det vara vilket som. Så jag vet inte om jag ska känna mig gammal eller möjligen lastgammal?
Kommentarer stängda
Så mycket ångest. Jag trodde inte det var möjligt? Och jag förstår inte. Jag är inte deprimerad. Ändå åker jag dit hela tiden på ångestattacker, som möjligen är panikångest. Jag vet inte säkert.
Det började med en ganska jobbig episod i morse när jag var ute med sopor. Det är inte långt, inte jobbigt, men… Halvvägs tillbaks höll jag på att tuppa av. Och har sedan varit sängliggande hela dagen. För symtomen jag får är (svårförklarade) någon form av tryck i huvudet, yrsel och hetta (flush) i ansiktet. Vad som egentligen leder till detta? Min tolkning är att jag nästan börjar hyperventilera (av panikångest) när jag 1) inte känner hur jag går då jag inte har känsel i underkroppen och 2) inte kan fästa mina skakiga ögon på något utomhus. Det är då jag håller på att falla ihop.
Under kvällen har jag suttit snällt och stilla framför teven och då känt tilltagande ångest – inte panikångest – och jag vet inte varför. Jag är stressad av situationer. Och situationen. Min semester som inleddes i torsdags avbokas till förmån av sjukskrivning. Där intyget inte stämmer. Där jag också vet att FK betalar ut felaktigt då jag tror jag råkat ange att jag arbetar mindre än vad jag gör. Och jag måste, måste, måste (tvingad) att påbörja sjukgymnastik trots att jag tror mer på behandling mot min panikångest/ångest. Dessutom är det nog dags för mig att återigen skaffa rollator då det blir för ostadigt med krycka ute i fria rymden (utomhus, öppna ytor där jag inte har väggar/stöd när jag är ostadig). Det där sista vet jag att många tolkar som torgskräck, men det är panikångesten.
Varför har jag panikångest? Den har kommit smygande under många år. Jag är väldigt aktiv, jobbar hårt (mer än läkare och FK vill), stressar och pressar mig själv, har svårt med balans och styrka, har en rädsla att falla och så vidare. Även om jag drar ner på takten så försvinner inte panikångestens intensitet som byggts upp under så lång tid.
Nu när jag blivit sjukskriven så är jag än mer stressad. För nu måste jag fixa en massa. Ändra mitt schema, avboka möten, boka in tider i primärvården, ringa FK och justera min inkomst, kontakta doktorn som skrivit fel på läkarintyget. Inget tar så mycket energi som att vara sjukskriven och ändra sin vardag. Det stressar mig. Och leder till än mer ångest och panikångest. Och så ska jag äntligen efter 13 år genomgå magnetkamera. Men måste skynda mig till en förundersökning som jag själv får ombesörja.
Min neurogena/neuralgiska magsmärta har återkommit. Förmodligen som en konsekvens av röran ovan.
Jag vill helst. Va’ själv.
Blogg Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Medicinering Multipel skleros (ms) Personligt Privat Självinsikt Skräp Vardagsblogg
Kommentarer stängda
Är det ens möjligt? Att försova sig när man har semester? Tydligen. Jag gjorde det i dag. Stängde av telefonens väckning innan den ringde, somnade om, vaknade en timme senare. Det går åt fanders nu med att ta morgontabletterna i rätt tid. Ja, jag försöker medicinera samma klockslag varje dag. En vuxenrutin jag har. Samtidigt var det väldigt skönt med lite sömn nu när det är möjligt efter senaste veckans sömnrubbningar orsakade av högdos kortison. Men ärligt lyssnade jag på ljudbok för länge i natt, och det är därför jag försov mig.
Trots söderläge på balkongen har det ännu inte varit möjligt att vistas på den i sommar. Har solen funnits har det istället varit sydlig storm, eller så har det störtregnat. Dessutom… vågar jag säga det… är det för kallt. Visst, jag tål inte värme, men att sitta i snålblåst är direkt skadligt.
Mina planer för dagen? Öh… fråga inte så dumt. Jag har semester.
Kommentarer stängda
Äh, klart jag laddade ner ännu en ljudbok för lyssning! Vad ska man annars göra när man har semester? Förutom att jag så här första semesterdagen mest somnat märkliga tidpunkter på dygnet. Väldigt slappt.
Det enda som just nu stör min sinnesfrid är jobbmejlen och kontakterna med neurosjukvården. Jag vill bara avskärma. Vill läka och slicka mina sår, typ. Känner mig inte redo för omvärlden.
Kanske det då är en flykt när jag säger att jag åter börjat titta på Våra bästa år/Days of our lives. Har inte sett de senaste två året (typ 600 avsnitt) men noterar att jag inte missat något.
Kommentarer stängda
Sover bättre. Vilar mer. Mindre kännbart skov. Skönt att allt inte är status quo eller enbart försämring. Jag pendlar fortfarande mellan sjukskrivning, arbete, fridagar och semester. Väldigt mycket ledig med andra ord. Och börjar bli uttråkad. Det är enformigt med dator och tv. Jag orkar inte för tillfället lyssna på ännu en ljudbok. Tänk om jag hade orkat ta mig ut. Men väder, skov och markläggningsarbetet utanför dörren tillåter inte det. Nåja. Jag har det bra. Har snus och mat så jag klarar mig. Och jag måste verkligen lära mig det där med att vila (sängläge) så att jag blir ännu lite bättre. För då kommer allt att gå så mycket lättare. Snabbare.
Kommentarer stängda
Min helg blir förskjuten när jag arbetar lördag och söndag. Det innebär att jag i dag har ”söndag”. Andra kanske säger tisdag efter att ha tittat i en almanack. Men jag känner det verkligen som om det är söndag. Det är den dag i veckan som jag är som mest avslappnad och känner att jag kan uträtta något privat utan att behöva prioritera ”dagen-efter-arbete-vila”. Men riktigt bra känns det inte i dag eftersom gårdagens migrän hänger kvar.
Midsommar har passerat och man kan tro att de flesta nu gått på semester. Inget tyder på det när jag kikar i jobbmejlens inkorg. Där är en pågående… Jag vet inte hur jag ska uttrycka det… Katastroftornado? Även om det inkluderar mig, så bryr jag mig inte i nuläget. Jag är inte i tjänst. Låter man det storma lite till, så kanske där kommer en lösning utan att jag behöver engagera mig.
Kommentarer stängda
I dag har jag startat dator nr 4 (av 6) för att se om där fanns något som behövde sparas innan jag kasserar också den datorn. Gud, alltså! Den där fläkten! Jag förstår att jag var i behov av ny dator i december. Jag hade glömt hur den lät! Datorn har stått på köksbordet och arbetat, men jag fick stänga dörrarna till köket. När jag sedan pratade med ömma modern i telefon så undrade hon vad det var som tjöt. Och då var jag ändå inte i köket som alltså hade dörrarna stängda.
Det jag fann lite intresserant var ett program jag hade på gamla datorn. MailWasher Pro har jag använt mig av i många år, men bestämde mig för att inte installera det på nya datorn för ett halvår sedan. Dumt nog, insåg jag i dag. När jag startade programmet ramlade det in +500 mejl. Jo, MailWasher är ett program där man kan se sina mejl på mejlservern och där antingen radera eller ta hem dem till ordinarie e-postprogram.
Hur jag kunde ha så många mejl? Jo, jag använder mig bara av tre mejlkonton i mitt e-postprogram, men har sammanlagt 16 mejlkonton på min mejlserver. Varför så många konton? Jag kan inte göra så mycket åt det. Mitt webbhotell har hittat på vissa mejladresser kopplade till mina X antal domäner och dessa går inte att inaktivera. Så det strömmar in spammejl på dessa ”fiktiva” mejladresser. Som belastar mina servrar och drar ner på trafik och tar utrymme. Det är där MailWasher kommer in. Jag har koll och kan då radera efterhand. Även om det aldrig är mejl riktade till mig personligen.
Så jag gjorde det enda rätta. Jag installerade MailWasher Pro även på senaste datorn, samt lade in alla mina 16 konton.
Kommentarer stängda
Kommentarer stängda