Kategori: <span>Vardagsblogg</span>


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Under hela veckan har jag kunnat gå i jeans. Äntligen! Smärtan på huden/i magen är så gott som borta och provoceras inte längre fram av beröring. Förhoppningsvis är två år av joggingbyxor nu över och jag kan se ut som en normal människa och inte som white trash.

Men jag märker också en annan skillnad. När man ständigt har joggingbyxor på sig i alla sammanhang, så förändrar det ens fysiska hållning. Det är nog något undermedvetet. Jag noterade nu när jag fick på mig riktiga byxor att jag då sträckte på mig, blev mer rakryggad och rörde mig ledigare. Från hösäck till viril och spänstig! Typ.

Två år utan riktiga byxor på… Jag gräver i gömmorna efter fler par byxor. De har verkligen hamnat längst bak i garderoberna. Eftersom jag pendlar så mycket i vikt över tid, så har jag mycket att passa ut och tvätta. Kanske det är dags köpa nya byxor också? Nå, men just nu är jag bara så glad över att kunna ha byxor på mig, så jag skiter i om de är omoderna.

||||| 0 I Like It! |||||

Kampen Multipel skleros (ms) Personligt Självinsikt Vardagsblogg

Stämplade in kl. 07 på jobbet. Stämplade ut kl. 18.01. Det betyder att jag jobbade över 2 timmar och 31 minuter. Lunchen åt jag kl. 11 och det var en medhavd leverpastajsmörgås. Istället har jag sörplat 6-7 koppar kaffe under dagen. Hemfärden blev försenad efter flärdtjänsten inte höll tiden.

Något helt annat… Jag kan inte förstå varför jag ikväll känner mig så 1) trött, 2) matt och 3) skakig.

Okej, symtomen kom inte förrän jag åkte hem. Annars har jag flängt runt på jobbet som Tarzan i sina lianer. Jag har varit oförskämt pigg och uppåt (också märkligt). Och det är också då jag säger de mest konstiga saker. I dag beskrev jag en tablett som jag brukar ta:

– Den är lika stor som ett stolpiller, men det är sånt man får svälja.

Kommentar: Höhö.

Nåja. Jag har gjort mig förtjänt av helgledigt nu. Nästa vecka har stuvats om. Istället för nio möten ska jag ha elva möten. På 3½ arbetsdag.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Den här veckan har det ena mötet efter det andra avbokats. Frågan är om samma sak händer nästa vecka när jag på 3½ arbetsdag ska hinna med nio möten? Jag gillar ju att ha mycket omkring mig.

Men jag börjar förlora arbetsuppgifter nu. Jag kommer att få förstärkning med tre personer som ska ta över en del av det jag utför. Kanske ganska rimligt eftersom jag säger att jag ska hinna med fyra heltidstjänster på 75 %?

Det händer saker.

||||| 0 I Like It! |||||

Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Det som sliter hårdast på mig är just detta… ”sliter”. Alla sliter och drar i mig (bokstavligen). Jag är så trött på detta att aldrig få vara i fred när jag jobbar. Det är okej att man stör mig med jobbrelaterade saker – om det är något som de facto involverar mig. Det är allmänt känt att jag vill vara ostörd, speciellt om jag stängt in mig. Men som jag sagt tidigare så finns det ingen som respekterar det.

Jag har fått några erbjudande om att flytta till annat rum på annan enhet, bara för att få lite arbetsro. Men jag vet inte om det är alternativ som är bättre även om jag överväger det. Varför jag behöver arbetsro? Därför att jag (som jag också sagt tidigare) ska hinna med fyra heltidstjänster (160 timmar) på 75 % (30 timmar). Ni förstår ekvationen? Jag prioriterar redan hårt och har då inte tid med sådant som jag kallar för dravel.

Dock fick jag åtminstone en positiv kommentar i dag. Att jag är strukturerad (ja, jag är väl så illa tvungen?) och har koll på läget. Men det är viktigt för mig – att hålla koll. Det åligger alla att engagera sig och göra sitt bästa. Förutom att det är ett lönekriterie, så är det viktigt att mentalt hålla igång. Många verkar bara släntra in på jobbet för att gnälla i åtta timmar och inte utföra så mycket faktiskt arbete. Jag förstår inte det där. Gnälla kan man göra på nätet…

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Surgubbe Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Oh, det måste jag skriva om! tänker jag ibland och glömmer genast bort det. Okej, jag skriver relativt regelbundet kring hur jag mår vad gäller ms och de symtom jag har, men vissa saker nämner jag inte. De mindre påtagliga men ändå närvarande besvären.

Jag håller fortfarande på med helvetesmedicinen (antiepiletiskt läkemedel som ska ta bort smärta) och upplever fortfarande biverkningar två år senare. Främst är det den där ”aspackad”-känslan som kommer över mig morgon och kväll. Då är det verkligen svårt att stå på benen. Men det gör också något med min tinnitus (som inte är ms-relaterad men som ändå finns där). Styrkenivån i min tinnitus kan variera beroende på hur trött jag är och hur mycket oljud jag har omkring mig. Men den påverkas också av helvetesmedicinen. Frekvensen åker trombon. I vanliga fall har jag samma frekvens på min tinnitus även om styrkan kan variera. Märkligt. Bara märkligt.

Synen är också något jag haft problem med, och jag har tidigare sagt att jag har sju olika synskador. Närsynt, brytningsfel, färgblind, ögonskakningar, dubbelseende, dimseende och så vidare. Något som kom för ett par månader sedan är att jag första timmen efter sömn bara kan titta med ett öga. Det andra måste jag ha stängt. Varför? Jo, mina olika ögonskador är inte likartade på båda mina ögon. När jag sover slappnar jag av och ögonen går in i ett defaultläge. När jag vaknar kan jag inte fokusera blicken, utan dubbelseendet finns där. Sedan tar det ungefär en timme innan jag tvingat till mig kontrollen. Detta är en ms-grej. Jag måste aktivt tänka på att fokusera blicken, annars tittar ögonen åt olika håll och jag får dubbelseende.

Detta är de små sakerna som ständigt är med mig. Kul, va?

||||| 0 I Like It! |||||

Hälsohistoria Kampen Medicinering Multipel skleros (ms) Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Nytt avtal gör att jag nu när jag beställer tjänsteresa med taxi (inte flärdtjänst – detta är helt i jobbet) så måste jag ringa till Moldavien för att få en bil. Det är lite skrattretande. De som svarar i Moldavien har stark brytning och behärskar väl svenska så där, men de har så underbara namn! Typ Stina, Gittan, Lisa. Låter det trovärdigt? Nej, men de har fått lära sig att inte uppge sina riktiga namn då det skrämmer äldre människor när de hör namn de inte kan relatera till. Det är en märkligt inställning. Alla i Sverige har väl inte svenskklingande namn? Vi är väl ett multinationellt samhälle? Eller?

Nej, kanske det inte är skrattretande. Det är beklämmande. 1) Att behöva ringa till lönedumpningsland för att åka ett par kilometer med ett lokalt taxibolag. 2) Att personalen i Moldavien är uppmanade att uppge fejkade namn. 3) Att vi ska skydda inskränkta äldre.

Lika beklämmande var det sedan i bilen. Chaufför av utländsk härkomst fick ett mobilsamtal med högtalarfunktionen påslagen. Ett språk jag inte förstod hördes. Då började min chaufför prata svenska. Efteråt förklarade han att det var av hänsyn till mig som kund. För att jag inte skulle bli upprörd eller rädd för att höra ett språk jag inte förstod. Vadå? Har man ett annat modersmål så har man väl rätt att prata det med landsmän utan att jag ska behöva ta illa upp? Förklaringen var återigen… rädda äldre.

Är det verkligen så svårt att leva i sin samtid?

(Frågan är om jag lever i min samtid – får man säga utländsk härkomst – är det PK?)

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Fundering Omvärldsbevakning Övertygelse Personligt Vardagsblogg

Det var rejäl migrän jag hade i går. Så rejäl att den också i dag blev lite betungande. Men inte värre än att jag kunde jobba hela dagen.

Mitt arbetsschema har i dag stuvats om rejält inför kommande veckor, och det känns lite oroväckande då jag inte känner att jag har koll på alla ändringar. Men ändringarna innehåller också lättnader och jag behöver inte i helgen sitta och försöka plugga in en föreläsning. Därför sprang jag nu åter in i den där helgväggen där jag inte har några planer och inte vet vad jag ska göra. Göra har jag alltid, men får jag inte tid på mig att planera i förväg så kan jag inte improvisera eller prioritera det jag ska göra på så här kort varsel. Helgen är ju här nu!

Kanska jag bara ska ta det lugnt efter det svåra migränanfallet som är det värsta på flera år? Men hur ska jag kunna ta det lugnt när jag inte fått de där filmerna jag beställde förra helgen? De skulle varit hos mig senast i onsdags, men har ännu inte synts till. Nåja. Kanske jag ska testa att sova och kalla det för vila?

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Hälsohistoria Kampen Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Plötsligt ligger jag väldigt mycket minus på flexen. Jag har helt enkelt skolkat för mycket från jobbet. Senast i dag orkade jag helt enkelt inte mer än några timmar mitt på dagen att sitta på jobbet. Migrän med illamående väckte mig, tog lite sovmorgon, hjälpte inte, åkte till jobbet, blev sämre på eftermiddagen, åkte hem. Jag kunde sjukskrivit mig, men det känns som onödig karensdag eftersom jag klarar av att jobba del av dag när jag har migrän.

Därför vet jag inte om jag har så mycket mer att säga i dag. Huvuddunk (bokstavligt, det känns så) och illamående är det enda jag kan fokusera på.

Jo, en sak… Det slog mig i dag att jag ”firar” 20 år med migrän i år. Det var 1993 som jag första gången fick migrän. Åtminstone med aura/skotom/ögonflimmer. Då blev jag vettskrämd då jag plötsligt förlorade synen. Numera vet jag att det är tillfälligt under 20 minuter. Kanske jag haft migrän under min barndom också utan att vet om det, för jag hade ofta huvudvärk där det hette att jag ”väl inte rörde tillräckligt på mig”. Det jag annars saknar numera vid migränanfall, är potenta läkemedel. Min neurolog, tillika migränspecialist, tror inte på behandling. Men nu har jag ny neurolog, så kanske jag kan ta upp frågan på nytt. Annars får jag utpressa någon doktor på jobbet, eller i värsta fall, vända mig till vårdcentralen.

Treo och kaffe brukar dock hjälpa, men inte om jag vaknar av att ha haft själva anfallet under natten när jag sov. Ändå har jag överkonsumerat Treo och kaffe i dag. Varför? Jo, det kallas hopp…

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Medicinering Omvärldsbevakning Personligt Vardagsblogg

Det sägs att jag har en trevlig telefonröst – kanske är det därför jag så ofta hamnat i en telefonväxel trots att jag inte haft det som min arbetsuppgift. Är man som jag kontorist/sekreterare så faller det ibland på ens lott att vara rösten utåt.

Att jag sedan själv avskyr att ringa är en annan historia. Jag blir alltid så nervös över att 1) ringa olägligt, och 2) prata för länge. Jag har inte förmågan att avsluta ett samtal. Det är alltid den andra parten som får ta initiativet att säga hejdå.

Jag bokar alltid mina flärdtjänstresor via särskild hemsida. Allt för att komma undan att ringa och beställa resor. Förutom att det är illa nog att jag ska behöva ringa, så finns det vissa telefonväxlar jag inte vill hamna i. Som tilll exempel kommunens flärdtjänstväxel. De är otrevliga, snäsiga, otåliga, anklagande. Jag får känslan av att jag inte bara stör dem, utan också av att jag är fruktansvärt dum. Sedan blir det inte bättre av att de påstår sig inte förstå skånska. Jag har inte mycket till skånsk dialekt, den är väldigt snäll. Och med tanke på att skånska är så otroligt vanligt i Göteborg (många har bräk-skånska), så tror jag nog att packet i flärdtjänstväxeln förstår, men vill poängtera att de är märkvärdigt fina med sin egen rotvälska till dialekt (blandad stad – många dialekter och många brytningar).

Men det är så tråkigt att boka resor via nätet. Där är alltid någon ny bugg i systemet som dröjer halvårsvis innan de kan rätta till det. Det senaste är att om man beställer ”hämtas tidigast” och jag skriver in kl. 07.30, så bokas kl. 06.50. Systemet räknar alltså baklänges. Det är inte så att jag kan acceptera föreslagen tid, utan jag måste välja att boka klockslaget jag fått. Bugg nr 2 är att jag nu inte kan avboka en bokad tid utan att första logga ut ur systemet, logga in på nytt och därefter avboka. Och bekräfta avbokningen, för att sedan kunna boka på nytt. Omständligt? Ja! Det är ett väldigt trixande för att få till något så när vettiga hämttider. Tidigare kunde jag boka in 20 resor på samma datum och klockslag, för att tillslut få en tid som jag kunde acceptera, varefter jag kunde avboka de överflödigt 19 bokade resorna. Men de kom väl på detta och ogillade det, för nu finns inte denna möjlighet.

Flärdtjänst är taxi. Det är då konstigt att man inte kan få exakt den hämttid man vill, eftersom taxibilar ständigt är i omlopp. Eller, chaufförerna säger att de bara står stillla och väntar på någon flärdtjänstkörning men får inga. Nej, systemet ger ju klockslag som ingen förstår. Det styrs inte av tillgång till bilar.

Kanske jag istället borde ringa varje gång jag vill ha en bil. De har en ny policy om att när man ringer och säger ”jag vill ha bilen nu”, så skickar de en direkt. För som sagt – tillgång till bilar finns. Det är bara bokningssystemet på nätet som inte fungerar som det ska.

||||| 0 I Like It! |||||

Byråkrati Kampen Omvärldsbevakning Surgubbe Vardagsblogg

Ibland får man sådan där dum aha-upplevelse. Jag fick en sådan för en minut sedan. Här har jag år efter åt suttit med statistiksammanställningar på jobbet där vi suttit och räknat manuellt. Vi har dubbelkollat, räknat om, gjort manuella diagram. Allt detta görs i Excel. Men… VARFÖR I HELVETE HAR VI INTE GJORT DET SOM PIVOTTABELL?! Det är enkelt och skulle mer än halvera tiden som läggs ner på sammanställningarna. Ibland behöver man nytänk istället för att bara ta över och fortsätta ett arbete så som det alltid gjorts. Okej… Och det tog mig bara sju år att komma på…

||||| 0 I Like It! |||||

Självinsikt Teknik Vardagsblogg

Kommentarer stängda