Kategori: <span>Personligt</span>

Publicerad 3 juni, 2014

Gamla frågor #170


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Hur många nycklar finns det på din nyckelknippa? 
Fem, skulle jag tro. Nej, jag går inte och räknar dem.

Vilken svordom använder du mest?
Jag uttalar aldrig svordomar. Däremot så tänker jag ”kuk” väldigt ofta som en svordom. Skulle jag översätta det till något verbalt så skulle det bli ”ojsan”.

Äger du en iPod?
Ja, den ligger och samlar damm sedan många år tillbaka.

Vilken tid är din väckarklocka inställd på?
Varierar. Jobbdag: 4.45. Fridag: 7.00.

Hur många resväskor äger du?
En stor på hjul.

Var köper du dina matvaror ifrån?
Ica. Men det mesta jag äter kommer från Pressbyrån (som har helt underbara sallader).

Skulle du hellre ta bilden än att vara med på bilden? 
Helst tar jag bild på mig själv så jag kan posera tillräckligt många gånger för att få en bild jag är nöjd med.

Vilken var den senaste filmen du såg? 
I dag: Mrs Brown på Netflix. Väldigt bra.

Har någon av dina vänner barn? 
Barn?! De har barnbarn! Sånt händer när en själv och alla en känner är +40.

Om du vann på lotto, vad är det första du skulle köpa?
Kläder. Låter ytligt, men eftersom jag inte längre har ont i magen (hudsmärta) så skulle jag behöva uppdatera min garderob.

Har någon någonsin kallat dig lat? 
Det skulle ingen våga. Min omgivning skulle slå ner den personen direkt.

Tar du medicin för att hjälpa dig somna snabbare?
Nej, det vore onödigt eftersom de flesta somnar förr eller senare.

Vilken CD ligger i din CD-spelare just nu?
Hur gammal är den här listen egentligen?! Jag har inte spelat någon cd-skiva de senaste tio åren.

Föredrar du vanlig mjölk eller chokladmjölk?
Till vad? Mjölk har jag på flingor. I övrigt dricker jag inte något av det frågan ställer.

Har någon berättat en hemlighet för dig den här veckan?
Mycket möjligt. Jag minns aldrig, för de brukar vara så ointressanta.

Vad åt du till middag?
Rotsaksgratäng med kryddiga korvar.

Använder du huvtröjor?
Vintertid; alltid!

Kan du vissla? 
Ja, men enligt skrock så tillkallar man då djävulen, och det vill jag inte.

Har du någonsin deltagit i en demonstration? 
Nix. Sånt är fjantigt. Riktigt fjantigt. Oavsett syfte. Väldigt kontraproduktivt och bara för inbördes beundran.

Vem var den senaste som ringde dig?
Hämndtjänsten.

Tror du folk pratar bakom ryggen på dig? 
Ja, och jag tror mig veta att de tycker att jag är en jobbig typ.

Tittade du på tecknat när du var liten? 
Nja. Enligt SVT så var det inte tillräckligt kommunistiskt när jag var liten.

Hur stort är ditt närmsta köpcentrum?
Ett kvarter. Nordstan.

Hur många syskon har du?
Inga kända. Tre styvsyskon.

Vilken film kan du alla replikerna till?
Ingen, för vad skulle det vara bra för?

Äger du några band-t-shirts? 
Nope! Finns förmodligen inte i min storlek.

När flög du senast? 
Sånt gör jag inte.

Hur många stolar står runt ditt köksbord?
Fyra.

Läser du för skojs skull?
Förmodligen.

Pratar du några andra språk?
Än svenska? Tja, där är ju engelskan… och lite franska.

Diskar du din egen disk?
Ja, andras disk skiter jag i!

Har du gråtit offentligt?
Kanske? Inget jag lagt på minnet.

Har du en stationär dator eller en laptop? 
En stationär på jobbet. Hemma har jag tre bärbara liksom en på jobbet.

Försöker du alltid lära dig nya saker?
Ja, det heter att leva i nutid.

Vill du ha några tatueringar eller piercingar?
Det vore ett misstag. Sånt bör man inte ha om man regelbundet måste genomgå magnetresonanskameraundersökningar.

Tycker du att killen borde bjuda på första dejten?
Nej, det blir svårt om två tjejer är på dejt. Kanske en person bjuder när det är dejt, men säg inte att det tillhör ett kön.

Kan du kasta macka?
Nej, jag tror inte det. Kräver inte det typ träning? Och varför skulle jag vilja?

Har du någonsin varit på Jamaica? 
Nej, jag gillar inte reggae eller marijuana.

Vem har du varit med på bio?
Typ 15 år sedan – med vänner.

Vem var din favoritlärare?
De flesta var favoriter. Roligast var franskläraren på komvux (superfjolla i kvinnokläder som sjöng gamla franska schlagers).

Vad har du för väder?
Lite småregnigt, nästan +20.

Skulle du någonsin kunna tänka dig att dejta någon med mycket tatueringar?
Inga problem!

Har du en blogg? 
Ja, typ.

Vilket var ditt favoritämne i gymnasiet?
Kontorskunskap? Jag är en superadministratör.

Vilket personlighetsdrag är ett måste hos en partner?
Tankeläsare.

Har du någonsin blivit attraherad av en oattraktiv?
Ja, jag är inte ytlig.

Gillar du din boendesituation?
Jag accepterar den.

Hur många timmar måste du sova för att kunna fungera?
Bortåt fem timmar.

Äter du frukost dagligen?
Nej.

Är dina dagar fullbokade och stressiga?
Och här lyfter jag på ena ögonbrynet så det får kramp. Det enkla svaret på frågan är ja.

Hamnade du ofta i trubbel för att du pratade under lektionerna?
Nej.

Vilken är din favoritfrukt?
Just nu suktar jag efter jordgubbar.

Bryr du dig om antalet kalorier i det du köper?
Nej, jag försöker tänka på det dagliga intaget.

Hur gammal blir du din nästa födelsedag?
45.

Är du petig när det kommer till stavning och grammatik?
Enormt! Men jag förlåter jag själva.

Tror du på liv på andra planeter?
Vet inte om jag måste tro? Jag har inget svar.

Vem var den sista personen som gjorde dig arg?
Det brukar räcka med att jag öppnar jobbmejlen.

Tror du att gud är en man eller kvinna? 
Definiera Gud!

Vad var det senaste du åt?
Det jag skrev ovan om middag.

Kommer du bäst överens med personer av samma kön eller det motsatta?
Det handlar mer om person än om kön. De jag inte kommer överens med är de som har fördomar om mig.

Hur valde dina föräldrar ditt namn?
Ingen vet. ”Det lät fint” är enda förklaringen jag fått.

Gillar du senap?
Ja, bara det inte är Slotts.

Skulle du någonsin hoppa fallskärm? 
Hellre med än utan.

Sover du på sida, mage eller rygg?
Sida sedan tre år tillbaka. Funderar på att börja på mage igen. Gick inte under de år jag hade hudsmärtan.

Har du någonsin köpt något från eBay?
Nix.

Tycker du om att krama folk?
Inte spontant, nej.

Skulle du säga att du är trendig?
Jag är tidlös.

Äger du en digitalkamera?
Ja, två som jag aldrig använder.

Om någon som du inte var intresserad av bjöd dig på en dejt, hur skulle du reagera?
Testa mig!

Vilken är din favoritkaraktär i Star Wars?
Nej, usch!

Stör det dig om någon säger att de ska ringa, men inte gör det?
Nej, jag har inga förväntningar. Själv är jag väldigt dålig på att ringa tillbaka. Det händer liksom aldrig.

Vilka böcker, om några, har fått dig att gråta?
Jag minns ingenting.

Tycker du att du är attraktiv?
Inte med min övervikt. Utan övervikt tror jag att jag är rätt alldaglig.

Vad är du allergisk mot? 
Officiellt ingenting. Inofficiellt… gräs/pollen.

Får du dåligt samvete efter att du ätit kött?
Nej, men jag äter extremt lite och sällan kött.

Vad skulle dina barn heta?
Ingen aning.

Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 – vad står där? 
Orka! Nej, det står inte så – jag orkar inte rycka till mig en bok.

Vad har du på dig? 
Kläder, glasögon och fårskinnstofflor. Mitt i sommaren?! Ja, jag ser lika dåligt året om.

Vad var den senaste musik du lyssnade på?
Mr. Probz just nu i lurarna.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Dumheter Multipel skleros (ms) Musik Nätlista Netflix Personligt Självinsikt Skräp Tv

#blogg100

Kommentarer stängda

Publicerad 30 maj, 2014

Glest (166)

Det var väldigt glest i morgontrafiken och det om något borde vara en hint om det skulle vara lika glest på jobbet. Plötsligt kommer det en klämdag och folk tappar motiveringen till att arbeta?

Kommande tolv veckor ska jag arbeta sju helger. På min semester. Det är därför jag kan ha så lång semester (kompensation liksom). Det är väl också därför jag blir lite… förnärmad(?)… av att så många tar ledigt en klämdag. Själv kan jag aldrig ta ledigt en klämdag – kanske främst på grund av att jag aldrig har klämdagar. Semester har jag på sommaren (och knappt det, eller hur man ska se på det – åtminstone aldrig sammanhängande), men utrymme till någon strödag på terminen finns aldrig. Jag jobbar mitt schema. Och det känns verkligen som om jag alltid jobbar. Och att andra aldrig jobbar om de kan ta ledigt en klämdag.

Men jag slutade tidigt ändå i dag, flexade ett par timmar. Jag har haft väldigt lufthunger på gränsen till panikångest, så jag åkte hem och sov en halvtimme. Så nu kan jag djupandas normalt igen och vet inte vad det hela berodde på. Men efter att ha sovit den där halvtimmen så fryser jag något enormt. Trots 22 grader ute och 27 grader inne. Känner mig… sjuklig. Vilket jag inte har tid med.

Och jag måste säga… Tredje sommaren med svajande regnbågsflagga utanför mitt sovrumsfönster (ute på torget) – jag börjar vänja mig. Till och med… den är nästan fin? Nej, jag tar tillbaka det. Den är fruktansvärt ful och kitschig (får dåliga 70-talsvibbar). Men den symboliserar något som är betydligt finare än sitt utseende.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 29 maj, 2014

Boende (164)

Hur många folkbokförda adresser har jag bott på? Nio, tror jag. Nuvarande adress har jag bott på sedan åtta år tillbaka vilket gör att den kommer på andraplats vad gäller att ha bott länge på en adress. Som längst har jag bott på en adress i tolv år, kortast tid nio månader.

Det är inte på något sätt ett rekord i antalet flyttar på 44 år, men tillräckligt för att jag inte ska veta i vilken av bostäderna jag befinner mig i om jag sluter ögonen. Utan det visuella intrycket är jag lost. Fullständigt.

Och jag drömmer väldigt mycket om tidigare bostäder. Den känsla jag har i drömmen avspeglar också vad jag kände när jag bodde ”där”. Barndomshemmet; ångest. Nästsista lägenheten i Kristianstad; övervakad. De månader jag bodde i centrala Kristianstad; förvirring. Övriga sex bostäder drömmer jag inte om, men kan vara tillbaka där direkt om jag blundar.

Ibland funderar jag på att flytta en tionde gång. Men orka! Det enda jag är missnöjd beträffande nuvarande bostad, är att jag gärna hade haft en trea. Varför? Ingen anledning alls. För det handlar inte om att jag har för få rum, utan problemet är snarare layouten. Små rum. Väldigt mycket dörrar. Onödiga extrautrymmen (varför ska jag ha två hallar i en tvåa som bara har en ytterdörr?).

Ändå har jag nog aldrig bott bättre än vad jag gör nu om man ser till läge och kostnad. Om jag bara kunde få den där inglasningen av balkongen.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Fundering Minne Personligt

#blogg100

Kommentarer stängda

Publicerad 16 maj, 2014

Valhänt (149)

I eftermiddags gick jag och röstade i EU-valet. Det är väldigt käckt att den möjligheten finns på jobbet. Jag var väl förberedd, hade med mig röstkort och egna valsedlar. Det förvånade röstförrättarna att jag hade allting med mig. Jag fick dock påtala att jag saknade röstkuvert, om de ville vara så vänliga. Snabbt och lätt. Det har sina fördelar att vara sekreterare ut i fingerspetsarna. Och att jag var ensam röstande och kunde välja mellan tre sysslolösa röstförrättare. Jag trodde där skulle vara kö, men tydligen var det klokt att välja en fredagseftermiddag.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Omvärldsbevakning Övertygelse Personligt

#blogg100

Kommentarer stängda

Publicerad 7 maj, 2014

2014:138

Nej, där var inget röstkort till EU-valet i brevlådan i dag heller. Utskick 2-7 maj, då förväntar jag mig att få röstkortet senast 7 maj. Eftersom jag inte vet om röstkortet kommer med någon dags försening – eller inte kommer alls – så beställde jag ett nytt röstkort i dag för att vara på den säkra sidan. Jag röstar i alla val – utom kyrkoval och Eurovision Song Contest/Melodifestivalen. Kyrkoval bojkottar jag av princip. Väntar fortfarande på att församlingen ska godkänna min begäran om utträde som jag skickade in 2006.

Vad är viktigast för mig i EU-valet? För mig är där väl inget specifikt annat än att jag inte vill flytta mer beslutsmakt från Sverige till EU. Och att vi ska bygga ut kärnkraften. Så fort jag fått röstkortet ska jag förtidsrösta. Det gör jag på jobbet. Sedan jag flyttade till Göteborg för 14 år sedan har jag alltid förtidsröstat på jobbet. Det är enklast så.

Den hemska maratonveckan på jobbet fortsätter där jag aldrig verkar få en ledig dag – inte ens en ledig helg. Jag är jagad, störd, bevakad, förföljd och så vidare. Inte en lugn sekund. Superstressad, supertrött, superont (ryggskott) och vill bara supersupa mig superredlös.

De många och långa dagarna blir inte bättre av att vägarna till jobbet är avstängda fram till december. Jag säger bara; omvägarna… köerna… tidsåtgången…

Men jag såg Eurovision semifinal 1 i går…. eller i dag… delvis… snabbspolning… Det positiva: De flesta kan sjunga och göra show av sina 3 minuter (utan en viss svenska som inte hade någon scenografi alls). Det negativa: Danskarna verkar inte riktigt behärska kamerateknik eller bildkomponerad grafik. Fortfarande tycker jag Ukraina har den modernaste (i tiden) låten där inget skaver och som inte kommer att åldras fult med tiden. Tick tock…

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Byråkrati Dravel Dumheter Fundering Kampen Minne Musik Omvärldsbevakning Personligt Schlagermassaker Självinsikt Surgubbe Tv Vardagsblogg

#blogg100

Kommentarer stängda

Publicerad 4 maj, 2014

2014:135

Selfies. Det som tidigare varit så självklart för mig, är inte längre så självklart i och med att alla – precis alla – börjat göra det. Nåja. Jag har åtminstone inte Instagram som selfie-tempel. Det duger bloggen utmärkt till, de få gånger som jag visar upp mig.

 

Eftersom jag nu tagit selfies i 15 år för nätet, så ser jag också hur jag åldras. Helt okej. Och skägget? Vad är syftet med det? Förutom att det varierar från dag till dag, så har jag fått en insikt som gör att skägget känns tacksamt. Ålder plus skägg gör att man tar mig på allvar. Jag har blivit auktoritär. Det är också befriande på ett annat sätt – jag tillåter mig att bli arg och uttrycka ilska, och kommer undan med det också. Tänk vad lite pubisbeklädnad i ansiktet kan göra! Jag – ett gubbslem.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Fundering Personligt Självinsikt

#blogg100

En kommentar

Publicerad 1 maj, 2014

2014:130

Med förvåning upptäckte jag häromdagen att i dag, den 1 maj, skulle min far fyllt 75 år. Det var knappt att han hann vara ålderspensionär när han gick bort för åtta år sedan. Ja, det har gått mer än åtta år.

Ett problem som jag har och som vid det här laget många känner till, är att jag inte har någon tidsuppfattning. Lika lite som jag kan göra avståndsbedömning (därför jag aldrig korsar vägar eller kör bil), ska kan jag inte avgöra tidmässiga avstånd. Och det här att jag levt så nära min blogg i över 15 år. Och att jag alltid arbetar och då lägger fritid och privatliv som något sekundärt utöver jobb. Ja, det här tillsammans gör att jag lever i ett vakuum där tid inte existerar. I min värld så var det alldeles nyligen jag bloggade om min fars bortgång. Åtta år?

Det var en jobbig period för åtta år sedan. Någonstans skulle jag vara den närvarande sonen och omhänderta… situationen… kring min fars korta sjukdomsförlopp med lever-/lungcancer, akuta operationer, sjukhusvistelser, flytt till särskilt boende, begravning, dödsbo och så vidare. Som enda anhörig 30 mil bort där jag också hade min ms att tackla förutom vardagen med jobb, så kan man väl säga att det var en jobbig period. Mest allt det där runt omkring min far. Själv fann han sig väldigt omgående i vart det barkade hän – jag tror han… gav upp? Eller gav med sig?

Men det jag tänker på en dag som denna – min fars 75-årsdag – är mest detta om vi var klara med varandra. Fick vi sagt det vi ville? Har jag kunnat gå vidare och förlåta (Ja!)? Ändå så brukar jag ibland reagera med (när inte hjärnan är med) att jag måste ringa honom, eller att jag inte får glömma berätta något för honom. Och så insikten om att det inte är möjligt. Känslan av tomhet som då uppstår, samtidigt som det förvånar mig eftersom vi inte hade den bästa av relationer. Men det kommer väl till det där… han var min far.

Ändå är där en fråga jag ständigt ställer mig – vad är det jag ska känna? För just i dag kan jag bara konstatera – han skulle blivit 75.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Minne Personligt

#blogg100

Kommentarer stängda

Publicerad 17 april, 2014

2014:111

My take on tiggare…

Jag har ingen aning! Frågan är väldigt komplex och det är oftast därför jag aldrig framför en ståndpunkt i något ämne alls – för jag tycker att där finns för många bottnar och jag sitter inte med all information och kan därför inte argumentera på ett akademiskt sätt. Att skriva en massa i affektion tillför inget mer än att det kan spegla en allmän opinion. Det jag kan sakna när jag vill ta del av mer information, för att komma fram till en väl avvägd ståndpunkt, är att någon sådan ofärgad information inte finns. Den information som finns att få är väldigt politiskt vinklad och utelämnar sådant som inte hör hemma i ens egna syften.

Med detta sagt så kommer vi till ett inlägg jag gjorde på Facebook och som kan uppfattas som både rasistiskt och icke politiskt korrekt.

Förstår inte hur jag ska kunna skilja på tiggande påskkärringar och tiggande EU-medborgare. De klär sig likadant med hucklen och har sina huvuden i höjd med mitt skrev.

Syftet med mitt inlägg är det gamla vanliga. Jag avskyr helg! Jag firar inte jul, nyår, midsommar, och absolut inte påsk! Ännu mer ogillar jag att barn går runt och tigger godis. Bara så där ogillar jag det rent generellt utan någon direkt anledning.

Och min parallell till tiggare i övrigt är en beskrivning av det märkliga samhälle vi fått där fattiga EU-medborgare tar sig hit med enda syftet att sitta på trottoarerna. Jag hör saker som att de är oorganiserade och att det inte är en kriminell handling eftersom just detta tiggeri är en passiv form där vi väljer att skänka pengar till människor som inte verbalt tigger.

Så långt har jag kommit i mitt ställningstagande att jag vet att detta är lögn. De är inte passiva. De skriker och drar i kläderna på förbipasserande, samt tar mynten för att lägga på parkeringsautomaten så de inte får parkeringsböter för sina bilar. Självklart finns där också de passiva. Och de är fattiga.  Det är synd om dem.

Men boomen av tiggare… Ett problem har uppstått. Det måste lösas. Frågan är hur? Av vem? När? Det är inte människovärdigt som det är i dag. Jag vägrar skänka pengar. Det är ett inhemskt problem för deras länder att lösa, men så länge de får hjälp här så lär ingenting hända. Komplexiteten. Jag har inga svar. Det enda jag kan beskriva är hur det ser ut.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Fundering Övertygelse Personligt Vardagsblogg

#blogg100

Kommentarer stängda

Publicerad 12 april, 2014

2014:105

Av olika anledningar har jag börjat fundera på psykosocial arbetsmiljö. Dels är det snart dags för en sådan dito rond på jobbet, och dels har frågan börjat diskuteras i ett forum på Facebook.

 

Det är svårt som ämne. Egentligen är det ett slaskuttryck att säga psykosocial då det inkluderar precis vad som helst – även det fysiska, faktiskt. För det handlar inte enbart om samspel mellan personer, utan också hur man uppfattar allt som sker i ens arbetsmiljö. Och uppfattning inom begreppet psykosocial är väldigt, väldigt subjektiv. Det är också därför det är så svårt att som fackligt förtroendevald peka på något konkret. Jag kan bara stötta andras subjektiva uppfattningar. Om de har någon uppfattning alls. Den allmänna tolkningen av det psykosociala är att det just skulle handla enbart om samspelet mellan arbetskamrater, och ingen vill uppfattas som om de kritiserar någon annan eller få ljuset på sig själv som gnällig. Därför är det också väldigt svårt att ha arbetsmiljörond då personal vid sådana här tillfällen blir tysta. För att bli konstruktiva och verkligen få upp något till ytan, så måste jag som facklig komma med exempel på vad som kan menas med psykosocial arbetsmiljö.

Ett tips att framföra är det som inte är fysisk arbetsmiljö. Som arbetsbelastning. Den behöver inte vara fysisk. Har en eller flera väldigt mycket att göra, där tiden inte räcker till och där man känner sig pressad konstant, så är det en psykosocial stressituation. Och fångar man inte upp detta så kan det bli ett fysiskt problem i form av smärta (spänningar i muskler, huvudvärk, sömnsvårigheter och så vidare). Så allt hänger ihop. Man ska inte stirra sig blind på begreppet psykosocial eller att fysisk skulle vara en motpol.

I en öppen diskussion går det att lyfta fram det mesta som uppfattas som ett arbetsmiljöproblem. Även om arbetsgivare och fack brukar särskilja på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, så ska man inte låsa sig vid att det är antingen eller. Allt som uppfattas som ett problem ska upp till ytan. Även när det inte är ”rond”. Det jag kan tycka vara beklagligt är när man gör inriktning på t.ex. psykosocial arbetsmiljö och skickar ut frågeformulär med kryssfrågor. Positionerna blir väldigt låsta om man utgår från att man enbart ska diskutera utifrån ett frågeformulär och dess svar. Som ett underlag – okej, men man måste också våga prata om sådant som ingen kan ställa frågor om via ett formulär. Och där kommer jag in som skyddsombud. Det är detta jag ska bevaka. Annars kan allt uppfattas som perfekt gällande arbetsmiljö och om ett problem inte blir känt så går det heller inte att lösa.

Jag har valt att acceptera vara fortsatt förtroendevald som både ombud och skyddsombud. Varför? Det är lite att leda flocken inifrån. Ett sätt att närma sig arbetsgivaren. Också arbetsgivaren är våra arbetskamrater och det är inte ”vi och de”. Jag vill upplysa och driva framåt. I min värld; ett gott samarbete mellan både arbetsgivare och arbetstagare, gör att vi kan fokusera på att göra ett gott arbete för våra kunder (eller i mitt fall, patienter). Som facklig lägger jag mig inte i kunder/patienter, men i slutändan är det de som blir drabbade om det inte finns en sund arbetsplats.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Omvärldsbevakning Övertygelse Personligt

#blogg100

Kommentarer stängda

Publicerad 5 april, 2014

2014:98

Senast jag hade en ledig helg var för två veckor sedan. Därmed kan jag ägna min fritid (nästan) åt att enbart titta på nypublicerade avsnitt av Doctor Who på Netflix.

 

Jag trodde väl aldrig i somras att jag skulle fortsätta min prenumeration av Netflix, men det i kombination med TiVo gör att jag alltid har tillgång till den typ tv-serier som intresserar mig. Jag tittar aldrig på tv längre när själva sändningen pågår. Istället spelar jag in eller går direkt till Netflix och fiskar upp det jag verkligen vill se och som kanske aldrig visats på svensk tv tidigare. Att Netflix kostar 79 kronor per månad är absolut värt pengarna.

 

Det har snart gått tio år sedan SVT visade första säsongen av Doctor Who, the new series. Och sedan dröjde år av väntan och förväntan om att de skulle visa säsong 2…. och säsong 3… och säsong 4… och säsong 5… och säsong 6… och säsong 7… Men som bekant är SVT arslen till att inte köpa in fortsättning av serier om där är inte är en massiv tittargrupp. Public service handlar inte längre om att visa det som är av intresse och för mindre publik. Det är därför vi har all inhemsk skit som visas om och om igen (just i skrivande stund visar de Dummare än en hel femteklass, eller vad programmet heter).

Men tack vare Netflix så har jag inte behövt ruinera mig på att importera Doctor Who på dvd direkt från England. Och i dagarna så släppte Netflix säsong 6 och 7 för Doctor Who. Säsong har jag redan sett – tack BBC och TiVo! – men säsong 7 har jag nu kastat mig över på Netflix.


Efter säsong 7 är jag äntligen i fas. Europas bästa science fiction-serie.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Netflix Personligt Teveserier Tv Vardagsblogg

#blogg100

Kommentarer stängda