Månad: <span>oktober 2013</span>

Publicerad 9 oktober, 2013

Podhead


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Ordinär dag. Allt har återgått till det normala efter semesterveckan. Förutom att flärdtjänsten fortsätter att strula genom att komma för sent och sedan inte kunna lämna mig i tid.

Annars hann jag väl inte så där väldigt mycket i dag trots övertid. Åtminstone inte mer än att besvara de kluriga och svåra mejlen som jag aldrig tog itu med under min semester. Det tog precis hela dagen. Vilket på sitt sätt var bra att jag kunde få undan, då jag inte hade några inplanerade möten i dag. När jag har mötesdagar är det svårt att sätta av tid mellan mötena för att hinna tänks sig in och formulera mejl.

I morgon är det en typisk mötesdag. Då ska jag försöka hinna ringa de där viktiga samtalen som också väntat på att bli gjorda.

Ja, jag fick bara fyra timmar med sömn i natt och det har känts hela dagen. Frågan är om jag kan somna bara för att jag är trött, sovit för lite och har möjlighet till tidigt sänggående. Vi får se. Har jag inte fel så finns där ett nytt podavsnitt som väntar på mig och som jag gärna vill hinna höra innan jag somnar.

||||| 0 I Like It! |||||

Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 8 oktober, 2013

Mycket vila, mycket ro, men ingen sömn

Semestern är över nu. En dryg vecka har gått. Förhoppningsvis ska arbete leda in mig på sömnens förlovade land. Jag vet inte riktigt varför jag inte kan sova om nätterna (eller dagarna). Jag är inte inaktiv bara för att jag varit ledig, då jag varit inne tre gånger på jobbet för olika möten samt haft sjukgymnastik som vanligt.

Sedan i söndags har jag känt mig (fysiskt nästan) som om jag var i startgroparna och väntade på signal att 100-metersloppet ska börja. Det är min otålighet som ger nästan fysiska effekter och det beror på att jag vet att väldigt mycket väntar på jobbet som ska bli utfört. Cirka 120 mejl har jag fått vilket inte är så mycket. Av dessa är det 15 som jag måste besvara särskilt när jag är åter i tjänst samt att jag har minst fyra samtal att ringa fortast möjligt. Jo, jag vet vad som väntar och jag känner mig väldigt taggad. Om jag får vara utsövd när jag kommer till jobbet.

Har jag hunnit det som var tanken för min semester? Där var ingen tanke. Jag tar alltid semester vecka 40 varje år eftersom det efter sommaren blir rivstart med mycket arbete som sedan håller i sig fram till midsommar nästkommande år. Så jag försöker få in små andningshål även om det i år verkade extra svårgenomfört i och med att jag behövt gå in så ofta på jobbet under ledigheten. Men en effekt av att vara ledig är att min bältros då åter går in i en lugn fas när jag inte känner mig stressad. Alltid något.

Förresten. Jag har lagt in om semester i nästa vecka. Måste ju mjukstarta…

||||| 0 I Like It! |||||

Omvärldsbevakning Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 7 oktober, 2013

Förseningar

Arg, stressad, och möjligen lite ledsen. Den jävla flärdtjänsten.

I dag hade jag ett väldigt viktigt möte på jobbet som jag var tvungen att närvara vid trots att jag har semester.

Därför bokade jag flärdtjänst för att ta mig till mötet. Senast framme kl. 13.55, med absolut nödvändighet. Och det är något kommunen lovar. Bestämmer man en hämttid kan de aldrig garantera att man kommer fram i tid. Däremot kan de garantera ”frammetid” där man helt säkert ska vara framme på avtalad tid. Det brast rejält i dag.

Kl. 13.25 skulle jag hämtas för att garanterat vara framme kl. 13.55.

Kl. 13.35 ringde jag och efterlyste bilen som inte dykt upp. Trafikledningen ringde inte chauffören då alla bilar är utrustade med gps och de ser var bilen befinner sig. Så svaret blev ”om 3-4 minuter är den hos dig”.

Kl. 13.45 ringde jag igen eftersom bilen fortfarande inte behagat komma och då det bara var tio minuter kvar till min ”senast framme”-tid. Den här gången ringde trafikledningen chauffören som sa att han var framme. Jo, jag såg att han då kom.

Sedan dröjde det ytterligare 10 minuter innan han fått in mig i bilen och börjat köra. Då skulle jag redan varit på jobbet. Anledningen att det nu blev den här fördröjningen berodde på att han inte visste var jag skulle, utan satt och letade och läste på sin display. Sedan kunde han inte backa, så han fick lämna bilen för att hämta nyckeln som satt i bommen, för att sedan köra ut en annan väg. Därefter visste han inte om han skulle köra till vänster eller höger i en korsning (hade kvittat) utan parkerade bilen mitt i korsningen och satt och tittade åt höger och vänster för att försöka avgöra vilken väg han skulle välja. Jag var inte särskilt hjälpsam. Jag sa inget. Jag var uppretad. För jag fick inte en ursäkt eller förklaring till varför han var så fruktansvärt försenad.

På vägen till jobbet tog han ständigt fel avfarter och körde omvägar. När vi kom till jobbet körde han fel där också och då fick jag börja dirigera.

Jag kom ”bara” en kvart för sent till en riktigt viktigt möte där människor satt och väntade på mig och som bara skulle vara en timme.

Det här blir en stor fet anmälan från min sida till kommunen.

  1. Bilen var mer än tjugo minuter försenad – enligt regelverk får en bil aldrig vara så försenad.
  2. Jag var framme femton minuter efter regelverket för deadline som säger att har man en ”senast framme”-tid så ska man vara framme innan den tiden.
  3. Trafikledningen skulle ringt chauffören redan första gången jag ringde för att säkerställa att bilen var på gång eftersom det var tajt mellan hämt- och lämntid.
  4. Chauffören läste inte instruktionerna kring vad som gällde för min resa (sitta fram och så vidare).
  5. Chauffören lämnade ingen förklaring eller ursäkt till förseningen. Det är en märklig försening, för jag såg på chaufförens display att det var beräknat att jag skulle hämtats i tid.

Så här är det alltid. Bilar kommer inte. Jag efterlyser dem. De lämnar mig aldrig i rätt tid, så jag kommer alltid för sent.

När jag kom för sent till mötet bad jag inte om ursäkt. Istället sa jag ”färdtjänst” och alla nickade och log igenkännande. De vet hur illa färdtjänsten fungerar efter att ha arbetat med mig i 13 år. Dessutom kan jag inte be om ursäkt för mina sena ankomster då felet inte ligger hos mig. Det ligger utanför min kontroll.

Så. Nu ska jag mejla kommunen och försöka få chauffören sparkad. De chaufförer som missköter sig får inte längre köra färdtjänst i kommunens regi. Jag får se det som plåster på såren. (Chauffören som somnade för något år sedan och då körde och krockade fick sparken efter att jag ringt kommunen).

||||| 0 I Like It! |||||

Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 6 oktober, 2013

Parti- och blockpolitik

Sen söndagskväll. En timme in i partiledardebatten började jag se den från början via svt.se och jag trodde aldrig det skulle hålla på så länge. Jag brukar inte stå ut med att titta på partiledardebatter, men det här var ju riktigt intressant. Som en upptakt i nästa års val. Jag måste säga att mina tidigare uppfattningar bara cementerades av det jag hörde och såg. Och det var en bra debatt även om man inte fick de svar man önskade. Vissa partiledare (säger inte vem, men tänk (s)) verkade väldigt bortkomna och visade på dåligt självförtroende. Varför jag fick den uppfattningen beror sannolikt på en teori/fördom om att när man inte ens är invald i riksdagen så är det svårt att känns sig delaktig i politiken. Och det måste vara svårt att ta på sig rollen som en ledare för ett parti som på senare år inte gett fortsatt förtroende för sina egna ledare utan kickat dem så fort de fått tillfälle. Då har man kanske skäl till att vara mer rädd för sina egna än för motståndarna?

Nåja. Betyg 7 av 10 för hela partiledardebatten i sin helhet.

||||| 0 I Like It! |||||

Omvärldsbevakning

Kommentarer stängda

Publicerad 5 oktober, 2013

Dygnet utan sömn

Två gånger på en vecka. Det var länge sedan sist vilket jag varit tacksam för. Insomnia/sömnlöshet är ganska… tröttande. Tänk att vara vaken i ett helt dygn utan att kunna sova oavsett hur trött, slutkörd, sömnig man är. Jag hade ett sådant dygn i går och i natt. Och jag har ingen förklaring till det mer än att det är så här ibland.

När sömn väl infinner sig är det dagtid vilket gör mig lite låg resten av dagen (när jag vaknat). Att dygnsrytmen ändras och jag vänder på dygnet gör mig inte så mycket, men det är inte bra när man har åttaganden dagtid. Även om jag har semester så har jag möten och annat som måste ske dagtid. Att då först inte kunna sova på ett dygn och därefter börja sova förmiddagarna till lunch, ställer till bekymmer.

Träningsvärk efter gårdagens sjukgymnastik? Nej. Märkligt nog inte. Förutom att jag också i dag känt av den där värken i huvud/nacke. Så det är lugnt på den fronten.

||||| 0 I Like It! |||||

Kampen Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 4 oktober, 2013

Mycket vardag, lite semester

Två timmar blev tre timmar när jag åter gick in på jobbet under min semester. Jag förvånas över detta att jag alltid har besökare som väntar på mig trots att jag officiellt inte är i tjänst. Att jag är så eftersökt. Att man har så stort behov efter att få tag i just mig. Nej, jag förstår det faktiskt inte.

Sjukgymnastiken jag går på varje vecka har haft ett litet uppehåll på 2½ vecka. Det kändes inte som jag hunnit regrediera på den här tiden, utan körde på i dag som vanligt plus lite till. Men jag märker att jag, främst mentalt, behöver sjukgymnastik 1-2 gånger per vecka för att må bra. När jag känner mig starkt och energisk, och inte som en ms-påverkad patient, så hjälper det också till att mota tillbaka panikångesten.

Men jag vet inte riktigt hur jag ska reagera på detta att jag sägs vara den fysiskt starkaste patienten som gått på sjukgymnastiken. Min reaktion blev spontant ”så nu kastar ni ut mig?”, viket inte verkar vara fallet. Eventuellt så ska jag, om jag får min vilja igenom, få låna gymmet 30 minuter dagligen när där ändå inte är patienter och då jag inte behöver en närvarande sjukgymnast. För mig skulle detta kunna vara en bra start på arbetsdagarna, att först köra lite träning. Vi får se.

Det har gått drygt två veckor sedan jag gjorde min magnetkameraundersökning (säg aldrig magnetröntgen!), och ännu har jag inte hört om något resultat. Med det är jag nöjd. Jag förmodar att jag blir kallade till min läkare senare i höst (datum för årskontroll är redan passerad – men jag förväntar mig inget annat av den usla vården) och då kommer nya behandlingsalternativ att diskuteras. Jag hoppas slippa mina dagliga sprutor. Främst av anledningen att jag inte tror de längre har någon effekt samt att jag får så mycket… inte biverkningar, men oönskade effekter av dem. Samtidigt så är mer potenta läkemedel också en större risk vad gäller farliga – och jag menar farliga – biverkningar. Men det är en riskkalkyl min läkare får stå för.

Ack, jag har typ huvudvärk. Ett är säkert – jag har nackont och är stel i nacken. Jag tror jag gjorde en dum grej på sjukgymnastiken som jag nu får lida ont av. Allt som gör gott gör också ont. Bevisligen.

Tydligen är det fredag i dag. Det är svårt att hålla koll när man har semester och samtidigt flänger och far fram och tillbaka till jobbet. Dessutom har jag jobbat så mycket helg också sedan midsommar att det också förvirrar. Jag kan hålla koll på när jag ska till jobbet, men jag vet aldrig riktigt vilken veckodag det är. Fredag.

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Medicinering Multipel skleros (ms) Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 3 oktober, 2013

Schenker och DHL – borde bojkottas

Postutlämning. När alla postkontor slog igen så hänvisades vi till obskyra små butiker med motiveringen ”bättre tillgänglighet för handikappade och bättre öppettider”. Jag kan inte påstå att så blev fallet. Åtminstone inte vad gäller tillgänglighet.

När jag fick nuvarande bostad så var det ur ett handikappsperspektiv där flertalet lägenheter är handikappsanpassade (mest kök och badrum). Läget var också idealiskt och därför anpassades så många lägenheter. Här fanns alltid när och tillgängligt. Nära till affären, posten och banken. Affären ligger uppför en backe. Posten existerar inte längre. Postutlämningen i huset har flyttat. Bank finns inte heller kvar.

Postutlämningen flyttades alltså uppför en långbrant backe. Dit har jag inte kunnat gå på tre år. Men det är inte problemet. Däremot är det ett jätteproblem att nästan inga paket skickas till postutlämningen. Tydligen är det för dyrt för företag att nyttja postens pakettjänster. Istället anlitas Schenker och DHL. Och det är för jävligt!

Också Schenker och DHL kör med obskyra små butiker som utlämningsställen, men det är inte ordinarie postutlämningsställen. För min del är det totalt omöjligt att hämta ut något som skickas med Schenker och DHL då det är så långt i väg att jag inte ens kan skicka hemtjänstpersonal med bil.

Postutlämningsställe: Dit kan hemtjänsten gå om jag inte själv kan gå.

Schenker: Då måste jag specialbeställa extra hemtjänst som förvarnas om att de måste ha bil tillgänglig.

DHL: De skickar sina paket till annan stadsdel på andra sidan motorvägen. Jag kan inte få tag i dessa paket.

Om jag tar färdtjänst dit då? Nej. Jag anser inte det vara tillgängligt om jag ska behöva planera in vila, ledighet från jobb, bli utmattad och sängliggande eftersom de få minuter det tar att hämta ett paket i en butik sedan kräver en timmes väntan på bil. Märkligt nog finns aldrig sittplatser inne eller ute när man ska vänta på bil och jag klarar inte av att stå mer än några minuter. Så nej, det här kallar jag inte tillgänglighet. Det enda rätta är om Schenker och DHL levererar in i bostaden eller till ordinarie postutlämningsställe. Och jag hatar de företag som i sin tur anlitar dessa budbilar. Det är inte service minded. Det är snålt och föraktfullt gentemot kunder.

||||| 0 I Like It! |||||

Dumheter Kampen Övertygelse Skräp

Kommentarer stängda

Publicerad 2 oktober, 2013

Semester i vardagen

Det infinner sig en tillfredsställelse av att bara gå och skrota. Efter sommaren när semestern och sommarlov är över, och allt återgått till det normala, känns det väldigt skönt att ta en semestervecka. Jag blir inte stressad som när alla ”måste” vara lediga samtidigt och utnyttja fritiden på bästa sätt. Nu går jag och pysslar lite. Filosoferar. Bryr mig inte om klockan. Och njuter av att se alla runt omkring stressa på. Då värdesätter jag min ledighet på ett helt annat sätt.

Kanske det var oundvikligt, det där med att jag måste in på jobbet minst tre gånger under min semestervecka. Jag har ett jobb som inte riktigt tillåter att jag släpper det ens för en vecka. Samtidigt gör det inte så mycket, för jag är inte intvingad under semester, men det finns önskemål om att jag närvarar vid vissa tillfällen för att inte stoppa upp hela produktionen (eller hur jag ska uttrycka det). Till viss del kan jag även styra över detta vad gäller tiderna, men det måste infalla under veckan.

Hösten är alltid ett arbetsmässigt kaos. Så har det alltid varit och kommer för alltid förbli. Men just denna höst är extrem på ett lite annorlunda sätt. Normalt sett så brukar möten avlösa varandra och krocka med varandra. Denna höst är det istället så att möte efter möte ställs in eller skjuts på framtiden. Det är väldigt svårt att planera utifrån det. När jag väl är på jobbet vet jag inte vad jag vågar påbörja, för dessa ”ryckiga” möten kan ställa till det också innehållsmässigt i vad jag ska utföra.

Kallt och soligt. En perfekt semester för mig. Och eftersom det snart är lunch, så är det väl dags för mig att hoppa in i duschen med målet att få kläder på mig.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 1 oktober, 2013

Vardag i semester

Det tog knappt två timmar. Min arbetsinsats under pågående semester. Jag behövde åka in till jobbet för ett möte samt lite statistikframtagning (första vardagen i månaden). Men jag förstår inte hur jag kan vara så jagad ändå. Trots att telefonen var avstängd och jag officiellt inte närvarande, så kom det tusen frågor till mig att besvara. Förmodligen skulle jag kunna sitta på jobbet dygnet runt och jag skulle alltid ha besökare som behövde hjälp med något.

Ändå är det ganska skönt att gå in så här någon timme under semesterveckan. För jag behöver den pressen på mig då jag har dålig disciplin vad gäller stiga ur sängen när jag är ledig. Och jag hinner åka till jobbet en gång till under min semestervecka.

Dock blev jag väldigt irriterad och sur när jag kom till jobbet i dag. Någon hade låst min dörr dit bara en nyckel finns, och jag äger inte den nyckeln (fråga mig inte). Det tog en stund innan jag fann personen med den enda nyckeln.

Två albumsläpp på Spotify:

||||| 0 I Like It! |||||

Musik Omvärldsbevakning Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda