Etikett: <span>#blogg100</span>

Publicerad 17 mars, 2014

2014:74


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Ibland bläddrar jag i mina gamla fotoalbum för att se om jag där kan finna någon ledtråd. Hade jag en lycklig barndom? Det är snarare så att jag ansträngde mig för att ha en lycklig barndom.

 

Och på vilket sätt ansträngde jag mig för att vara lycklig där i min barndom? Jag vet inte riktigt. Jag var lycklig. Utifrån att jag inte visste något annat, inte hade något att jämföra med. Det är först när jag som vuxen försöker analysera som jag också lägger in värderingar som gör att jag ifrågasätter.

Vad bilden ovan har med något att göra? Kanske ingenting. Jag minns inte fototillfället, men jag minns att jag brukade gunga i äppelträdet (som vad jag vet finns kvar så här 40 år senare). Jag har inte mycket att gå på, men tror att jag var 4 år på bilden, kanske 5. Det fanns inte så mycket annat att göra än gunga. Ute på landet, instängd av stängsel för att inte komma ut på den hårt trafikerade landsvägen, inga barn som grannar, ingenting att göra. Jag minns faktiskt ingenting annat som jag kunde göra. Mer än att gunga. Kanske det var tur att jag som sexåring flyttade in i byn och kunde springa ut hur jag ville och umgås med alla kamrater. På lekplatsen där behövde man inte gunga ensam.

||||| 0 I Like It! |||||

Minne

#blogg100

2 kommentarer

Publicerad 16 mars, 2014

2014:73

Det är inte ofta det händer, men i dag tog jag åter (för andra gången i år) rollatorn och rullade till Ica. Min sjukgymnast har nog rätt i att jag orkar och kan efter sommarens förlamning, men jag blir väldigt trött och det väldigt snabbt. När jag blir trött blir jag stressad. När jag blir stressad och samtidigt är utmattad, så blir jag desorienterad. Därför är det inget rofyllt strosande i affären, utan det är något jag försöker klara av så snabbt som möjligt. Men det gick bra och jag fick med mig så mycket som lilla korgen på rollatorn kan ta. Jag borde göra detta oftare.

I morgon ska jag åt andra hållet (i förhållande till var Ica ligger) för att rulla in i godisaffären. Officiellt är det en godisaffär. För mig är det snusbutiken.

På jobbet råder sedan ett par veckor tillbaka ett totalt rökförbud för precis alla. Inga besökare och ingen personal får lov att röka inom tomten. Någon som bryr sig om det? Nej. Rökkurer har funnits men är nu borttagna. Därför röks det nu precis överallt och då askkoppar tagits bort så ligger det fimpar precis överallt. Nästa steg är nog att de ska jaga snusarna. Jag har inte tagit ställning till det än. Tandläkaren vill att jag snusar eftersom mina ms-mediciner ger mig ett dåligt tandstatus där jag tar dubbel dos av både fluortabletter och fluorskölj. Vad snus bidrar med förutom att man inte får hål i tänderna? Jo, allt handlar om saliv som ska skydda emaljen. Snus är inte bara gott. Det är också nyttigt. Om man bortser från risken att nikotin kan leda till hjärtrytmsrubbningar. Annars har jag nytta av nikotin. Det är uppiggande och därför behöver jag inte längre ta mina narkotikaklassade tabletter mot extrem ms-trötthet. Hm. Jag säger nog upp mig från jobbet om jag inte får fortsätta snusa.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Hälsohistoria Kampen Medicinering Vardagsblogg

#blogg100

Kommentarer stängda

Publicerad 15 mars, 2014

2014:72

Av någon anledning blir jag väldigt illa berörd av flaggorna på torget.

 

Särskilt när det ser ut som ovan. När det blåser – vilket det gör väldigt ofta – så halkar den ena flaggan ner på halv stång. Ungefär en decimeter per timme sjunker den tills den slutligen slår någon i ansiktet eftersom flaggstången står vid trottoaren. Sedan brukar någon förbarma sig och hissa flaggan i topp igen. Jag vet inte riktigt vad som felas, men så här har det nu varit i en månad. Och det stör mig. Särskilt när flaggan är en tredjedel från toppen då jag får begravningskänsla. Eftersom ingen verkar åtgärda detta, så hade det bästa varit om flaggan togs bort helt.

Vad det är för flagga? Äh, här på torget har alla flaggstänger samma flagga – med namnet på stadsdelen. Bara det fjantigt!

I dag är jag lite trött. I går var jag uppe i 23½ timme och hade tänkt lägga mig redan efter 20 timmar. Men så fick jag ett livstecken från Den vars namn inte bör nämnas (gammal bloggveteran). Vi har inte pratat med varandra på flera år och nu råkade det visst bli drygt tre timmar på telefon i natt. Jag saknar mina gamla bloggvänner. Trots att 15 år gått så har vi fortfarande kontakt, men oftast bara lite ytligt på Facebook nu när så många slutat blogga. Det som är mest förvånande är att vi – gänget som träffades på alla bloggträffar när det begav sig – fortfarande håller kontakten och är trygga med varandra. Det finns en tacksamhet i det. Och hade det inte varit för nätet så hade vi aldrig på några villkor kommit i kontakt med varandra utan levt i våra små geografiska bubblor. Och vyer har vidgats. Bloggandet har varit, mestadels, av godo.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

#blogg100

Kommentarer stängda

Publicerad 14 mars, 2014

2014:71

Det är lite pinsamt. Här har jag i tre dagar gått och trott att jag fått löneökning med 800 kronor. Men en kortslutning i hjärnan gjorde att jag räknade fel. Självklart fick jag inte 800 kronor mer i månaden! Det var ju 1200 kronor… Nej, det var inte så att jag plötsligt räknade rätt, utan jag fick jobbets alla lönelistor i dag för facklig granskning och såg i kolumnen ”ökning” att jag faktiskt fått 1200 kr. Så man kan säga att det blev en glad liten överraskning att upptäcka att jag som är statistikansvarig inte kan räkna rätt när det kommer till huvudräkning.

I dag hade jag en kort arbetsdag där halva tiden var ett fackligt möte. Men det känns lovande inför nästa arbetsvecka. Då har jag inget att göra på jobbet. Okej, en sanning som jag tänjt lite på. Under tre dagar i nästa vecka hade jag tänkt avsätta tid för ett viktigt jobb med deadline, men där jag hunnit halva det arbetet på en dag denna vecka. Så min planering har plötsligt fått luft i systemet. En dag till och jag är klar med det viktiga jobbet. Eventuellt tar jag en semesterdag också, beroende på hur ryggen mår efter helgen (bättre i dag). Jag har ju semesterdagar att gödsla med efter förra sommarens uteblivna semester. Och så avsätter jag en dag för sånt som inte varit urakut med deadline på jobbet. Dessutom viks en dag för facklig utbildning. Tja. Just nu känns det som om jag har koll på läget inför nästa vecka, och det är alltid skönt att gå in i en ledig helg och veta att allt är lugnt. Inga orosmoln.

Och så har jag kommit halvvägs i det projektjobb som jag beordrats göra på heltid sedan årsskiftet. Det finns kanske en ljusning totalt sett också vad gäller jobbet. Måste nog erkänna att jag väldigt aktivt läst platsannonser senaste månaderna. Kanske jag slipper söka mig vidare om den där lättnaden nu kommer när projektet börjar gå mot sitt slut.

Helg. Underbart.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

#blogg100

2 kommentarer

Publicerad 13 mars, 2014

2014:70

Ryggskottet blir inte bättre och jag trodde det var något som gick över utan större engagemang. Men trots övningar och smärtstillande, så sker ingen förbättring. Två veckor senare börjar jag bli ganska trött på det. Kvällarna är värst. På jobbet fungerar det ganska bra genom att jag aldrig hinner stelna till då jag växelvis står och arbetar med avbrott för sittande. Hemma… Jag är i rörelse hemma också, men förmodligen är jag så överansträngd i rygg efter en hel dag att det då känns som värst.

Helgen kan bli riktigt bra om jag får vila. Man har försökt dra ut mig på lördag för en liten samkväm hemma i en kollegas soffa, vilket jag vänligt men bestämt tackade nej till. Eftersom jag jobbade förra helgen så måste jag nu stänga ute allting och försöka vila så inget förvärras. Ryggskott ska aldrig få vila, men jag har ju andra åkommor som kräver vilan.

Jag hade rätt i mitt antagande jag bloggade om i helgen – det här har varit en väldigt lugn vecka jämförelsevis. Mycket att göra, men acceptabel nivå. Om det inte hade varit för ryggen…

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel

#blogg100

Kommentarer stängda

Publicerad 12 mars, 2014

2014:69

Det är ganska skönt att göra ingenting, bara vara ledig efter en arbetshelg och ryggskott. I och för sig hindrar det mig inte från att läsa jobbmejlen eller svara på mejl. Tjänstemobilen har jag hemma men vägrar svara om det ringer i den. Inte för att jag hör det, då jag stänger av ljudet hemma.

Jag upplever mig själv som väldigt hård, kall, byråkratisk, fördömande och härskande. Åtminstone i två situationer, och jag gillar det absolut inte. Jag är väldigt kategorisk och självsäker när jag svarar på jobbmejl eller om jag är med på något jobbmöte. Jag vet inte varför jag blir sådan. Jag är medveten om det. Och jag kan inget göra åt det. Ibland testar jag med ödmjukhet, men då ses jag som inkompetent och velig. Kanske det är därför jag fortsätter att vara en bitch. Åtminstone tror jag att många upplever mig som sådan om de inte känner mig eller träffat mig. För de flesta vet att jag lever i en arbetsbubbla där jag inte tänker i termen medmänsklighet (ser inte andras behov eller önskningar när jag träder in i yrkesrollen), att jag är så fokuserad och koncentrerad att jag kan upplevas som off. Och de som känner mig vet att jag bara vill vara hjälpsam och försöka förmedla kunskap. Kunskap är hårdvara. Och väldigt kall. Men fyller en funktion. Så jag som förmedlare… är väldigt rak och regelstyrd.

Kanske det är därför arbetsgivaren uppsattar när jag befinner mig i min fackliga roll? Och i yrkesrollen? För jag levererar det jag utlovat, samt blir inte känslosam. Jag kan skilja på jobb-jaget och mitt privata jag. Och det är också därför jag kan upplevas som så asocial på jobbet eftersom jag aldrig pratar privatliv eller fikar med arbetskamraterna. Jag kan göra det, och jag gör det (ibland), men jag är där för att leverera jobba. Jag har inte tid eller ork att involvera känsloyttringar i jobbet. Det får andra stå för. Som när jag får dem att gråta. Fast det ser jag som något humoristiskt. Jag är en bitch!

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Övertygelse Personligt Självinsikt Surgubbe

#blogg100

2 kommentarer

Publicerad 11 mars, 2014

2014:68

Den där ryggvärken jag känt i ett par veckors tid var jag bara tvungen att upplysa min sjukgymnast om när jag var där i dag. Så nu fick jag en diagnos som jag inte kunde gissa mig till – ryggskott. Fast vänta, heter det inte lumbago på fackspråk? Nåja. Jag visste inte att det var ryggskott eftersom jag är fullt rörlig och inte stel i ryggen. Men tydligen är detta också ett ryggskott vars enda behandling är lite stretchövningar. Och tydligen är de fissurer i kotorna som känns och inte inklämning av kotor. Vet inte om denna information förbättrade något för mig. För jag har fruktansvärda smärtor i ryggen, men som sagt – fullt rörlig.

Årets nya lön är nu satt. Jag är varken nöjd eller missnöjd eftersom det var något förväntat. Jag får samma summa i påslag varje år och det är mer än avtalet säger. Det som ändå gör att jag känner mig lite nöjd, är att jag ligger dryg 6 000 kronor över ingångslön. Flertalet av mina kollegor brukar sluta på 3 000 kronor över ingångslön efter ett helt arbetsliv när det är dags att gå i pension. Lönespridningen är obefintlig, men jag är en kämpe. Jag ger verkligen mer och därtill, vilket är det som lönar sig. Privat har jag skaffat påbyggnadsutbildningar. Jag har tagit på mig större ansvar. Är effektiv och insatt. Sådant som ska löna sig, även om det inte ingår i arbetsbeskrivningen. Att göra ett gott arbete är inte nog för mig. Mitt mål är att vara exceptionell! Lite skrytsamt, men mitt mål. Andra höjer lön genom att byta tjänst och den vägen inte egentligen utveckla sig kvalitetsmässigt. Jag envisas med att stanna kvar på min tjänst och där klättra. Jag har bred och lång erfarenhet ändå. Många som stannar kvar i sin tjänst slutar utveckla sig och förväntar sig erbjudanden om ansvar, men jag tar för mig då jag vet att sådana erbjudanden aldrig kommer. Men skulle jag vara nöjd med lönen på riktigt skulle jag haft ytterligare 4 000 kronor per månad. För att det är rimligt. Och det är därför jag får 800 kronor i påslag varje år trots att det är betydligt högre och mer än vad avtalen säger. Man har förstått min kompetens, men det är synd att lönen ska ”smyghöjas” med hjälp av gemensam lönepott istället för att betala rätt lön från början. Förutom att jag på så sätt förlorar inkomst under många år innan jag är ikapp, så förlorar också kollegorna på det som inte får dela på lika stor pott efter att jag fått mitt. Ja, det är lite märkligt, men det är inte jag (eller jag som facklig) som bestämmer.

Dagen har varit händelserik. För sedan är där allt det där andra som jag inte bloggar om…

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Fundering Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Omvärldsbevakning Övertygelse Personligt Vardagsblogg

#blogg100

Kommentarer stängda

Publicerad 10 mars, 2014

2014:67

Dimman är inget jag kan klaga på. Alternativet hade varit en dag av solsken, men med tanke på att jag har migrän i dag så föredrar jag dimman. Migrän är något som kommer väldigt oregelbundet och utan direkt koppling till något speciellt. Men jag har haft ont i ryggen några veckor och tror det beror på bristen av lämplig stol när jag jobbat. Min stol har varit utlånad och är nu hopplös att ställa in igen. Ryggen har förmodligen lett till migrän. Tror jag.

Veckan känns rätt okej, vilket är en förbättring. Eftersom jag arbetat helg har jag ganska mycket ledig tid, även om jag har stora projekt på jobbet som också denna vecka ska utföras. Men för första gången på länge känns det som om jag har koll på läget. Men det vänder till nästa vecka.

I dag ska jag vila. Huvud och rygg.

||||| 0 I Like It! |||||

Vardagsblogg

#blogg100

Kommentarer stängda

Publicerad 9 mars, 2014

2014:66

Nej, det blir inte en schlagermassaker. Även om jag inte kunde hålla tyst på Facebook och Twitter i går.

Hörby-Linus. Årets sämsta av 32 bidrag men i final. Vet vem jag vill tjära.

Kommentar till kommentaren: Nej, jag förstår inte Kära bröder. Ska det vara en snyfthistoria? Ska vi känna något som åhörare? Ska jag känna sympati för någon som ser ut som fängelsekund?

Har Elena bytt kläder? Hon är långrandig.

Kommentar till kommentaren: Eller Helena. Jag föredrar Elena eftersom det är mer inarbetat från tiden i Antique. Men i delfinal och Andra chansen hade hon något svart halvgenomskinligt som inte alls var klädsamt. Nu i finalen blev det en skjorta, randig i svart och guld. Snyggare, men inte festligt.

Han sen där skeva ungen. Kan ingen ge honom en ryggskena?

Kommentar till kommentaren: Yohio. Som jag sagt tidigare ser det ut som om han behöver hamna i en gipsvagga på grund av skolios.

Skånes yngsta tant men det äckliga vibratot. Don’t like it.

Kommentar till kommentaren: Det jag hört och sett från tv-intervjuer så finns där en arrogans som gör att jag inte kan ta baladdrottningen på allvar. Jag känner ingen respekt. Och hur kan man se så tantig ut vid så unga år? Alla vet vem jag pratar om. Årets ”vinnare”, den eviga förloraren. Som drar till ESC med något som de flesta länder brukar framföra med och aldrig vinna.

Jag har kommit att hata Abba.

Kommentar till kommentaren: Pausunderhållning med kända artister som gör Abba-plagiat. Hade det ändå varit egna tolkningar, men nej. Jag är verkligen trött på Abba i schlagersammanhang.

E inte skiten Slut snart? Jag ska jobba i morgon.

Kommentar till kommentaren: När vinnarlåten spelades och Sanna glömde texten, kände jag att det var läge att stänga teven och lägga mig. Ett riktigt beslut. Och eftersnack vill jag inte veta av.

Melodifestivalen är en jäkligt lång kisspaus.

Kommentar till kommentaren: Reklamavbrott behövs inte, både låtar och mellanakter är kisspauser i sig som man kan missa med glädje.

Internationellt uppskattade man inte Antons skrevgrepp.

Kommentar till kommentaren: Minst antal poäng från internationella juryn. Men svag låt, svag sånginsats, kunde inte uppvägas av att lägga handen på snoppen. Juryn hade rätt.

Nej, mello hämtade sig inte på slutet.

Kommentar till kommentaren: Årets melodifestival har varit värre än bedrövlig. Inga försonande drag, inte räddning i sista stund. Ska man köra över stupet är det bara att gasa.

Strax kan jag efter sen veckor släppa skämskudden och börja förtränga.

Kommentar till kommentaren: Trodde jag. Om det inte hade varit för…

Jag får behålla skämskudden till maj.

Kommentar till kommentaren: Och hon vann! Mitt hatobjekt nummer 1 och nu ska det daltas i flera månader om att trägen vinner och att det var välförtjänt efter lång och trogen tjänst och hur himla bra låten plötsligt blivit och vilken succé den kommer att göra i ESC…. Nej, det här är pinsamt.

Jag har en känsla av att Anton fick för många poäng.

Kommentar till kommentaren: Även de svenska telefonrösterna gav honom lägst antal poäng, men jag tror ändå att där var för många som röstade. Har man tio låtar att välja mellan, varför väljer man att rösta på just den här? Obegripligt.

Sanna ville få det ogjort. Ace gjorde ingenting. Alcazar skyllde ifrån sig. Har jag uppfattat rätt?

Kommentar till kommentaren: Första plats: Sanna Nielsen, Undo. Andra plats: Ace Wilder, Busy doin’ nothin’. Tredje plats: Alcazar, Blame it on the disco.

Resterande låtar? Väckte inget inom mig. Varken beundran eller avsky. Mellanmjölk var sur.

||||| 0 I Like It! |||||

Schlagermassaker

#blogg100

Kommentarer stängda

Publicerad 8 mars, 2014

2014:65

Schlager? Nej, tack! Åtminstone inte i dag eller i morgon. Vi får se om något värt att notera leder till en bloggpost senare i veckan. Tid och lust finns inte. Om vi säger så här; Om Ace Wilder vinner blir det en bloggpost. Vinner någon annan är det inte värt mödan då det ändå inte varit en bra låt som vunnit.

||||| 0 I Like It! |||||

Musik Schlagermassaker Tv

#blogg100

Kommentarer stängda