Kategori: <span>Dravel</span>


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Hur står det egentligen till med skrivmaskinskunskaperna i dag? Skrivmaskiner finns inte längre, men datorer har tangentbord. På högstadiet hade vi maskinskrivning under ett år. Vi fick lära oss ”handfattningen”, det vill säga hur fingrarna ska vara placerade på tangenterna och hur man skriver utan att någonsin titta ner på tangenterna. Sedan hade jag maskinskrivning (och ADB-behandling) både på gymnasiet och på komvux. Och det fortsatte när jag gick vårddokumentation. Jag lärde mig alla termer som finns vad gäller maskinskrivning. Jag fick också lära mig hur man ställer upp text korrekt, hur man skriver brev, offerter, patientjournaler, remisser, fakturor och så vidare.

Men det verkar som om all kunskap kastades ut med skrivmaskinerna. Datorer har färdiga mallar för det mesta man ska skriva, men problemet är att de är felaktiga och att utskrifter ser för jävliga ut. Och yngre människor blir till frågetecken när man pratar om vagnretur, dubbel radmatning och tabulering. Visst, många skriver snabbt, men de gör sig själva en ergonomisk otjänst genom att inte placera fingrarna rätt på tangentbordet.

Kunskapstappet är beklagligt. För att inte prata om fingersättningen för det numeriska tangentbordet. Det fick jag lära mig när jag hade kontorskunskap där vi under två flera dagar i veckan fick sitta och mata in siffror på räknemaskiner och skriva ut långa pappersremsor med uträkningar.

Nej, jag tittar aldrig någonsin på tangentbordet när jag skriver. Det sägs att jag är en snabbskrivare, men jag är nog en medelmåtta med mina 6 nedslag per sekund. Rekorden lär ligga på det dubbla. Kanske jag kommer upp i det ibland. När jag skriver diktat (inspelade) så brukar jag skriva lika snabbt som doktorn pratar. Ibland pratar de långsamt och då får jag speeda upp hastigheten på diktatet med +50-100 %.

Jag finner ett nöje i att skriva med tangentbord. Trots allt har jag utbildning i det.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Fundering Minne Personligt Teknik

Kommentarer stängda

[important]Plötsligt finns det nya funktioner när jag skriver i min blogg. [/important]

[notice]Vad ska jag använda dem till?[/notice]

[error]Måste ju testa.[/error]

[warning]Okej, jag förstår.[/warning]

Textblock 1 är ”Viktigt”. Textblock 2 är ”Obs!”. Textblock 3 är ”Fel”. Textblock 4 är ”Varning!”. Jag vet inte om det är så logiskt att förstå när man bara har färgbakgrund utan förklaring. Symbolerna är väl inte heller så självklara.

En högst ordinär och intetsägande dag är avverkad. Ingen gratulerade mig på 43½-årsdagen. Däremot har ansiktsslaktade Madonna fått många hyllningar i dag.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Teknik

Kommentarer stängda

Det verkar som om jag fått tekniska problem.

  • Mobiltelefonerna kan helt plötsligt förlora all täckning och telefonsamtal avbrytas.
  • Den fasta telefonen går inte att använda då det ”läcker datasignaler” som gör att jag hamnar hos alla utom den jag ringer till.
  • Apple TV fungerar bra, men periodvis verkar inte kontakt finnas med Netflix (problem med Netflix, inte Apple TV eftersom nätverket i övrigt fungerar).

Som det är nu kan jag bara ringa samtal från jobbtelefonen på jobbet. Men där är också problem. Ofta ligger all telefoni nere där om man har DECT-telefon. Jag har DECT-telefon.

Förmodligen är det mängden teknik som är problemet. Vilket jag tycker är sanslöst. Teknik ska bara fungera. Punkt.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Omvärldsbevakning Övertygelse Surgubbe Teknik Tv Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Det känns motigt att säga att jag haft sommarens semesterdag nr 4 i dag. För den officiella semesterperioden är över och jag är inne på min tredje arbetsvecka. Och så då detta att jag trots semesterdag varit på jobbet halva dagen. Där var ett möte som jag var tvungen att närvara på. Och så passade jag på att gå till röntgen i ett ärende inför en eventuell undersökning. Det gick så där. Hela dagen har varit… så där.

Att jag nu tar strödagar med semester beror på att jag 1) inte haft semester, 2) vill mjukstarta efter sjukskrivningen, 3) inte är återställd. Samtidigt känner jag att det blir lite gasa/bromsa och jag vill egentligen bara köra på med jobb. För där händer spännande saker och jag vill inte missa något. Okej, jag vill vara ledig också men nu har hösten officiellt kommit och jag måste jobba.

Usch. Jag pratar med för många människor. I för många sammanhang. Det gör mig förvirrad. Efter en sommar där jag inte behövt tänka på jobbet, så måste jag nu veta i vilka sammanhang och med vem jag pratar med och om vad. Och så alla dessa sjukdomsrelaterade samtal. Som också gör att jag inte kan skilja på mina roller som personal och patient.

Men nu är det dags för mig att sätta press på mig själv och tvinga mig till aktiviteter som är skitjobbiga men som har syftet att stärka min fysik.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Hälso- och sjukvård

Kommentarer stängda

Måndag – ledig efter att ha jobbat lördag. Förutom överdos av sömn så har jag hunnit:

  • Tvätta två omgångar.
  • Lagat mat (Fish’n’Chips – rensning av frysen).
  • Netflixat (RoboCop x 2, avsnitt 4 How the universe works).
  • Rakat huvudet.
  • Bytt sängkläder.
  • Skickat viktigt jobbmejl (nå, fackligt då).

Ganska mycket uträttat med tanke på all sömn. Men nu har jag huvudvärk. Måste… sova. Igen.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel

Kommentarer stängda

Åska är inget jag bryr mig om – jag reagerar inte på att det blixtrar och dundrar omkring mig. Därför var jag bara halvt medveten om den när det började vid midnatt. Jag somnade ganska omgående. När jag vaknade några timmar senare så åskade det. Då det var dags att stiga upp på morgonen så åskade det. Jag har absolut ingen aning om det åskade hela natten eller om det bara sammanföll så att jag råkade vakna vid varje nytt åsktillfälle. Nej, jag bryr mig inte. Jag är nog mer förvånad. Över att det inte åskat mer i sommar. Media har ständigt varnat för extrem åska, men sedan – i efterhand – avblåst det då det aldrig blev någon åska. Jo, enligt radarn så har det varit många blixtnedslag i omgivningen, men det har hela tiden lyckats missa Göteborg. Så nattens åska, som ingen varnat för (media insåg väl att ropar man vargen…), var väl det största som kommit i min närhet den här sommaren. Men som sagt – jag vet inte om det åskade hela natten i en följd eller ens om det var riktigt hotfullt nära.

Dags för en ny arbetsvecka. Som innehåller 1½ arbetsdag i slutet av veckan. Innan dess har jag schemaledigt, fridagar och semester. Så här efter min sjukskrivning så har jag kastat in några semesterdagar eftersom jag 1) måste ha semester, och 2) får passa på innan jobbet sparkar igång på allvar.

Ibland funderar jag på om sommarens sjukskrivning egentligen var semester; om jag gjort något annorlunda. Det känns som om jag fuskat lite genom att ha +30 semesterdagar sparade. Nej, jag hade nog inte gjort något annorlunda om jag haft semester istället för sjukskrivning, men jag har mått dåligt i sommar. Jag gjorde rätt som sjukskrev mig. Om jag glömmer det där med semester – tar bort det ur ekvationen – skulle jag kunna arbeta om jag inte haft semester? Nej. För jag var sjuk och då ska man vara sjukskriven. Tidigare år när jag varit sjuk på sommaren, så har min doktor vägrat sjukskriva mig eftersom jag ”ändå ska ha semester”. Vilket jag tycker är en förkastlig inställning. Allt är inte arbete kontra ledighet. Och att vara sjukskriven är inte per definiton  en ledighet. Att vara sjukskriven är att inte kunna arbeta. Semester är vila från arbete. En sjukskrivning är också vila, men inte från arbete utan för att bli friskare/bättre.

Något jag också funderat på, är min syn. Synnervsinflammationen på vänster öga hade jag 1999 och jag gick under ganska månader hos ögonläkare. De konstaterade att jag hade ett synfältsbortfall på 80 %. Det är en permanent skada som blir bättre över tid, men jag återfår aldrig full syn. Men jag har inte varit hos ögonläkare nu på 14 år. Har jag fortfarande bara 20 % syn på vänster öga? Jag vet inte. Jag tror inte det. Skulle jag gissa skulle jag nog säga att de ursprungliga 80/20 % numera är 20/80 %. Om jag läser den här texten med höger öga stängt, så ser jag bara en bokstav i taget, sedan får jag flytta blicken lite för att se nästa bokstav. Jag kan inte se ett helt ord. Allt runt omkring är en grå massa som flyter ihop.

För att återgå… nej, jag lämnade ju aldrig ämnet… till hälsa. Hur mår jag nu efter sommarens sjukskrivning? Fel! Detta har varit min tredje sommar som jag varit sjuk. Frågan är kanske inte så mycket hur jag mår, utan vad jag känner för besvär i dag.

  • Fortfarande neuralgisk/neurogen smärta i magen (sedan 2010) där jag fortfarande tar helvetesmedicinen (antiepileptika mot smärta). Dosen har sänkts med en fjärdedel, men biverkningarna finns kvar.
  • Panikångesten finns kvar (också sedan 2010) där jag tar allergitabletter för att bli slö vilket ska göra att jag reagerar mindre på sådant som triggar panik. Fungerar väl kanske till hälften.
  • Ms-tröttheten har funnits där sedan 1999 men nu kan jag inte ta medicin eftersom det krockar med allergitabletternas verkan.
  • Hälseneinflammationen från 2010 är sedan länge borta, men smärtan kvarstår och jag har svårt att belasta vänster fot.
  • Sommarens förlamning gick i regress, men jag har fortfarande ingen känsel i underben och fötter. Därför kan jag inte hålla balansen – därför har jag rollator sedan ett par veckor. Rollatorn är bara tillfällig, tills jag återfått känseln. Vilket kommer att ske. Men frågan är om det tar en vecka eller tio år.
  • Om jag har några fler besvär så minns jag inte dem just nu. Förutom att 1) min tinnitus varit värre än någonsin i sommar, och 2) jag har inte haft bältros på ett halvår, och 3) i år har jag haft mycket migrän.
  • Sjukgymnastiken är igång nu. Styrketräning verkar få stå tillbaka för konditionsträning.
  • Psykologkontakt för panikångest? Glöm det. Jag får inte tag i någon trots tappra försök.

Om jag i min ms har ett normaltillstånd som är acceptabelt, där jag varit sjuk i sommar, hur återställd är jag? Gissningsvis till 80 %. Det blir bättre om än väldigt sakta. Och när jag ser framsteg har jag svårt att hålla emot, utan vill så gärna rusa framåt som om jag var helt återställd. Vilket kan ge bakslag. Balans är på så många sätt något svårt för mig.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Byråkrati Dravel Fundering Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Medicinering Minne Multipel skleros (ms) Omvärldsbevakning Övertygelse Personligt Privat Självinsikt Skräp Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Det går snabbare än planerat. Jag är i full gång och planerar flytt av arbetsrum. Om det har jag inte så mycket att säga, men det tar mycket tankekraft eftersom så mycket ska klaffa och det är ont om tid. Semestertider försvårar allt. Själv har jag inte förstått riktigt att det ska göra så stor skillnad eftersom jag bara ska flytta två meter (två rum bort), men när jag inspekterade rummet i dag förstod jag skillnaden. Dessa två meter gör att jag sitter bakom en vägg som hindrar störande ljud. I dag sitter jag i ett minimalt rum och mitt i dörröppningen där folk utanför hela tiden går (står) och pratar (skriker).

I övrigt…? Jag ska få en ny rollator och tekniker ska bygga en specialanpassad kryckhållare på rollatorn så jag kan ha kryckan med mig. Det känns fortfarande dumt att gå med rollator. Åtminstone på jobbet när jag är arbetsklädd. För det blir visuellt en diskrepans som gör att folk studsar till, stannar och stirrar. Än har ingen kommenterat varför jag går med rollator. De som känner mig vet ju allt om min ms och har sett mig med en krycka i fjorton år. De kan känner ytligt kan jag tänka mig ställer dumma frågor à la när jag började kryckan (har du varit i Åre och åkt skidor hahahaha). Jag kan ge svar på tal utan att linda in. Och det kanske jag inte borde göra.

Jag har lugnat mig med Neflix-tittandet. Mest för att jag inte har tid. Och böcker… Inte sedan jag fick Netflix.

I går hade jag märklig huvudvärk. Jag hade tappat glasögonen och förmodligen ändras ”ögonmåttet”. Vilken tur att jag har sex par glasögon med samma styrka!

I min lilla arbets- och fritidsvärld händer inte så mycket.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel

Kommentarer stängda

Min nya hemtelefon, en bärbar, har kommit. Den förra var sönder. Största problemet med ny telefon är att lägga in alla telefonkontakter på nytt. För det ändamålet fick jag titta i min iPhone och manuellt föra över nummer också till den bärbara. Då upptäckte jag två kontakter. ”Vem f*n är det” tänkte jag om båda namnen. Efter lite hjärngympa kom jag på att det ju var mina styvsyskon. Jo, det är svårt för mig att veta vilka de är även om jag har tre styvsyskon. Två har jag träffat en gång, en har jag träffat två gånger. På 25 år.

På tal om hjärngympa (?) så var jag i dag äntligen hos sjukgymnast efter att ha väntat i månader på att få en tid. Jag har mig själv att skylla. Jag vägrar gå till det privata alternativ som finns och där man inte behöver remiss, utan jag vill gå på jobbet. Det är lättare på alla sätt och vis. Särskilt som det är tidsbesparande att gå till sjukgymnast i anslutning till arbetsdagen. Trots allt vistas jag ju mest tid på jobbet, så varför då fara runt på stan?

Hur det gick? Bra. Styrkan har inte försvunnit även om jag kan bli starkare. Konditionen är ett problem eftersom jag snabbt blir uttröttad, men största ostadigheten i benen beror på yrsel och trötthet och panikångest när jag är trött. Lite moment 22. Orsak och verkan är dubbelriktad. Det konstaterades att jag behöver sjukgymnastik under en längre tid, men att jag måste vara försiktig då jag inte får bli trött av sjukgymnastik. Långa pass med få övningar och mycket vila mellan de olika övningarna. Jag kommer inte att få någon omedelbar verkan, utan det är över lång tid jag ska bygga upp… något… Kondition? Och lite styrka?

Efter dagens pass blev jag naturligtvis trött, men också piggare och jag har orkat mer efteråt. Vadå inte omedelbar effekt? Nja, jag tror att det är en mental grej. Jag blir piggare när något görs konkret, jag får träffa någon och prata med någon, vilket gör att jag inte kryper ihop i någon sorts hopplöshet och sjukdomskänsla.

Frågan är om ovan nu ger mig några men. Som kramper. Eller träningsvärk. För nu gäller inte vila längre för mig – jag ska jobba.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel

Kommentarer stängda

Inget är så arbetsmässigt tillfredsställande som att jobba helg. Mest för att man inte behöver avbryta några tankebanor då man blir störd av telefon och besök. Sånt förekommer inte helg. Man bara arbetar på, får undan och känner att man uträttat något. Efteråt får man inte den där gnagande känslan av att man kanske glömt något, som man lätt inbillar sig när dagarna i övrigt bara handlar om avbrott och störningsmoment. Okej, så det ingår också i yrkesbilden, men kan man jämföra med helgarbete så känns det bättre med helg.

Och ändå! Inget sliter så hårt på mig fysiskt som att arbeta helg. Det är bara på helgen jag har möjlighet att sitta still utan att springa runt på möten, men just det där att man monotont sitter stilla i 2×8 timmar tär på en. Jag är helt förstörd så här tisdagen efter helg. Hela måndagen och hela tisdagen har bara handlat om att vila, sova, vila ännu mer. Och det avskyr jag. Inget är så handikappande som att arbeta helg.

Ändå hoppar jag glatt på helgarbete när jag erbjuds det. Varför? 1) Det är kul och stimulerande (åtminstone under helgen itself), 2) Jag gör något för en kollega som annars inte kunnat ta ledigt (vi är inte många som kan helgjobbet), 3) Det är min ursprungliga tjänst där jag under väldigt många år jobbade var tredje helg (nostalgi), 4) Jag har inte längre den här typen av arbetsuppgifter, så för mig är det en möjlighet att hålla kontakt med kärnverksamheten och dess arbetsuppgifter.

Det finns fler inplanerade helger för mig. Jag längtar. Jag fasar.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel

Kommentarer stängda

Då det mesta av min sommarsemester konverterades till att bli sjukskrivning istället, så var det först i går som jag hade sommarens första semesterdag. Bara så där. Insprängt i en vecka som i övrigt består av arbete. Jo, jag har arbetat i dag och det var kolugnt, så att säga. Men lite oroligt eftersom jobbet i dag vaktades av både poliser och vakter. Samma typ av stora folksamlingar som det varit andra år där det alltid slutat med skottlossning. Så även om jag haft det lugnt i dag, så har där inte varit lugnt. Jo, än har där inte varit någon skottlossning, men där är ju en orolig morgondag också.

I dag stod jag och kikade in det rum jag ska flytta in i om en månad. Tyvärr kan jag inte gå in där eftersom jag inte har nyckel, men man kan se otroligt mycket om man trycker upp ansiktet i glasrutan i dörren. Som att 80-talsgardinerna där är snyggare än de blodröda jag har i dag. Se, en utmärkt anledning till att byta arbetsrum! Har jag sagt att jag är gardinoman?

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel

Kommentarer stängda