Månad: <span>april 2013</span>

Publicerad 30 april, 2013

Panikångesten


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Det är lite bekymmersamt. Därför blev jag föreslagen att ta ut en semesterdag i dag. Konstant panikångest men har inget som triggar egentligen. Har inga speciella tankar. Just nu verkar det hänga ihop med mina ögonskakningar som gör mig yr och då får jag panikångest. En teori.

Jag försöker vila och stänga ute alla former av intryck.

Tog ett blodtryck i går. Mitt blodtryck är kanonbra (har alltid varit) och ligger på 115/81. Det i sig är konstigt om man ser till ärftlighet och till min vikt. Men jag har aldrig medicinerat mot högt blodtryck, det har alltid legat bra (även om jag vet att inget är konstant).

Möjligen kan mina kollapser också bero på att blodtrycket sjunker, typ efter att jag ätit eller stått länge – som är de gemensamma nämnare för förra veckans kollapser. Men jag vet inget egentligen. Orsak och verkan är alltid svårtolkade när man ha ms med alla sina konstiga uttryck.

I går kväll började jag åter att sänka dosen helvetesmedicinering (antiepileptika mot smärta). Kanske det inte är särskilt smart i rådande limbo, men ska jag avsluta medicineringen tar det fem veckor. Först därefter kan det bli aktuellt för eventuell medicinering mot panikångest. Men jag vill inte medicinera alls…

||||| 0 I Like It! |||||

Hälsohistoria Kampen Multipel skleros (ms)

Kommentarer stängda

Publicerad 29 april, 2013

Att räkna med

Det är nog så att jag måste erkänna att jag mest sitter och håller på med Twitter. På mobilen. Därför tog jag en skärmdump på något jag retweetade och som jag tycker är lite intressant.

 

Inte för att jag kan särskilt mycket finska, men jag behärskar absolut skånska! Och jag arbetar med statistik, tar fram siffror och gör tolkningar och underlag. Betyder det inte att jag ändå är ganska duktig på världens tre svåraste språk? Om man nu säger att jag inte behärskar finska överhuvudtaget, så vill jag till mitt försvar säga att jag åtminstone kan uttala mitt finska efternamn! Även om det är med skånsk brytning…

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Omvärldsbevakning Skräp Språkligt

Kommentarer stängda

Publicerad 28 april, 2013

Väggkonst

Med tanke på gårdagens blogginlägg började jag fundera. Hur reagerade egentligen kollegorna på mitt tilltag? Eftersom jag läst i mitt bloggarkiv så vet jag att jag inte återgett det här. Så jag försöker minnas. Vilket är lite svårt då åtta år gått.

Som jag minns det (efterkonstruktion?) så hände ett par saker:

1. De hade väldigt roligt åt både mig och bilden jag satt upp. Kollegorna uppskattade tilltaget.

Men de fick sig en funderare…

2. Det mesta av bilderna av halvnakna män togs ner. De fick en aha-upplevelse. Det hade inte varit okej om jag satt upp bilder av barbröstade kvinnor på väggarna då det är könsdiskriminerande. Slutsatsen de drog var att de också gått över den gränsen. Könsdiskriminering är inte enkelriktat – det är dubbelriktat.

Så vad hände med bilden av mig? Den satt kvar ganska länge på väggen. Men efter några månader jobbade jag åter själv en helg och då tog jag ner bilden. Den hade gjort sitt, så att säga. Det såg bara fjantigt ut med bilden utan kontexten (med alla bilder av halvnakna män).

Lever jag som jag lär? Ja, jag försöker vara neutral med det jag har på mina väggar på jobbet. Där finns inget naket. Jag har heller inte pubertala filmaffischer eller planscher av tonårsidoler. För det första hör inte sådant hemma på en arbetsplats, och för det andra så är jag vuxen.

Så vad har jag då klätt mina väggar med? Jo, där finns en affisch som är väldigt neutral. Jorden sedd från rymden. Därefter är det katter som gäller, vilket varken är neutralt (hundälskare hatar mig) eller representativt för en vuxen karl. En månadskalender med katter och två tavlor med katter. Till mitt försvar kan jag säga att tavlorna åtminstone är snygga. Lite surrealistiskt målade tavlor och inte som kalendern med ”gulliga” fotografier av katter.

Det är svårt att veta vad man ska ha på väggarna. Egentligen får vi inte sätta upp några privata saker på väggarna som är gråmålade. Men hur mycket öststatskänsla vill man ha i sin arbetsmiljö?

Jag vet inte varför man egentligen vill privatisera sin arbetsmiljö? Jag har burit dit krukväxter och har egen radio där. Eftersom man bara ska arbeta där, så vet jag inte varför det varit så viktigt att få in personlighet? Det är inte så att jag sitter och tittar på mina saker. Jag arbetar varken bättre eller sämre heller på grund av närvaron av privata saker. Det enda som har en positiv inverkan är radion som min tinnitus gillar då den neutraliseras något av det.

Fast det är klart – gråa väggar. Sätter man upp något på dem så får man djup i rummet som annars hade känts väldigt klaustrofobiskt.

Vad har du på dina väggar på din arbetsplats?

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Minne Omvärldsbevakning Personligt

6 kommentarer

Publicerad 27 april, 2013

Den tid som flytt…

När jag såg ett blogginlägg jag skrivit 2005, insåg jag att jag inte skulle göra så i dag. Jag har mognat. Lite åtminstone.

I det rum jag satt och arbetade i under midsommarhelgen, är inte det rum där jag brukar sitta. Kollegorna, vars rum jag alltså lånade, har tapetserat anslagstavlorna med halvnakna karlar som visar inoljade och svällande rumpor, överarmar och lår där magarna minst av allt är svällande. Jag fick mindervärdeskomplex. På mig är det bara magen som sväller och oljan är flott på nätbrynjan, typ. Därför skapade jag följande som jag skrev ut och satte ovanpå en naken Anton Körberg:

Jag är elak men kände mig provocerad till det. Reaktionen får jag först på onsdag när jag åter gästspelar på jobbet.

Hoppas de förstår att jag inte tar det hela på allvar…

När jag ser Lisebergsöronen kommer jag tänka på en sak. Det är sommar. Liseberg öppnade i dag för sommarsäsongen.

||||| 0 I Like It! |||||

Arkiverat Blogg Minne

2 kommentarer

Publicerad 26 april, 2013

Förskjutning

Orkar inte. Hinner inte. Vilka konsekvenser får det i mitt privatliv? Jo, en förödande sak: Jag har inte sett Våra bästa år (Days of our lives) på ett par år. Märkligt nog så saknar jag inte att följa en serie jag följt nästan dagligen i 15 år.

Okej, där finns fler saker som jag inte hinner och orkar. Som att läsa böker. Jag är periodare och på senare år försöker jag att under sommarsemestern läsa lite skönlitteratur, men det går väl så där.

Ett tag körde jag ganska hårt med ljudböcker, men det har jag heller inte ägnat tid åt sedan i somras. Istället har jag gått över till att lyssna på podcaster (eller hur man skriver på korrekt svengelska). Märkligt nog lyssnar jag bara till en återkommande podcast som nu är uppe i drygt 20 avsnitt och som började i somras. @olofröhlander och @enrickardolsson är veckans höjdpunkt och jag försakar gärna sömn för att höra deras rant om allt och inget, högt som lågt. Dessutom är de duktiga på att svara på tweets, vilket tillhör hyfs om man har ett twitterkonto.

Olof och Rickards Podcast

Så om jag nu inte orkar och hinner samma saker som tidigare, så måste jag säga att summan är konstant. Man finner nya intressen att lägga tid och ork på.

||||| 0 I Like It! |||||

Fundering Media Omvärldsbevakning Övertygelse Personligt Självinsikt Teveserier

Kommentarer stängda

Publicerad 26 april, 2013

Yrsel

Så var det dags igen! Det som inträffade i måndags, inträffade också i dag. Därför börjar jag bli väldigt skeptisk till om jag verkligen haft en vätskeförlust.

Efter halvdag på jobbet åkte jag hem. Dock hann jag äta lunch där, men kände mig väldigt stressad – av att äta. Jag har panikkänslor när jag äter eftersom jag håller på att sätta i halsen. En ms-grej. Dysfagi, jag kan inte svälja utan stor anstängning. Nåja.

Jag har ändå varit väldigt pigg och det kändes bra att komma hem. Jag öppnade ytterdörren, tog ett steg in och fick åter den där riktigt frukantsvärda rotatotiska yrseln där jag trodde jag skulle svimma. Jag kunde inte röra mig. Så hemsk var yrseln. Med en hand på dörrhandtaget lyckades jag dra igen ytterdörren, men sedan var jag tvungen ner på golvet. Och så var jag tvungen att blunda. 60 sekunder senare var det över. Jag kunde resa på mig, ta av mig jacka och skor, gå in i lägenheten där jag fick i mig lite vatten innan jag kunde sjunka ner i en fåtölj. Väldigt matt.

Det är en otrolig ansträngning att försöka hålla sig på fötter när en sådan här yrselattack kommer. Man spänner varenda muskel i kroppen och efteråt blir jag väldigt matt. Av den fysiska ansträngningen, misstänker jag. Och så får jag käneselbortfall på hjässan och något som liknar ”efter ett migränanfallshuvudvärk”. Frossa uppstår också (energiförlust av fysisk muskelöveransträngning?).

Förmodligen är detta ms-relaterat. Jag säger ”förmodligen”. Det kan vara ett skov. Det kan också vara en  form av migrän. Eller epilepsi (även om jag ännu inte förlorat medvetandet). Kanske tumör. Eller virus. Det kan egentligen vara precis vad som helst, men ändå stämmer det inte riktigt in på någonting. Det är då man får skylla på ms.

Händer detta ute så kommer jag inte ha ha någt att grabba tag i, utan falla handlöst. Det är otäckt. Men eftersom detta nu hänt två gånger på fem dagar, så måste jag nog kontakta min neurolog i nästa vecka. Good luck till det, säger jag bara. De finns aldrig där när man behöver dem.

||||| 0 I Like It! |||||

Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Multipel skleros (ms) Personligt

2 kommentarer

Publicerad 25 april, 2013

Sökes: Vila

Just nu känner jag mig mest trött och sliten. Det har varit en jobbig vecka som inleddes med den märkliga dehydreringen. Sedan har det gått i ett vad gäller jobb. Min sommarsemester är godkänd, men jag har lovat täcka upp några luckor vilket innebär att jag åter får gå in i min grundprofession. Det är så sällan att det är kul som omväxling. Även om det är fruktansvärt tufft också på helger eftersom jag då jobbar mer intensivt och glömmer resa på mig emellanåt. Jag stelnar till väldigt om jag inte rör på mig. Det lilla jag kan röra på mig.

Morgondagen innebär så få timmar på jobbet, att det känns som om den efterlängtade helgen redan är här. Mer vila åt folket!

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel

Kommentarer stängda

Publicerad 24 april, 2013

En dag i april

Det var tur att jag var ledig i går enligt schema. För i dag mår jag bra, men kunde ha blivit sjukskriven efter dehydreringen. Nej, jag förstår fortfarande inte vad som hände. Jag har inte druckit mindre än normalt, men har nu istället druckit mer än normalt. Och det har bevisligen vätskat upp mig så pass att jag inte längre känner några symtom. Det var lite otäckt.

Dagen har varit väldigt intensiv och det är först nu efter jobbet som jag kan börja fundera på ”vad hände egentligen i dag”. Jag avverkade möten i rask takt och försökte parallellt besvara mejlen i inkorgen, där det de senaste dagarna börjat rassla till ordentligt. Det är numera också ett väldigt pusslande av tid för att få allting att gå ihop. Jag får ständigt frågan när jag har tid att sitta ner 5 minuter med någon som behöver hjälp, och mitt senaste standardsvar är ”kanske någon gång veckan före midsommar, annars får det vänta till september”. Det är verkligen så tjockt i min kalender. Dessutom har jag börjat få den misstrogna frågan ”jobbar du verkligen bara 75%”. Man antyder att jag har mycket att göra.

En fråga som jag också fick i dag, eller snarare ett påstående med en bakomliggande fråga, ”du ser inte stressad ut”. Nej, och jag är väl egentligen inte särskilt stressad. Visst, jag har bråttom och flänger mellan möten och skrivbord, men stressad? Nej. Förr var jag det, när jag inte hade lika mycket som nu att utföra, eftersom allting var en planering framåt. ”Nu måste jag hinna det innan dess”, typ. I dag är det mer ”jag är här, jag är nu, come whatever may”. Jag tar mig an problem allt eftersom de dyker upp och avverkar dem också på löpande band. Den enda planering jag har är det som är inskrivet i form av möten i min kalender.

Min sommarsemester har förresten blivit beviljad. Sju veckor i sommar – semester som sträcker sig över tre månader. Plus att jag då ändå går in och jobbar en dag per vecka. Perfekt! Jo, jag börjar nog så smått längta efter ledighet, men inget överhängande.

Vädret har blivit kallt och regnigt. Det är nästan så jag funderar på långärmat under sommarjackan.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Kampen Övertygelse Självinsikt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 23 april, 2013

Farmville

Ja, än har jag inte lagt av. Jag är inne på mitt fjärde år om jag räknar rätt. Ibland är Facebook ett dåligt samvete…

Till mitt försvar måste jag säga att jag inte gör särskilt mycket där, mer än att håller liv i spelet.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel

Kommentarer stängda

Publicerad 23 april, 2013

Gammalt

Ack, jag skulle så gärna vilja sammanställa hela mitt bloggarkiv. För min egen skull. Jag har samlat en hel del som pdf, men många år saknas. Jo, jag har alla mina blogginlägg sparade, även de som finns i html-format på någon av alla mina externa hårddiskar.

Men egentligen förstår jag inte till vilken nytta jag 1) sparar gamla texter, eller 2) vad jag ska göra med all information (dravel). Ändå tycker jag det är lite roligt att slumpvis fiska fram en gammal månad och läsa igenom. Det är nyttigt, tror jag. Jag tycker som oftast att jag är patetisk som bara skriver om sjukdom och jobb, och att där inte finns någon variation. När jag läser gamla månader så ser jag så mycket mer, sådant som ingen annan ser (läser). Jag minns situationer och händelser som kanske bara väldigt vagt finns med i mina bloggtexter. Och jag får perspektiv och inset att där finns väldigt mycket variation och att jag trots allt är med om en hel del.

Så varför sammanställer jag inte och kompletterar mitt pdf-arkiv över bloggtexter? Ja, säg det? Jag är för otålig. Och ibland påverkas jag även negativt av det jag skrivit en gång. Och ändå… Det är de roliga åren som inte är sammanfattade.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Minne

Kommentarer stängda