juni 2013 – Sida 4

Publicerad 10 juni, 2013

Förlamande

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Och så är jag inne i ett ordentligt ms-skov! Jag har kommit smygande under cirka tre veckor, men blev akut lite värre i går mitt på dagen. Mina ben håller på att bli förlamade, jag är väl det redan i vänster ben och nu börjar det så smått i höger fot. Jag känner igen mig då det var samma visa för 14 år sedan innan jag fick diagnos.

Genomsnittet är väl att jag får ett skov per år. Detta är absolut det bästa skovet. Jag har ingen känsel i underkroppen (på huden) och det värker fruktansvärt (invärtes). Jag får gå försiktigt med hasande steg (kan inte lyfta fötterna) för att inte tappa balansen, men det går eftersom musklerna i vanlig ordning låser sig. Varför detta är bästa skovet? Jo, väldigt få skov går att behandla, på sin höjd symtomlindra. Detta skov har sitt ursprung i en del av hjärnan som går att behandla. Med kortisondropp under tre dagar. Ja, alltså… Tre tillfällen à några timmar. Konsekvensen är att man blir speedad, kan inte sova, får magkatarr. Har man tur så stoppas förlamningsprogressen och kanske till och med går tillbaka helt. Som för 14 år sedan.

Men jag vet ännu inte om jag är kvalificerad till att få kortison. Eftersom jag inte har pågående infektion i kroppen (typ förkylning eller feber) så är det okej. Men eventuellt har jag väntat för länge. Helst ska droppet sättas inom 48 timmar efter första symtomet. Men eftersom skovet är progredierande, så har jag förhoppningar.

Egentligen skulle jag, efter uppmaning i dag, gått och satt mig på akutmottagningen (eftersom inga akuttider finns hos doktorn). Men att sätta sig där en eftermiddag/kväll skulle bli en väldigt lång väntan. Därför är det bättre att jag gör det i morgon eftersom jag vet när läkarna är tillgängliga (kollat läkarnas jourschema på jobbets intranät). Så istället för att sitta och vänta typ 8-12 timmar, så hoppas jag kunna passera på två timmar under morgondagen. Så har det gått alla andra gånger jag varit hänvisad till att gå till akuten.

Jag har absolut inte tid att bli sjukskriven. Jag måste jobba. Nu börjar också semesterledigheterna och jag ska ersätta andra.

Min egen semester? Den ändrades i dag (slutgiltigt?) från åtta till nio veckors ledighet. Hur många semesterdagar det blir? 20. Eller 16 om jag inte räknar med semesterkvoten.

0 I Like It!

Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Medicinering Minne Multipel skleros (ms) Personligt Vardagsblogg

2 kommentarer

Publicerad 10 juni, 2013

30-dagarsutmaningen, dag 3

Dag 3: Ditt favoritprogram på tv

Komplicerad fråga i dag. Jag älskar ju tv-serier! Problemet är 1) om jag måste ange ett program som går på tv just nu, och 2) om jag bara ska begränsa mig till ett program.

Jag kör ofta med dvd-maraton och det är enbart med tv-serier. Gärna sådant som jag redan sett på tv när det sändes. Fortfarande är där inte mycket som slår Alias och Millennium (som jag skrev om för tre år sedan). Men har det tillkommit något?

Okej, Supernatural. Bröderna som slåss mot änglar, demoner, djävulen, häxor, vampyrer, troll och annat otyg. Just nu är det säsongsuppehåll på tv även om TV11 just nu repriserar senaste säsongen (originaltid är efter midnatt mellan fredag/lördag på Kanal 5).

Nyligen avslutades en annan serie på Kanal 5, nämligen Fringe. En väldigt bra serie som tyvärr gjorde mig lite förvirrad eftersom kanalen hade den osmakliga idén om att göra säsongsuppehåll flera gånger under pågående säsonger. Då är det inte lätt att följa tokig forskare och en FBI-agents kamp mot… Jag vet inte vad. I slutändan kom det att handla om parallella universum (heter samma i både singular och plural?) där skådespelarna fick spela sina parallella jag. Min förvirring och lycka över serien gör att detta blir ett självklart framtida dvd-köp.

Den absolut bästa serien just nu är annars Suits (SVT1) som gjort säsongsuppehåll. Om killen med fotografiskt minne som utan utbildning arbetar som advokat (eller sidekick till en riktig advokat).

Men där finns en serie jag tittar på varje dag (kl. 06, måndag-söndag, Kanal 9); Pantertanter. Just nu inne på sista säsongens sista avsnitt. Varför jag tittar? 1) Jag kommer inte ihåg dessa avsnitt. 2) Igenkänning och kvalitet.

Annars kanske jag följer cirka 10 serier just nu på tv. Jag spelar alltid in och tittar i efterhand. Just nu ligger jag fem veckor back.

Länkar till information om tv-programmen? Äh, gå till IMDB.com.

30-dagarsutmaningen

Dag 1: Din favoritlåt
Dag 2: Din favoritfilm

0 I Like It!

Nätlista Teveserier Tv

Kommentarer stängda

Publicerad 9 juni, 2013

30-dagarsutmaningen, dag 2

Dag 2: Din favoritfilm.

Ärligt talat så har jag ingen på tronen vad gäller favoritfilm. Jag är för mycket tv-freak för det (tack och lov för morgondagen). De filmer som jag nämnde för tre år sedan gäller fortfarande som favoriter, men inte som tre-i-topp. Där är tomt. Anledningen till att jag har så svårt för att gilla filmer, beror på det begränsade formatet. Cirka en och en halv timme. Sedan är det slut (oftast). Det är därför jag gillar tv-serier. Under väldigt många timmar så byggs där upp komplicerade handlingar och man lär känna karaktärer på djupet. Allt jag läser eller ser bör vara med fortsättning. Serie av böcker, tv-serier, serietidningar och så vidare.

De senaste åren har jag dock sett fyra långfilmer som varit bra, men inte heller de hamnar på högsta placering.

Skyfall har fått ny vitalitet i och med att agent 007 fick lite nygamla karaktärer i sin omgivning och då handlingen blivit mer verklighetstroget våldsam. Jag har sett alla Bond-filmerna och måste säga att för första gången så verkar inte Bond trött.

Bourne-filmerna med Matt Damon är också oväntat bra, men det kanske kan ha något att göra med att det är flera filmer som bygger på en serie böcker;

Det känns som om det är dags för mig att se om Bourne-filmerna. Det jag noterade sist jag såg dem var att ordningen inte är rätt. Handlingen utspelar sig inte kronologiskt så som utgivningsåren är för filmerna.

30-dagarsutmaningen

Dag 1: Din favoritlåt

0 I Like It!

Film Nätlista

Kommentarer stängda

Publicerad 8 juni, 2013

30-dagarsutmaningen, dag 1

Dag 1: Din favoritlåt.

Nu är det så att jag har ofantligt många favoritlåtar. Det varierar från sekund till sekund vilken som lägger sig överst på topplistan över favoritlåtar. Men det finns en låt som alltid gör mig glad och den har nu 33 år på nacken. Första gången jag hörde den I fell in love with it! 1980. Filmmusik. Xanadu med Electric Light Orchestra och Olivia Newton-John.

Men där finns en bubblare som kommit från ingenstans. För ett par dagar sedan kände jag inte ens till låten även om den är från 1979. Men så är jag heller inte någon fantast vad gäller Abba. It it wasn’t for the nights… Här i en mixad version:

Ska vi ta en tredje favoritlåt? Den låt som skickar mig tillbaks i tiden. Till då hormoner var allt. Ryan Paris, Doce Vita (1983).

Jo, jag har faktiskt favoritlåtar som spänner över ett helt århundrade, men fick här med låtar som är centrerade till 1979-1983. Det är verkligen inte representativt men speglar vad jag känner här och nu.

30-dagarsutmaningen

0 I Like It!

Musik Nätlista

Kommentarer stängda

Publicerad 7 juni, 2013

30-dagarsutmaningen, dag 0

Tre år senare känns det åter som om 30-dagarsutmaningen skulle kunna vara något. Nedan länkarna till hur det såg ut för tre år sedan. Min nya omgång tänkte jag starta i morgon.

Dag 1: Din favoritlåt.
Dag 2: Din favoritfilm.
Dag 3: Ditt favoritprogram på tv.
Dag 4: Din favoritbok.
Dag 5: Ditt favoritcitat.
Dag 6: Det du känner för att skriva om.
Dag 7: Ett foto som gör dig glad.
Dag 8: Ett foto som gör dig arg eller ledsen.
Dag 9: Ett foto du tagit.
Dag 10: Ett foto på dig taget för över tio år sedan.
Dag 11: Ett foto på dig som nyligen tagits.
Dag 12: Något som kittlar din fantasi.
Dag 13: En skönlitterär bok.
Dag 14: En faktabok.
Dag 15: Fanfiction.
Dag 16: En låt som får dig att gråta (eller nästan).
Dag 17: Ett konstverk (teckning, målning, skulptur etc).
Dag 18: Något som kittlar din fantasi.
Dag 19: En förmåga/talang du har.
Dag 20: En hobby som du har.
Dag 21: Ett matrecept.
Dag 22: En webbsida.
Dag 23: En YouTube-video.
Dag 24: Något som kittlar din fantasi.
Dag 25: Din dag, utförligt beskriven.
Dag 26: Din vecka, utförligt beskriven.
Dag 27: Nuvarande månad, utförligt beskriven.
Dag 28: Senaste året, utförligt beskriven.
Dag 29: Hopp, drömmar och planer för nästkommande 365 dagarna.
Dag 30: Något som kittlar din fantasi.

0 I Like It!

Blogg Nätlista

4 kommentarer

Publicerad 6 juni, 2013

Handlingskraft

4 saker jag avskyr:

Bli integritetskränkt
Vänster
Armhålor
Långsamhet (note to self: blogga om detta)

En vecka senare kom jag ihåg ovan. Med tanke på hur sakta jag går, och detta att jag vill planera långt i förväg, kan tyckas vara lite paradoxalt. Vad jag avser med ovan långsamhet, är detta att jag avskyr långsamma beslut. Jag gillar helt enkelt inte inställningen att saker och ting ska få mogna, växa fram och så vidare. Beslut ska tas direkt utan tvekan och sedan verkställas omgående!

Jag blir galen på vissa arbetsrelaterade beslut som med vilje (?) glöms bort eller där beslut ska velas fram och tillbaka tills det inte ens blir en tummetott. Jag är en handlingskraftig person och kräver det också av min omgivning. I de fall där jag har fullkomligt mandat så ser jag till att besluta och genomföra innan arbetsdagen är slut.

Varför? Jo, jag vill få undan saker. För jag vet att med nästa dag så kommer nya ställningstagande som kräver beslut och handling. Och om jag inte har mandatet då? Jag ligger på. Jag tjatar. Jag påminner. Tillslut får jag mandatet. Eller också har min omgivning förstått att ge mig fria händer redan från början.

Kanske detta också är mitt problem. Att jag är handlingskraftig. Det är förmodligen därför jag är så involverad i så många olika saker med så totalt skilda inriktningar. Vill man att något ska hända, så bör man involvera mig.

0 I Like It!

Dravel

Kommentarer stängda

Publicerad 5 juni, 2013

Fjärttjänsten Göteborg

Den 30 maj twittrade jag:

Min taxichaufför: Jag är muslim och kör inte sådana där homosexuella.

Trodde det var anledning till att sådana som han sökt asyl här?

Eftersom jag var något begränsad med 140 tecken på Twitter, så skrev jag inte allt. Det var väldigt hotfullt. Jag åker färdtjänst och ska göra det utan samåkning. Ändå hade chauffören en annan chaufför i baksätet. Dessa båda pratade med varandra om den utbildning de skulle gå med anledning av att det var West Pride. Den ena chauffören hade gått denna obligatoriska HBTQ-utbildningen och var positiv. Den andra chauffören blev väldigt aggressiv och tänkte vägra gå utbildningen.

Facit står i GP i dag. Taxiförare får sparken – störde HBTQ-utbildning.

I fredags och lördags, i samband med nyligen avslutade West Pride, anordnade färdtjänsten i Göteborg en utbildning kring hbtq-frågor och mänskliga rättigheter. Kursen är obligatorisk för alla förare som kör för färdtjänsten.

Under ett av utbildningspassen blev stämningen mycket hotfull och några förare från de stora bolagen Taxi Kurir och Taxi 020 störde föreläsarna så mycket att de fick visas ut ur lokalen.

Är jag förvånad? Nej! I några år har kommunen hissat regnbågsflaggorna och varje år har de färdtjänstchaufförer jag då åkt med varit väldigt hotfulla, kränkande, hånande och så vidare. Oavsett nationalitet. Jag blir bara beklämd. Det jag då brukar fundera på är hur man ska bemöta chaufförernas okunskap. Jag är facklig och har gått HBTQ-utbildning själv, men vet inte riktigt hur jag ska bemöta någon som är hatisk och inte lyssnar på fakta eller andra argument för allas lika rätt. Nästa problem är att jag som färdtjänstresenär befinner mig i en beroendeställning där jag vill kunna ta mig från punkt A till punkt B utan att bli straffad för att jag är utav en annan åsikt. Som sagt – problematiskt.

Det är helt underbart om dessa chaufförer vågar stå för sina tidsoenliga åsikter och därmed får en stor fet spark i arslet. Chaufförträsket inom färdtjänsten i Göteborg är så mycket mer fruktansvärd än vad som framgått ovan. För de har samma inställning mot 1) handikappade och 2) äldre. Och då kör de ändå färdtjänst! Men taxibolagen får uppdrag att köra färdtjänst av kommunen, men taxibolagen tar in chaufförer utan utbildning. Därför åker jag nästan aldrig med samma chaufför två gånger. Men det finns ändå en cementerad kultur inom taxibranschen som är direkt vämjelig. Så mitt önskemål är; fortsätt sparka chaufför som inte är toleranta oavsett om det handlar om funktionshinder, ålder, kön, sexualitet och så vidare.

0 I Like It!

Media Omvärldsbevakning Övertygelse Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 4 juni, 2013

Cobenläsning

Snart har jag lyssnat klart på min fjärde Harlan Coben-bok, och förvånas över att det är fyra olika skådespelare som är uppläsare. Kunde man inte varit lite mer konsekvent? Alla har i och för sig varit bra uppläsare, förutom en. Vars namn jag inte vill säga. Hans problem var att han försökte föreställa rösten olika för olika personer i boken. Ja, han gick upp i falsett och försökte prata feminint när en kvinnlig karaktär yttrade sig. Irriterande.

Innan veckan är slut har jag laddat ner en femte bok. Coben är bra. Till och med bättre än sitt Twitterkonto.

0 I Like It!

Litteratur

Kommentarer stängda

Publicerad 3 juni, 2013

Måndag hela veckan

Excel har blivit riktigt kul att arbeta med. Förmodligen har det någon form av korrelation till den fortsättningsutbildning jag gick i förra veckan. Det negativa får väl vara att jag inte har ”rätt” Excelversion på jobbet. Än.

Nu när jag fängslat alla genom att skriva om något arbetsrelaterat, så gör jag en kovändning och skriver istället om något som jag inte nämnt så mycket om de senaste veckorna. Multipel. Skleros. Chockerande, va?

Men det finns faktiskt inte så mycket att säga. I förra veckan var det Internationella MS-dagen, vilket är patetiskt. Ja, alltså… Utsedda och speciella dagar har ju i stort sett allting… Kanelbullar… Och så kom jag inte på fler. (Smygande huvudvärk – börjar bli trögt i teflonhjärnan).

Hur jag mår? En ms-uppdatering på det individuella planet: Yrslig, ostadig i benen, ingen känsel i vänster kroppshalva, förlamad i vänster fot och så vidare. Det gamla vanliga. Skovet har jag väl haft nu kanske i en månad och ett skov brukar hålla i sig 6-8 veckor. Eventuellt betydligt längre än så om man ser till att den hemska värmen nu kommit. Som vanligt hoppas jag på oktober…

Magsmärtan där jag tar helvetesmedicinen? Tja, långsam uttrappning. För 1½ år sedan tog jag 150+150 mg men försöker nu ta 50+50 mg per dag. Jag kan sänka med 25 mg åt gången, men det måste gå många månader emellan för att inte smärta ska komma åter. Och trappar jag ut det ännu fortare så får man krampanfall. Så är det när mina ”smärtstillande” egentligen är en epilepsimedicinering som påverkar hjärnsignalerna.

Och min trevliga panikångest då? Tja, jag klarar mig inte utan allergimedicineringen som gör mig trött och som drar ner på reaktionen (hindrar sinnesuttrycken som triggar panikångest).

Kanske det är det som är så trist med ms. Behandlingarna anpassas efter symtom, men det finns ingen egen medicinering utan att man får testa med sådant som ska vara mot andra sjukdomar. Och så får man alla biverkningar på köpet. Det är också ett pusslande med läkemedel så de inte är kontraindikerande.

Det är därför jag inte längre kan ta min knarktablett (dopningsmedel) som egentligen är mot narkolepsi men som jag använder mot extrem ms-trötthet. För den slår ut helvetesmedicinen mot smärta.

Jaja, men vad är väl en bal på slottet…?

Jag säger ofta att jag inte tycker att det är något märkvärdigt eller hemskt att ha ms. Ändå leker jag ibland med tanken… Inte att vara fri från ms, utan på hur det hade varit om andra hade haft ms för en dag. Hur de hade reagerat på det mentalt. Och om det hade gett förståelse för min situation. Och om man hade förstått hur jag kan säga att det inte är hemskt eller märkvärdigt att ha ms. Eller om det illustrerar olikheterna oss emellan?

0 I Like It!

Dravel Kampen Multipel skleros (ms) Personligt Teknik Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 2 juni, 2013

Jag är Gud

Varför jag blir så mycket tröttare när jag arbetat helg, förstår jag inte. Kanske jag arbetar mer intensivt, sitter mer still och fokuserar för lång tid blicken på en datorskärm? Om jag arbetar hela helgen, eller som denna helg endast i dag, har ingen betydelse. Jag blir ledbruten, får värk, blir utmattad i kroppen. Ändå är helg det jag helst vill ha som arbetsdagar. Just för att jag kan koncentrera mig på en uppgift utan att bli avbruten. Balansgång har aldrig varit min grej.

Jag hade fel i går, eller om jag var otydlig. Anledningen till att jag gillar kaos beror på att mitt mål är att bringa ordning i kaoset. Det är inget tillstånd jag alltid vill befinna mig i; kaos. Det är tillfredsställande att se saker och ting lägga sig på (rätt) plats. Jag är helt enkelt Gud som strävar efter sjunde dagens vila efter att jag sett att allting är gott.

Min hemfärd skars av då det skulle vara någon parad som skulle dela staden. Det visste jag om sedan tidigare, så att jag kunde omdirigera flärdtjänsten.

0 I Like It!

Dravel Omvärldsbevakning

Kommentarer stängda

Månad: <span>juni 2013</span>