Kategori: <span>Dravel</span>

Publicerad 10 maj, 2013

Mejl och blogg


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Vardagen är här igen. Och självklart kan jag inte låta bli att både läsa och besvara jobbmejl. Vad är det för fel på mig? (Retorisk fråga). Okej, det är väl inte så farligt egentligen, jag fortsätter bara delegera saker och ting under min sjukskrivning. Även om det bara gäller för ett par veckor, så är där mycket som jag inte kan ignorera. Och jag känner min mindre stressad än om jag just bara ignorerat. Dessutom är det lättare med mejl eftersom jag annars hade fått lägga tid på att ringa runt och jaga folk. Där går min gräns.

I förra veckan uppgraderade jag Internet Explorer till IE10. Det känns fortfarande väldigt ”buggigt”. Eller om det är omvärlden som inte hunnit anpassa sig. Till exempel så försvann de rundade hörnen i mitt bloggtema (men fungerar i andra webbläsare). Sedan vet jag att Twitter ändrat sina inställningar för inlänkning i bloggen, men där verkar också vara något strul periodvis trots att jag anpassat mig till inställningarna. Frågan är om det är ett IE-problem också? Och kopplingen mellan Spotify och Scrobbler/Last FM har inte fungerat på ett par veckor. Jag blir väldigt trött på att behöva fixa och trixa med sådant som tidigare fungerat.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Musik Omvärldsbevakning Personligt Surgubbe Teknik Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 9 maj, 2013

Uppgång

Okej, jag mår mycket bättre nu. Eftersom jag fått en allergimedicin så gör det mig också enormt trött, sömnig och omtöcknad. Men hellre det än att ständigt känna sig på helspänn, yr och på gränsen till panikångest. Bortsett från sömnigheten, så orkar jag mycket mer. Synd bara att jag inte vet vad jag ska göra. Okej, jag får vila. Trots allt – och något som jag gärna glömmer – är att jag också har ett skov i benen.

Dagen har varit tråkig. Teven har inte varit något vettigt sällskap en helgdag som denna. Ändå förstår jag inte riktigt (fortfarande) hur tiden kan gå så fort. Kanske jag sovit mer än jag minns? Jag slocknar ju lite då och då av medicineringen.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel

Kommentarer stängda

Publicerad 8 maj, 2013

Rant

När jag inte får jobba p.g.a. sjukskrivning, så har jag inget jobb att blogga om. Då blir det ett bloggande om panikångest, men nu får det vara nog. Även om det inte är status quo, så är det bättre om jag istället skriver något när där finns något att säga.

Då jag lämnade jobbet i fredags så lovade jag att inte kolla min jobbmejl under min sjukskrivning. Hur det går med den saken? Öh… No comments!

I dag satt jag och väntade på ett viktigt samtal, men det ringde aldrig. Kanske det borde störa mig när löften bryts, men faktiskt – jag bryr mig inte. Jag försöker vila och bara göra enklare hushållssysslor. Tiden går ändå. Men det händer inte mycket. Och jag vet inte vad det är som skulle hända heller.

Ja, jag tittar nog en del på tv/dvd nu när jag går hemma, men jag försöker röra på mig också. Men märkligt nog så är det något annat som fängslar mig i ganska stor utsträckning. Som är lite som terapi. Jag håller på att slå ihop mitt bloggarkiv (vilket lär ta år). Nu har jag sagt det ganska många gånger genom årens lopp, men det är fascinerande att läsa sina egna texter. Ibland känner jag inte igen att jag skrivit det, och ibland väcker det lite glada minnen. Just nu håller jag på att lägga tillbaka december 2008 här och det är… jobbigt. Av den enkla anledningen att det är den månad och det år som jag skrivit flest blogginlägg under. Tror jag.

Varför gör jag detta? Slår ihop bloggarkivet? Vad har jag för egentligt syfte med det? Främsta orsaken tror jag beror på att jag gillar läsa mina tidigare år och har svårt att hitta bland alla gamla filer som ligger lite utspridda både här och där. Och har jag nu bloggat sedan 1999 så borde jag också kunna bevisa det även om det faktiskt finns ganska många vittnen som kan intyga det.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel

Kommentarer stängda

Publicerad 1 maj, 2013

1 maj

Ett bevis för att tiden går fort, är att det i dag är 25 år sedan mormor dog hos oss när jag fortfarande bodde hemma. Det har alltid känts så nära i tiden. Men ett kvarts sekel?!

I dag skulle min far fyllt 74 år, också något som känns märkligt. Jag har så svårt att visualisera honom som 74-åring trots att det bara är sju år sedan han dog. Fast… sju år?! Tiden går verkligen fort!

För ett par dagar sedan fick jag höra ”Han är väldigt ung, bara ett par år äldre än du”. Alltså, jag är 43 och räknar mig inte till ung. Någon som är äldre än jag är då heller inte speciellt ung. Alltså, jag har jämnåriga som är mormor/morfar/farmor/farfar. Och i 25 år har jag tilltalats som farbror av skolbarn.

Det där med tid och ålder är inte att lita på. Jag tror nog lite på tesen att tiden inte är linjär, utan att allting existerar samtidigt i ett enda ögonblick. Varför skulle annars minnet fortfarande kunna ta en tillbaka i det vi kallar för tid? Nej, jag menar nog inget… Kan inte stärka några teorier, vet inte vad jag menar.

I morgon är det dags för arbete igen efter en semesterdag och en fridag (som råkade vara en helgdag). Det oroar mig lite, för jag är verkligen inte kry. Jag behöver mycket mer vila än så här. Samtidigt måste jag pressa mig själv så långt det går och verkligen försöka övervinna mina begränsningar. Jag tror att min begränsning just nu är ett skov. Jag har fått kuddkänsla i fötterna (känns som att gå på en luftmadrass). Och att nystagmus (ögonskakningarna) ingår i skovet. Och att detta ger yrsel. Som triggar panikångest. Och kanske det är därför jag också är så matt och trött? Eller – jag vet verkligen inte. Jag borde söka vård men vet hur meningslöst det är att komma i kontakt med sjukvården.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Fundering Hälso- och sjukvård Hälsohistoria Kampen Minne Multipel skleros (ms) Omvärldsbevakning Övertygelse Personligt Självinsikt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 29 april, 2013

Att räkna med

Det är nog så att jag måste erkänna att jag mest sitter och håller på med Twitter. På mobilen. Därför tog jag en skärmdump på något jag retweetade och som jag tycker är lite intressant.

 

Inte för att jag kan särskilt mycket finska, men jag behärskar absolut skånska! Och jag arbetar med statistik, tar fram siffror och gör tolkningar och underlag. Betyder det inte att jag ändå är ganska duktig på världens tre svåraste språk? Om man nu säger att jag inte behärskar finska överhuvudtaget, så vill jag till mitt försvar säga att jag åtminstone kan uttala mitt finska efternamn! Även om det är med skånsk brytning…

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Omvärldsbevakning Skräp Språkligt

Kommentarer stängda

Publicerad 28 april, 2013

Väggkonst

Med tanke på gårdagens blogginlägg började jag fundera. Hur reagerade egentligen kollegorna på mitt tilltag? Eftersom jag läst i mitt bloggarkiv så vet jag att jag inte återgett det här. Så jag försöker minnas. Vilket är lite svårt då åtta år gått.

Som jag minns det (efterkonstruktion?) så hände ett par saker:

1. De hade väldigt roligt åt både mig och bilden jag satt upp. Kollegorna uppskattade tilltaget.

Men de fick sig en funderare…

2. Det mesta av bilderna av halvnakna män togs ner. De fick en aha-upplevelse. Det hade inte varit okej om jag satt upp bilder av barbröstade kvinnor på väggarna då det är könsdiskriminerande. Slutsatsen de drog var att de också gått över den gränsen. Könsdiskriminering är inte enkelriktat – det är dubbelriktat.

Så vad hände med bilden av mig? Den satt kvar ganska länge på väggen. Men efter några månader jobbade jag åter själv en helg och då tog jag ner bilden. Den hade gjort sitt, så att säga. Det såg bara fjantigt ut med bilden utan kontexten (med alla bilder av halvnakna män).

Lever jag som jag lär? Ja, jag försöker vara neutral med det jag har på mina väggar på jobbet. Där finns inget naket. Jag har heller inte pubertala filmaffischer eller planscher av tonårsidoler. För det första hör inte sådant hemma på en arbetsplats, och för det andra så är jag vuxen.

Så vad har jag då klätt mina väggar med? Jo, där finns en affisch som är väldigt neutral. Jorden sedd från rymden. Därefter är det katter som gäller, vilket varken är neutralt (hundälskare hatar mig) eller representativt för en vuxen karl. En månadskalender med katter och två tavlor med katter. Till mitt försvar kan jag säga att tavlorna åtminstone är snygga. Lite surrealistiskt målade tavlor och inte som kalendern med ”gulliga” fotografier av katter.

Det är svårt att veta vad man ska ha på väggarna. Egentligen får vi inte sätta upp några privata saker på väggarna som är gråmålade. Men hur mycket öststatskänsla vill man ha i sin arbetsmiljö?

Jag vet inte varför man egentligen vill privatisera sin arbetsmiljö? Jag har burit dit krukväxter och har egen radio där. Eftersom man bara ska arbeta där, så vet jag inte varför det varit så viktigt att få in personlighet? Det är inte så att jag sitter och tittar på mina saker. Jag arbetar varken bättre eller sämre heller på grund av närvaron av privata saker. Det enda som har en positiv inverkan är radion som min tinnitus gillar då den neutraliseras något av det.

Fast det är klart – gråa väggar. Sätter man upp något på dem så får man djup i rummet som annars hade känts väldigt klaustrofobiskt.

Vad har du på dina väggar på din arbetsplats?

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Minne Omvärldsbevakning Personligt

6 kommentarer

Publicerad 25 april, 2013

Sökes: Vila

Just nu känner jag mig mest trött och sliten. Det har varit en jobbig vecka som inleddes med den märkliga dehydreringen. Sedan har det gått i ett vad gäller jobb. Min sommarsemester är godkänd, men jag har lovat täcka upp några luckor vilket innebär att jag åter får gå in i min grundprofession. Det är så sällan att det är kul som omväxling. Även om det är fruktansvärt tufft också på helger eftersom jag då jobbar mer intensivt och glömmer resa på mig emellanåt. Jag stelnar till väldigt om jag inte rör på mig. Det lilla jag kan röra på mig.

Morgondagen innebär så få timmar på jobbet, att det känns som om den efterlängtade helgen redan är här. Mer vila åt folket!

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel

Kommentarer stängda

Publicerad 24 april, 2013

En dag i april

Det var tur att jag var ledig i går enligt schema. För i dag mår jag bra, men kunde ha blivit sjukskriven efter dehydreringen. Nej, jag förstår fortfarande inte vad som hände. Jag har inte druckit mindre än normalt, men har nu istället druckit mer än normalt. Och det har bevisligen vätskat upp mig så pass att jag inte längre känner några symtom. Det var lite otäckt.

Dagen har varit väldigt intensiv och det är först nu efter jobbet som jag kan börja fundera på ”vad hände egentligen i dag”. Jag avverkade möten i rask takt och försökte parallellt besvara mejlen i inkorgen, där det de senaste dagarna börjat rassla till ordentligt. Det är numera också ett väldigt pusslande av tid för att få allting att gå ihop. Jag får ständigt frågan när jag har tid att sitta ner 5 minuter med någon som behöver hjälp, och mitt senaste standardsvar är ”kanske någon gång veckan före midsommar, annars får det vänta till september”. Det är verkligen så tjockt i min kalender. Dessutom har jag börjat få den misstrogna frågan ”jobbar du verkligen bara 75%”. Man antyder att jag har mycket att göra.

En fråga som jag också fick i dag, eller snarare ett påstående med en bakomliggande fråga, ”du ser inte stressad ut”. Nej, och jag är väl egentligen inte särskilt stressad. Visst, jag har bråttom och flänger mellan möten och skrivbord, men stressad? Nej. Förr var jag det, när jag inte hade lika mycket som nu att utföra, eftersom allting var en planering framåt. ”Nu måste jag hinna det innan dess”, typ. I dag är det mer ”jag är här, jag är nu, come whatever may”. Jag tar mig an problem allt eftersom de dyker upp och avverkar dem också på löpande band. Den enda planering jag har är det som är inskrivet i form av möten i min kalender.

Min sommarsemester har förresten blivit beviljad. Sju veckor i sommar – semester som sträcker sig över tre månader. Plus att jag då ändå går in och jobbar en dag per vecka. Perfekt! Jo, jag börjar nog så smått längta efter ledighet, men inget överhängande.

Vädret har blivit kallt och regnigt. Det är nästan så jag funderar på långärmat under sommarjackan.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Kampen Övertygelse Självinsikt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Publicerad 23 april, 2013

Farmville

Ja, än har jag inte lagt av. Jag är inne på mitt fjärde år om jag räknar rätt. Ibland är Facebook ett dåligt samvete…

Till mitt försvar måste jag säga att jag inte gör särskilt mycket där, mer än att håller liv i spelet.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel

Kommentarer stängda

Publicerad 23 april, 2013

Gammalt

Ack, jag skulle så gärna vilja sammanställa hela mitt bloggarkiv. För min egen skull. Jag har samlat en hel del som pdf, men många år saknas. Jo, jag har alla mina blogginlägg sparade, även de som finns i html-format på någon av alla mina externa hårddiskar.

Men egentligen förstår jag inte till vilken nytta jag 1) sparar gamla texter, eller 2) vad jag ska göra med all information (dravel). Ändå tycker jag det är lite roligt att slumpvis fiska fram en gammal månad och läsa igenom. Det är nyttigt, tror jag. Jag tycker som oftast att jag är patetisk som bara skriver om sjukdom och jobb, och att där inte finns någon variation. När jag läser gamla månader så ser jag så mycket mer, sådant som ingen annan ser (läser). Jag minns situationer och händelser som kanske bara väldigt vagt finns med i mina bloggtexter. Och jag får perspektiv och inset att där finns väldigt mycket variation och att jag trots allt är med om en hel del.

Så varför sammanställer jag inte och kompletterar mitt pdf-arkiv över bloggtexter? Ja, säg det? Jag är för otålig. Och ibland påverkas jag även negativt av det jag skrivit en gång. Och ändå… Det är de roliga åren som inte är sammanfattade.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Minne

Kommentarer stängda