Punktdagbok

Måndag – ledig efter att ha jobbat lördag. Förutom överdos av sömn så har jag hunnit:

  • Tvätta två omgångar.
  • Lagat mat (Fish’n’Chips – rensning av frysen).
  • Netflixat (RoboCop x 2, avsnitt 4 How the universe works).
  • Rakat huvudet.
  • Bytt sängkläder.
  • Skickat viktigt jobbmejl (nå, fackligt då).

Ganska mycket uträttat med tanke på all sömn. Men nu har jag huvudvärk. Måste… sova. Igen.

||||| 0 I Like It! |||||

Malström

Åska är inget jag bryr mig om – jag reagerar inte på att det blixtrar och dundrar omkring mig. Därför var jag bara halvt medveten om den när det började vid midnatt. Jag somnade ganska omgående. När jag vaknade några timmar senare så åskade det. Då det var dags att stiga upp på morgonen så åskade det. Jag har absolut ingen aning om det åskade hela natten eller om det bara sammanföll så att jag råkade vakna vid varje nytt åsktillfälle. Nej, jag bryr mig inte. Jag är nog mer förvånad. Över att det inte åskat mer i sommar. Media har ständigt varnat för extrem åska, men sedan – i efterhand – avblåst det då det aldrig blev någon åska. Jo, enligt radarn så har det varit många blixtnedslag i omgivningen, men det har hela tiden lyckats missa Göteborg. Så nattens åska, som ingen varnat för (media insåg väl att ropar man vargen…), var väl det största som kommit i min närhet den här sommaren. Men som sagt – jag vet inte om det åskade hela natten i en följd eller ens om det var riktigt hotfullt nära.

Dags för en ny arbetsvecka. Som innehåller 1½ arbetsdag i slutet av veckan. Innan dess har jag schemaledigt, fridagar och semester. Så här efter min sjukskrivning så har jag kastat in några semesterdagar eftersom jag 1) måste ha semester, och 2) får passa på innan jobbet sparkar igång på allvar.

Ibland funderar jag på om sommarens sjukskrivning egentligen var semester; om jag gjort något annorlunda. Det känns som om jag fuskat lite genom att ha +30 semesterdagar sparade. Nej, jag hade nog inte gjort något annorlunda om jag haft semester istället för sjukskrivning, men jag har mått dåligt i sommar. Jag gjorde rätt som sjukskrev mig. Om jag glömmer det där med semester – tar bort det ur ekvationen – skulle jag kunna arbeta om jag inte haft semester? Nej. För jag var sjuk och då ska man vara sjukskriven. Tidigare år när jag varit sjuk på sommaren, så har min doktor vägrat sjukskriva mig eftersom jag ”ändå ska ha semester”. Vilket jag tycker är en förkastlig inställning. Allt är inte arbete kontra ledighet. Och att vara sjukskriven är inte per definiton  en ledighet. Att vara sjukskriven är att inte kunna arbeta. Semester är vila från arbete. En sjukskrivning är också vila, men inte från arbete utan för att bli friskare/bättre.

Något jag också funderat på, är min syn. Synnervsinflammationen på vänster öga hade jag 1999 och jag gick under ganska månader hos ögonläkare. De konstaterade att jag hade ett synfältsbortfall på 80 %. Det är en permanent skada som blir bättre över tid, men jag återfår aldrig full syn. Men jag har inte varit hos ögonläkare nu på 14 år. Har jag fortfarande bara 20 % syn på vänster öga? Jag vet inte. Jag tror inte det. Skulle jag gissa skulle jag nog säga att de ursprungliga 80/20 % numera är 20/80 %. Om jag läser den här texten med höger öga stängt, så ser jag bara en bokstav i taget, sedan får jag flytta blicken lite för att se nästa bokstav. Jag kan inte se ett helt ord. Allt runt omkring är en grå massa som flyter ihop.

För att återgå… nej, jag lämnade ju aldrig ämnet… till hälsa. Hur mår jag nu efter sommarens sjukskrivning? Fel! Detta har varit min tredje sommar som jag varit sjuk. Frågan är kanske inte så mycket hur jag mår, utan vad jag känner för besvär i dag.

  • Fortfarande neuralgisk/neurogen smärta i magen (sedan 2010) där jag fortfarande tar helvetesmedicinen (antiepileptika mot smärta). Dosen har sänkts med en fjärdedel, men biverkningarna finns kvar.
  • Panikångesten finns kvar (också sedan 2010) där jag tar allergitabletter för att bli slö vilket ska göra att jag reagerar mindre på sådant som triggar panik. Fungerar väl kanske till hälften.
  • Ms-tröttheten har funnits där sedan 1999 men nu kan jag inte ta medicin eftersom det krockar med allergitabletternas verkan.
  • Hälseneinflammationen från 2010 är sedan länge borta, men smärtan kvarstår och jag har svårt att belasta vänster fot.
  • Sommarens förlamning gick i regress, men jag har fortfarande ingen känsel i underben och fötter. Därför kan jag inte hålla balansen – därför har jag rollator sedan ett par veckor. Rollatorn är bara tillfällig, tills jag återfått känseln. Vilket kommer att ske. Men frågan är om det tar en vecka eller tio år.
  • Om jag har några fler besvär så minns jag inte dem just nu. Förutom att 1) min tinnitus varit värre än någonsin i sommar, och 2) jag har inte haft bältros på ett halvår, och 3) i år har jag haft mycket migrän.
  • Sjukgymnastiken är igång nu. Styrketräning verkar få stå tillbaka för konditionsträning.
  • Psykologkontakt för panikångest? Glöm det. Jag får inte tag i någon trots tappra försök.

Om jag i min ms har ett normaltillstånd som är acceptabelt, där jag varit sjuk i sommar, hur återställd är jag? Gissningsvis till 80 %. Det blir bättre om än väldigt sakta. Och när jag ser framsteg har jag svårt att hålla emot, utan vill så gärna rusa framåt som om jag var helt återställd. Vilket kan ge bakslag. Balans är på så många sätt något svårt för mig.

||||| 0 I Like It! |||||

Tystnaden

Lite förvånad ser jag att jag inte lyssnat på Spotify de senaste fyra dagarna. Det är en världsrymd mina mått mätt. Men jag känner inte för samma gamla låtar och det är så svårt att hitta något nytt och intressant. Nu vet jag inte hur många år jag haft Spotify, men jag har varje månad samlat aktuella hits i olika listor. Något jag inte gjort år. Det känns som om där inte kommer så mycket nytt som är bra. Visst, jag lyssnar på en del, som dock inte fastnar. Var är de stora artisterna och deras monsterhits? Det är illa, för den enda låt som jag just nu inte kräks av att lyssna på är med en artist som jag inte tycker kan sjunga eller har några bra låtar. Fast hösten lär komma med många stora artister som Lady Gaga.

Låten jag just nu kan… acceptera.

||||| 0 I Like It! |||||

Framsyn

Det går snabbare än planerat. Jag är i full gång och planerar flytt av arbetsrum. Om det har jag inte så mycket att säga, men det tar mycket tankekraft eftersom så mycket ska klaffa och det är ont om tid. Semestertider försvårar allt. Själv har jag inte förstått riktigt att det ska göra så stor skillnad eftersom jag bara ska flytta två meter (två rum bort), men när jag inspekterade rummet i dag förstod jag skillnaden. Dessa två meter gör att jag sitter bakom en vägg som hindrar störande ljud. I dag sitter jag i ett minimalt rum och mitt i dörröppningen där folk utanför hela tiden går (står) och pratar (skriker).

I övrigt…? Jag ska få en ny rollator och tekniker ska bygga en specialanpassad kryckhållare på rollatorn så jag kan ha kryckan med mig. Det känns fortfarande dumt att gå med rollator. Åtminstone på jobbet när jag är arbetsklädd. För det blir visuellt en diskrepans som gör att folk studsar till, stannar och stirrar. Än har ingen kommenterat varför jag går med rollator. De som känner mig vet ju allt om min ms och har sett mig med en krycka i fjorton år. De kan känner ytligt kan jag tänka mig ställer dumma frågor à la när jag började kryckan (har du varit i Åre och åkt skidor hahahaha). Jag kan ge svar på tal utan att linda in. Och det kanske jag inte borde göra.

Jag har lugnat mig med Neflix-tittandet. Mest för att jag inte har tid. Och böcker… Inte sedan jag fick Netflix.

I går hade jag märklig huvudvärk. Jag hade tappat glasögonen och förmodligen ändras ”ögonmåttet”. Vilken tur att jag har sex par glasögon med samma styrka!

I min lilla arbets- och fritidsvärld händer inte så mycket.

||||| 0 I Like It! |||||

Andras glädje, min plåga

Utomhus har alkiskören allsång. De irriterar mig. Må de få levercirros! Själv har jag problem att få ihop sömntimmarna och klarar mig då utan nämnda ”sång” där jag p.g.a. värmen måste ha öppet sovrumsfönster. Jag vet inte om det var så smart att bygga ett hus där man lägger sovrummen mot söder (gassande sol dagtid) och mot ett torg med restaurang och bar. Och att kommunen sedan är så dum att de ger utskänkningstillstånd till baren (vad är det för fel på en mjölkbar?). Samt att man lägger Systembolaget i närheten så att också A-lagarna bosätter sig på torget. Men A-lagarna sjunger inte. För de har redan levercirros och mår inte så förträffligt att de brister ut i sång bara för att de får lite promille i sig.

Nej, jag vet inte vad jag har att säga i dag. Det är inte så lämpligt att skriva om branden online.

||||| 0 I Like It! |||||

Samtal och rörelse

Min nya hemtelefon, en bärbar, har kommit. Den förra var sönder. Största problemet med ny telefon är att lägga in alla telefonkontakter på nytt. För det ändamålet fick jag titta i min iPhone och manuellt föra över nummer också till den bärbara. Då upptäckte jag två kontakter. ”Vem f*n är det” tänkte jag om båda namnen. Efter lite hjärngympa kom jag på att det ju var mina styvsyskon. Jo, det är svårt för mig att veta vilka de är även om jag har tre styvsyskon. Två har jag träffat en gång, en har jag träffat två gånger. På 25 år.

På tal om hjärngympa (?) så var jag i dag äntligen hos sjukgymnast efter att ha väntat i månader på att få en tid. Jag har mig själv att skylla. Jag vägrar gå till det privata alternativ som finns och där man inte behöver remiss, utan jag vill gå på jobbet. Det är lättare på alla sätt och vis. Särskilt som det är tidsbesparande att gå till sjukgymnast i anslutning till arbetsdagen. Trots allt vistas jag ju mest tid på jobbet, så varför då fara runt på stan?

Hur det gick? Bra. Styrkan har inte försvunnit även om jag kan bli starkare. Konditionen är ett problem eftersom jag snabbt blir uttröttad, men största ostadigheten i benen beror på yrsel och trötthet och panikångest när jag är trött. Lite moment 22. Orsak och verkan är dubbelriktad. Det konstaterades att jag behöver sjukgymnastik under en längre tid, men att jag måste vara försiktig då jag inte får bli trött av sjukgymnastik. Långa pass med få övningar och mycket vila mellan de olika övningarna. Jag kommer inte att få någon omedelbar verkan, utan det är över lång tid jag ska bygga upp… något… Kondition? Och lite styrka?

Efter dagens pass blev jag naturligtvis trött, men också piggare och jag har orkat mer efteråt. Vadå inte omedelbar effekt? Nja, jag tror att det är en mental grej. Jag blir piggare när något görs konkret, jag får träffa någon och prata med någon, vilket gör att jag inte kryper ihop i någon sorts hopplöshet och sjukdomskänsla.

Frågan är om ovan nu ger mig några men. Som kramper. Eller träningsvärk. För nu gäller inte vila längre för mig – jag ska jobba.

||||| 0 I Like It! |||||

Det bästa och det sämsta

Inget är så arbetsmässigt tillfredsställande som att jobba helg. Mest för att man inte behöver avbryta några tankebanor då man blir störd av telefon och besök. Sånt förekommer inte helg. Man bara arbetar på, får undan och känner att man uträttat något. Efteråt får man inte den där gnagande känslan av att man kanske glömt något, som man lätt inbillar sig när dagarna i övrigt bara handlar om avbrott och störningsmoment. Okej, så det ingår också i yrkesbilden, men kan man jämföra med helgarbete så känns det bättre med helg.

Och ändå! Inget sliter så hårt på mig fysiskt som att arbeta helg. Det är bara på helgen jag har möjlighet att sitta still utan att springa runt på möten, men just det där att man monotont sitter stilla i 2×8 timmar tär på en. Jag är helt förstörd så här tisdagen efter helg. Hela måndagen och hela tisdagen har bara handlat om att vila, sova, vila ännu mer. Och det avskyr jag. Inget är så handikappande som att arbeta helg.

Ändå hoppar jag glatt på helgarbete när jag erbjuds det. Varför? 1) Det är kul och stimulerande (åtminstone under helgen itself), 2) Jag gör något för en kollega som annars inte kunnat ta ledigt (vi är inte många som kan helgjobbet), 3) Det är min ursprungliga tjänst där jag under väldigt många år jobbade var tredje helg (nostalgi), 4) Jag har inte längre den här typen av arbetsuppgifter, så för mig är det en möjlighet att hålla kontakt med kärnverksamheten och dess arbetsuppgifter.

Det finns fler inplanerade helger för mig. Jag längtar. Jag fasar.

||||| 0 I Like It! |||||

TV-nörd

Under fjorton dagar har jag nu haft Netflix och om ytterligare fjorton dagar är den avgiftsfria månaden över. Jag tänker fortsätta med Netflix. Det jag sett senaste fjorton dagarna är…

TV-serier

House of Cards (säsong/avsnitt 1:1+2+3+4)

Mutant X (säsong/avsnitt 1:1)

Star Trek (säsong/avsnitt 1:1+2)

Red Dwarf (säsong/avsnitt 1:1+2+3)

24 (säsong/avsnitt 1:1)

Torchwood (säsong/avsnitt 3:1+2+3+4+5, 4:1+2+3+4+5+6+7+8+9+10)

How I Met Your Mother (säsong/avsnitt 1:1+2)

Orange Is the New Black (säsong/avsnitt 1:1+2+3+4+5+6+7)

The Big C (säsong/avsnitt 1:1+2+3)

Drop Dead Diva (säsong/avsnitt 1:1+2)

The L Word (säsong/avsnitt 1:1)

Being Human (säsong/avsnitt 1:1)

Pushing Daisies (säsong/avsnitt 1:1)

Fringe (säsong/avsnitt 1:1)

The Hour (säsong/avsnitt 1:1)

Doctor Who (säsong/avsnitt 1:1+2+3+4+5+6+7+8+9+10+11+12+13, 2:1+2+3+4+5+6+7+8+9+10+11+12+13, 3:1+2+3+4+5+6+7+8+9+10+11+12+13+14, 4:1+2+3+4+5+6+7+8+9+10+11+12+13+14+15, 5:1+2+3+4+5+6+7+8)

Ståuppkomik

Rob Delaney

Tom Papa

Miniserier

Blonde (avsnitt 1 av 2)

Långfilmer

Tron: Legacy

Dark Shadow

Let me in

Star Trek First Contact

Vad kan jag säga? Att jag gillar tv-serier men inte är så imponerad av att se film? Och jag har ännu inte sett kompletta serier, utan tar ett avsnitt då och då samt hoppar friskt mellan serierna. Förutom Torchwood som jag sett komplett och är på god väg också vad gäller Doctor Who.

Ytterligare tre serier står på tur som jag ännu inte påbörjat. Men där är också serier ovan som jag inte tänker följa mer då de är för dåliga. Så jag utfärdar varning för: Mutant X, Red Dwarf (var bra på 80-talet), How I Met Your Mother (har jag redan sett på TV6), Blonde (urdåligt drama om Marilyn Monroe) och Pushing Daisies (glöm att serien existerar!).

När det gäller långfilmerna så har ingen varit bra. Jag har påbörjat säkert ytterligare 10 filmer men inte tagit med dem i listan då jag inte orkat se klart – de har varit urusla. Däremot så kan jag rekommendera – om man har Apple TV – att man via iTunes köper långfilmer. Där är filmerna både nyare och bättre. På Netflix är filmerna generellt sett från 1996 och från B- och C-träsket.

Tidigare har jag skrivit att House of Cards och Orange Is the New Black är bäst, men att jag är stor fantast av scifi och då speciellt Doctor Who och Torchwood. Så vad mer kan jag rekommendera? Jo, The Hour och Being Human. Sistnämnda är lite inne på samma spår som Doctor Who och Torchwood, d.v.s. engelsk scifi. The Hour och också engelskt och handlar om ett nyhetsprogram på 50-talet.

På Twitter skrev jag tidigare i dag hur många timmar jag sett på Netflix, men det har blivit mer de senaste timmarna. Men genomsnittet ligger ändå på 8 timmar per dag. Mycket beroende på att jag varit sjukskriven. Nu när jag återgått i tjänst så blir det mindre tid på tv, men jag ska försöka… anstränga mig… måste… titta… på tv… måste…

||||| 0 I Like It! |||||

Övervakad

Det känns lite sådär att arbeta när man känner sig påpassad. Situationen var likartad med gårdagen, om än inte lika mycket folk. Det känns inte lugnare av poliser och väktare, för deras närvaro kan också provocera fram något. Men det är bra att vi följer de säkerhetsföreskrifter som finns:

Varför just jag tycker det är jobbigt? Jo, jag har suttit ensam på en hel våning även där varit låst. Varje gång någon ryckt och slitit i dörrarna har jag hoppat högt. Förmodligen har det varit väktarna som kontrollerat att ingen obehörig kommit in i några utrymmen där dörrarna inte gått i lås. Och vad det hela handlar om? Ingen aning. Samtidigt så vet jag nog…

||||| 0 I Like It! |||||

Utsikter och insikt

Då det mesta av min sommarsemester konverterades till att bli sjukskrivning istället, så var det först i går som jag hade sommarens första semesterdag. Bara så där. Insprängt i en vecka som i övrigt består av arbete. Jo, jag har arbetat i dag och det var kolugnt, så att säga. Men lite oroligt eftersom jobbet i dag vaktades av både poliser och vakter. Samma typ av stora folksamlingar som det varit andra år där det alltid slutat med skottlossning. Så även om jag haft det lugnt i dag, så har där inte varit lugnt. Jo, än har där inte varit någon skottlossning, men där är ju en orolig morgondag också.

I dag stod jag och kikade in det rum jag ska flytta in i om en månad. Tyvärr kan jag inte gå in där eftersom jag inte har nyckel, men man kan se otroligt mycket om man trycker upp ansiktet i glasrutan i dörren. Som att 80-talsgardinerna där är snyggare än de blodröda jag har i dag. Se, en utmärkt anledning till att byta arbetsrum! Har jag sagt att jag är gardinoman?

||||| 0 I Like It! |||||