Månad: <span>augusti 2014</span>


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Det känns i dag ganska rejält i kroppen efter gårdagens sjukgymnastik och söndagens möbelflytt. Inte träningsvärk, inte ryggskott, bara en enorm ömhet i musklerna.

Men någon vilodag blev det inte. Istället har jag varit ute och farit (läkarbesök), gått några ärenden som apoteksbesök. Nej, där är inget samband mellan läkare och apotek i det här fallet. Självklart har det varit soligt och uppehållsväder i dag! Utom då jag vistats under bar himmel, då har det ösregnat. Hur mycket ösregn? Tja, att gå en meter innebar att jag fick motsvarande att badkar med vatten över huvudet. Jag såg några bilkrockar då idioter finns som kör för fort, ser inget på grund av ösregn och som får vattenplaning när de försöker bromsa.

 

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Kampen Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Åh, som jag saknar att skriva lösenordsskyddade inlägg! Mest för privat bruk, utan att andra får tillgång till det som skrivs. Men nu är den tekniska lösningen för detta borttagen från min blogg eftersom jag istället valt att ha delsidor på bloggen.

Ibland funderar jag på varför jag inte bara skriver en privat dagbok i ett Word-dokument eller i någon anteckningsbok. Men det fungerar kanske en eller två gånger, sedan finns inte den disciplinen längre. Blogg, även lösenordsskyddad sådan, känns mer naturligt som redskap efter 16 år på nätet. Frågan är… kan jag…? Det finns ju så många lediga domäner och jag är ju själv ägare av ganska många domäner inklusive subdomäner. Jag är frestad. Det händer så mycket nu som jag inte vill skriva offentligt om, men som känns viktigt för egen hågkomst och dokumentation. Som i dag – det har hänt så många omvälvande saker (egentligen diskussioner, inte av den alltför angenäma sorten) att jag nu under kvällen har svårt att bena upp allt. I morgon är det glömt om jag inte antecknar det nu. Och glömt lär det bli…

Jo, förresten – jag var bland annat på jobbet i dag efter två veckors semester. Stressigt som vanligt men under någorlunda kontroll. Och nu går jag på semester igen. 😉

||||| 0 I Like It! |||||

Fundering Personligt Privat Vardagsblogg

Mina två semesterveckor är över och jag har ägnat mycket av dagen åt att skriva, skriva och skriva. Uppdrag som jag dragit ut på tiden med att genomföra och som delvis är arbetsrelaterade (inför rehabilitering). Det har hängt över mig i en månad och jag har våndats över att behöva göra det under min semester. För det innebär att jag måste tänka och rannsaka hela min situation, och det ger ångest. Riktig ångest; inte en känsla av olust. Men i dag, i sista sekund, var jag tvungen till att skriva ner allt som jag trots semester haft i bakhuvudet. Lite påminner det om hur man inte läste på inför ett prov i skolan förrän kvällen innan. Men nu är det gjort.

Ja, jag var sådan i skolan. Varför? Varför sköt jag upp något så viktigt för att i panik kvällen innan läsa på inför proven? För att jag kunde. Samma dåliga studieteknik genomsyrar även mitt arbetsliv där jag inte förbereder föreläsningar förrän dagen innan. Men som jag sagt tidigare i bloggen, så har jag alltid kunnat mina ämnen genom att bättre komma ihåg sådant jag fått lära genom att lyssna. Visst, jag läser väldigt mycket (utom läxor) studielitteratur och andra skrivelser/lagtexter med mera. Inte för att memorera, utan jag bara snappar upp saker och ting. När jag läser är det översiktligt, inte strukturerat eller ingående. Jag suger åt mig allt som jag anser vara av intresse. I dag när jag arbetar så får jag många frågor där jag kanske inte kan svaren rakt upp och ner, men jag vet vart jag läst det och kan lätt ta fram uppgifterna. Eller om jag får ett dygn på mig att tänka – jag brukar finna svaren när jag vaknar om natten. Typ.

Usch, jag är fortfarande ledbruten efter gårdagens ommöblering hemma. Förutom muskelsmärta (inte träningsvärk) så har jag blivit ostadig i benen (”spattig”). Det kan bli intressant på sjukgymnastiken i morgon som blir premiär efter sommaruppehållet.

Och så drack jag i dag åter av mitt alkoholfria rödvin som nu smakade bättre till måltid. Glaset på bild fick jag hälla ut då även fruktflugorna (eg. sorgmygg) älskade vinet som de plaskade runt i på rygg. Men flaskan är fylld och jag har fler glas.

||||| 0 I Like It! |||||

Bild Fotografi Kampen Personligt Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Det känns lite skrämmande att ha varit väldigt fysiskt aktiv i dag. I något år har jag funderat på att möblera om, och i dag gjorde jag det trots att jag egentligen inte är tillräckligt stark fysiskt sett. Det var fruktansvärt tungt. Många gånger fick jag vila, men jag fick det gjort. Det höjde pulsen (bra) och kroppstemperaturen (skitdåligt), vilket gjorde att jag sedan fick sitta ganska länge i duschen med iskallt vatten. Och nu några timmar senare så är jag ganska öm i muskulaturen. Så jag hoppas inte detta ger något fysiskt bakslag. Samtidigt kan jag inte säga att detta var mer ansträngande än mina intensiva pass hos sjukgymnastiken, men där har jag inte varit på en månad (ska dit i nästa vecka).

||||| 0 I Like It! |||||

Hälsohistoria Kampen Vardagsblogg

Kommentarer stängda

I dag hade Outlander premiär i amerikansk tv. Ja, tv-serien som bygger på Diana Gabaldons böcker som inleds med Främlingen. Med tanke på hur jag genom åren levt med de här böckerna och dess karaktärer, så vet jag inte vad jag har att förvänta mig av en tv-serie. Och den kommer till Sverige! När visste inte Gabaldon, bara att Viaplay köpt in rättigheten för sändningen. Nästa fråga som då infinner sig, är om det bara ska visas på Viaplay eller om serien även dyker upp på TV3? I vilket falls som helst så vill jag se resultatet.

Och ömmade modern reste hem i dag efter ännu några sommardagar hos mig. Det var först sagt att det inte skulle bli något besök hos mig, då tågen gått så… obefintligt. Men hon hade tur med resorna. Någon timme efter hon åter rest hem, så fungerade det inte igen.

Mina två semesterveckor utan strödagar på jobbet, är nästan över. Det har varit skönt. Och jag har fortfarande inte kollat jobbmejlen eller lyssnat av röstbrevlådan. Från och med nu är det slut med sånt om jag inte befinner mig på jobbet.

Okej, jag har tre semesterveckor kvar, men kommer att jobba 1-3 dagar per vecka under de veckorna. Jag vet aldrig så här i slutet av sommaren om det var bra att vara ledig tio veckor och jobba 1-3 dagar per vecka under den perioden. Kanske jag borde ha mer sammanhängande ledighet? Jag märker skillnad, men jag blir också stressad av att inte ha någon ersättare på jobbet när jag är ledig. Hur jag gör med nästa sommar vet jag inte. Med tanke på hettan i sommar så hade jag föredragit att arbeta och sedan ta fyra veckor ledigt i september/oktober som är mina favoritmånader under året. När kylan och mörkret kommer, då myser jag.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Teveserier Tv Vardagsblogg

Kommentarer stängda

I början av sommaren så lovade jag mig själv att dricka vin. Det har blivit ett misslyckande. Okej, jag drack vin i dag, men det var alkoholfritt. Egentligen har det ingen betydelse för mig då jag aldrig varit ute efter någon känsla av rus. Rus känner jag ändå. Tanken var att jag i sommar skulle trappa ut helvetesmedicineringen (antiepileptika) helt, men har inte kunnat det på grund av lufthunger och panikångest. Jag får stå kvar på den dos jag har, och kan därmed inte dricka något med alkohol. Ostadig är jag ändå, vilket beror på två anledningar; ms och medicinering.

Ändå har jag haft just alkohol som ett mått. Ett mått av befrielsegrad. Jag är fruktansvärt låst av en medicinering som jag varken tål eller klarar mig utan. Målet är kvar – slippa medicineringen. Och alkoholen hade varit ett bevis, nästan en seger, över läkemedelsskiten. Och enbart av den anledningen. För egentligen är jag helnykterist. Eller, jag bryr mig egentligen inte om alkohol eftersom den bara leder till elände. Särskilt i okontrollerad form (avskyr berusade människor och det kaos de skapar i mitt liv) där jag aldrig förstått fylla, fest, gap, skrik, spyor och andra effekter av ett störande beteende som inte finns i nyktert tillstånd.

Så varför då alkoholfritt? Det blev ju ingen seger ur perspektivet slippa helvetesmedicineringen? Nja. Självkänslan. Löftet jag gav mig själv. Kanske som en morot att fortsätta kämpa mot medicineringen. Och jag kommer inte att bli alkoholist ändå oavsett. Men just den där känslan av att något inte är komplett… Jag har inte nått mitt mål, men det hindrar mig inte från att dricka vin. Eller jag vet inte… Om inte annat kan jag säga att jag uppnått en sak – jag har för första gången testat alkoholfritt vin. Och det var inte gott. Det var vitt och mousserande. Bättre lycka i helgen – då ska jag testa rödvin. Alkoholfritt, naturligtvis.

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Kampen Medicinering Multipel skleros (ms) Vardagsblogg

Kommentarer stängda

Det har blivit billigare med åren att köpa sprutor. Jag har för mig att det tidigare gick på över 28 000 kronor.

I och för sig kommer jag alltid upp i högkostnadsskyddet på 2 200 kronor, men jag beställer läkemedel från apoteket varje år för nästan 110 000 kronor – och då pratar vi enbart om sprutorna. Så någon måste ju ändå betala även om jag aldrig betalar mer än högkostnadspris… Så, tack alla skattebetalare som hjälper till att förhindra mig från att bli invalid! Tack!

||||| 0 I Like It! |||||

Medicinering

Kommentarer stängda

När jag var riktigt liten, så fanns det ingen vårdcentral att gå till. Istället var det provinsialläkaren som gällde i byn. Märkligt nog minns jag en händelse där jag inte vet hur gammal jag var. När börjar man prata? I vilket fall som helst hade jag en envis förkylning med hosta och skulle få träffa doktor Holmqvist. Ute i väntrummet satt jag i min fars knä. Det var där jag såg en medpatient. Jag var fascinerad. ”Farbror stor näsa” var det enda jag upprepade om och om igen. ”Tyst, unge!”, sa min far som skämdes över mitt oförskämda uppförande. (Farbrorn hade en väldigt stor köttig näsa, så mitt konstaterande var korrekt).

Varför jag kom tänka på denna anekdot? Säg det…

Något helt annat. Lite chockad upptäckte jag i natt en bild i mitt Facebook-flöde. En naken karl! Chocken berodde mest på att någon vågade lägga ut en sådan bild på Facebook som är kända för att censurera det mesta som i deras värld är stötande. Åtminstone tidigare hade de nära på autocensur där bilder av grisar försvann då de visade för mycket hud. I dag måste någon gör en anmälan om olämpligt innehåll och då är det inte bara en bild som kan försvinna – ett helt konto kan gå upp i rök. (Däremot går det bra att skriva kränkande saker på FB?).

Jag var tvungen att ta en skärmdump. För hur länge skulle en sådan här bild tillåtas ligga uppe?

Mycket riktigt, när jag kollade en timme senare så var bilden borttagen.

Det som är lite kul är också att bilden är av dålig kvalitet, även om man kan se att killen förmodligen är mer en grower än en shower. Shower or grower.

Men tre timmar senare var bilden tillbaka på Facebook, om än något modifierad.

FARBROR STOR NÄSA!

||||| 0 I Like It! |||||

Bild Blogg Dumheter Minne

Kommentarer stängda

Avskyvärt, men jag gjorde det! Jag… öppnade min kalender för att se hur jag ska jobba när semestern är över. Okej, så här 20 minuter senare så minns jag inte vad jag kunde konstatera, annat än att jag åter kan släppa tanken på hur kalendern ser ut.

Annars? Dålig dag. Vet ej varför, men varit ostadig i benen, värk i benen, migrän, illamående och förvärrad tinnitus. Förmodligen råkade jag höja kroppstemperaturen i dag, och sånt går ju inte för sig utan konsekvenser.

Hur känns det att ha ms? Så här: http://www.howdoesmsfeel.com/how.html (Varning för hemsk midi-musik på sidan)

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Multipel skleros (ms)

Kommentarer stängda

Det är en daglig saknad.

Jag har slutat titta efter henne, men tänker på Gazzy flera gånger per dag. På saker hon gjorde. Hur hon betedde sig. Hur tillgiven hon var. Hennes personlighet. Vi var beroende av varandra. Just därför känns det som om jag svek henne när jag tog henne till veterinären den där sista gången, även om hon då var väldigt sjuk. Jo, det plågar mig även om jag gjorde det som var sakligt och rätt. Men vi hade fina tio år tillsammans. Som jag saknar. Väldigt mycket. Hon är oersättlig.

||||| 0 I Like It! |||||

Bild Fotografi Personligt

Kommentarer stängda